I denna sammanställning har samtliga kretsar
inom Jämtlands län slagits samman, även om
några kretsar är överrepresenterade, och länet har
behandlats som en enhet. Älgkalvvikter har
samlats in från 1990 och totalt hade 7 445 kalvvikter
samlats in i Jämtlands län till år 2007. Antalet
insamlade kalvvikter varierade under perioden
1990-2007 mellan 63 och 523 älgkalvvikter per år.
Under perioden 1990-2007 var slaktvikten i september för en tjurkalv i genomsnitt 67,8 kg (se tabell) och en kvigkalv 62,9 kg. Slaktvikterna varierade mellan år (se figur) och som lägst var den genomsnittliga slaktvikten 61,5 kg och som högst 71,5 kg för tjurkalvar och 55,4 och 66,0 för kvigkalvar. Tjurkalvar var i september igenomsnitt 4,9 kg tyngre än kvigkalvar. Denna skillnad varierade mellan 0,6 kg (2002) och 9,3 kg (2001).
Slaktvikten för tjurkalv ökade från september till oktober med i genomsnitt med 10,2 kg och för kvigkalvar 10,7 kg. I oktober var slaktvikten i genomsnitt 78,0 och 73,6 kg för respektive tjurkalv och kvigkalv. Viktskillnaden mellan kön var i oktober något mindre än i september, i genomsnitt 4,4 kg och den varierade här mellan 1,0 till 7,3 kg mellan könen.
Inget samband finns mellan kalvvikterna och hur mycket älg som observerades i älgobs. Däremot finns ett svagt positivt samband mellan slaktvikterna hos kalv och hur stor andel tjur i älgobs som observeras året innan. En högre andel tjur i populationen ger en högre medelålder på tjurarna. En högre medelålder innebär att det finns fler stora tjurar som lockar älgkorna i brunst på ett effektivare sätt och tidigare på säsongen än vad mindre tjurar gör. Tidigare brunst innebär tidigare födda kalvar och därmed högre slaktvikter.
Det verkar finnas ett svagt negativt samband mellan kalvvikt och antalet kalvar per ko i älgobs året innan. Resultat från dessa kalvvikter föreslår att om många kor haft kalv året innan, vilket tar på kons resurser, så får de mindre kalvar året därpå. Likadant om få kor haft kalv året innan så får de igenomsnitt större kalvar året därpå. Vidare statistiska analyser är dock nödvändiga för att reda ut bakgrunden till- och vikten av dessa mekanismer.
Vi riktar ett stort tack till alla jaktlag som enträget samlat in kalvvikter under dessa år. Denna typ av data med långa tidsserier är både sällsynta och mycket värdefulla för att vi bättre ska kunna förstå de bakomliggande mekanismerna till hur naturen fungerar. Insamlingen av kalvvikter kommer att fortsätta, antingen via ordinarie pappersblankett, eller genom rapportering i viltdata.
Bild 1. Medelslaktvikt på tjur- och kvigkalvar i september under perioden 1990-2007, Jämtlands län. Mönstret är detsamma i oktober.
Tabell 1. Medelslaktvikt (kg) under september och oktober, samt viktökning mellan dessa månader under perioden 1990-2007, hos älgkalvar i Jämtlands län.
Christer Zakrisson