Masken lever i tarmen hos rävar utan att ge några symtom. Även hundar och katter kan vara bärare av rävens bandmask. Masken avger ägg som kommer ut med avföringen och äggen kan smitta människor och orsaka allvarlig sjukdom.
Var finns dvärgbandmasken?
Dvärgbandmask förekommer i stora delar av Västeuropa, vanligast i Alperna, där upp till varannan räv är infekterad inom vissa områden. Längre norrut är färre rävar smittade. Rävar med bandmask finns inte bara i skogs- och jordbrukslandskap utan även i storstadsområden. Fram till i år har rävbandmasken inte påvisats i Norden.
Smittvägar
Den vuxna bandmasken lever i värddjurets tarm och avger ägg som kommer ut med avföringen. Äggen äts upp av mellanvärden, sork och smågnagare. Hos dessa utvecklas en blåsmask, i första hand i levern, men andra organ kan också drabbas. Cirkeln är sluten när huvudvärden äter en sork med blåsmask och nya bandmaskar utvecklas i tarmen hos huvudvärden. Från att en konsumerad blåsmask utvecklas till en mogen bandmask som i sin tur avsöndrar nya ägg tar det minst 37 dygn.
Människa kan också smittas av de ägg som finns i avföringen hos hund, katt eller räv infekterad med bandmask. Blåsor utvecklas i levern och kan spridas till andra organ. Blåsorna kan spridas i hela levern och sjukdomen är mycket allvarlig. Tiden från infektion till sjukdom är lång, 15 -20 år.
Smittrisker
Inom EU upptäcks årligen ca 45 fall av rävbandmask hos människa. Det räcker med ett maskägg för att utveckla sjukdom.
I de områden där smittan finns handskas man naturligtvis mycket försiktigt med döda rävar, men det varnas också för att plocka och äta bär och svamp.
Risken finns att parasiten etablerar sig i den svenska räv- och smågnagarstammen och då riskerar inte bara jägare utan alla som vistas ute i naturen att stöta på smittan. Bär och svampplockning skulle kunna vara en smittrisk. Hundar och katter som varit utomlands och stött på smittan och sedan inte avmaskas före ankomsten till Sverige är en annan. De utsöndrar äggen med sin avföring precis som räven, och äggen kan också sitta i pälsen på dem. Människor som hanterar smittade hundar och katter, och förvisso även rävar, riskerar att smittas.
Idag finns krav på att djur som varit utomlands avmaskas före införsel till Sverige, det gäller dock ej djur som bara vistats i Danmark, men EU kommissionen vill införa förbud mot avmaskningskrav vid inresa från samtliga EU länder. Detta ökar risken att vi får in dvärgbandmasken till Sverige.
Preparat som används vid avmaskning är Droncitâ vet och Drontalâ comp vet, varav det förstnämnda är receptfritt.
Insamling av räv
För att ta reda på om en hund eller katt har dvärgbandmask undersöks avföringsprover vid upprepade tillfällen.
På SVA, Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, planeras det för ett projekt där man i samarbete med jägare ska samla in rävar från framför allt södra Sverige och undersöka om de har bandmask. I dagsläget kontrolleras redan bandmaskförekomst hos de rävar som lämnas in för obduktion.
Möjliga vägar att få in smittan till Sverige är dels via smågnagare som på något sätt tar sig över från Danmark, eller infekterade rävar. Sannolikheten att detta ska hända är kanske inte så stor. En annan möjlighet är via hundar och katter som varit utomlands och inte avmaskats före införsel till Sverige, för att de ska vara infekterade krävs dock att de ätit sork med blåsmask. Kanske en risk att beakta om man varit och jagat med sin sorkintresserade hund utomlands?