Från A till Ö om jaktvapen och ammunition

I facklitteraturen om jaktvapen och ammunition liksom i annonser och kataloger, möter vi ofta ord och uttryck som kan vara svårtolkade. För nybörjare kan orden vara helt obegripliga men även den erfarne jägaren kan ibland ha svårt att förstå fackuttrycken.

Denna ordlista har tidigare varit publicerad i Svensk Jakt och är nu uppdaterad. Den riktar sig till jägare och med uppgift att förklara de vanligaste orden och termerna, förknippade med jaktvapen och dess användning. Vapenordlistan vänder sig till alla jägare men kanske ändå med en speciell tillägnan till den stora skara nybörjare, som varje år träder till som jägare.

Vapenordlistan omfattar ord och uttryck, i en del fall även talspråkliga sådana, som hör samman med jaktvapen och deras användning. Tillverkarnamn, namn på fabrikat och modeller har i regel inte tagits med. Undantag har gjorts när en modell eller ett fabrikat har blivit ett begrepp. Ord och uttryck för nu föråldrade eller antika vapen har i regel inte heller tagits med.

Sammanställd av Arne Ohlsson

  • A

    Ackommodationsförmåga Ögats förmåga att se med skärpa i flera olika plan samtidigt. Exempelvis kan man vid skytte samtidigt se sikte, korn och mål med tillfredsställande skärpa. Förmågan avtar normalt vid stigande ålder, det blir då ...
  • B

    Bakkappa Det ändbeslag av stål, horn, gummi, syntetmaterial etc som ofta är monterat på kolvens bakre ände. Se rekyldämpare . Bakladdning Laddning av ett skjutvapen bakifrån, numera alltid med patroner. Motsatsen är mynningsladdning. ...
  • C

    Centralantändning En patron sägs ha centralantändning när den är försedd med tändhatt i centrum av hylsans bakplan. Det idag enda existerande systemet av annat slag är kantantändning , se detta ord. Centrerat riktmedel En konstruktion hos ...
  • D

    Damaskerade pipor Av damaskenerstål. Piporna är framställda från rörämnen, tillverkade genom att smala stålband lindades i spiral och välldes ihop över en matris. En gammal metod som inte förekommer längre. Äldre vapen med sådana pipor ...
  • E

    E I ballistiska beräkningar och uppställningar tecknet för energi, det vill säga projektilens rörelseenergi. Tilläggsbeteckning i siffror anger på vilket avstånd från vapnet, i meter eller yards, uppgiften gäller. Exempel: E 100 . ...
  • F

    Fast förstoring Hos kikarsikte. Förstoringsgraden kan inte ändras. Jämför med variabel förstoring . Fint korn Term vid skytte med öppna riktmedel. I siktbilden fyller inte kornet helt upp siktskåran till dess övre kant. Ger vid jämförbara ...
  • G

    Gas-check Metallbricka som, anbringad på en omantlad blykulas bakplan, möjliggör att kulan ges högre hastighet än vad som annars är möjligt beträffande omantlade blykulor. Gasomladdare Egentligen gasuttagsmekanism. Ett system hos hel- och ...
  • H

    Hagel Projektilerna i hagelpatron, se detta ord. Rundkulor, för jakt i Sverige vanligen 2,5-4 mm i diameter. Av ålder och hävd tillverkade av bly, numera även av giftfria material, se alternativhagel . Hagelstorlekarna anges i nummerskalor ...
  • I

    I Ingår i kaliberbeteckning från Tyskland. I stod ursprungligen för märkningen infanteri och användes som typbeteckning. Nu i tyska patroner som 8x57 I, 8x57 IS etc. I Sverige har bokstaven kommit att uppfattas som J och ingår nu i denna ...
  • J

    J 1. I svensk kaliberbeteckning, se I. 2. Beteckning för joule, se anslagsenergi . Jaktskytte Vanligen övnings- och tävlingsskytte med jaktvapen mot viltmål eller lerduvor. Kan även avse skytte under jakt. Jaktskyttebana Skjutbana för ...
  • K

    Kaliber Diametermått. På ett kulvapen mäts kalibern mellan två varandra motstående bommar i loppet. Detta är det egentliga kalibermåttet. Dock förekommer en viss oegentlighet. Ibland har måttet mellan två räffelbottnar gällt som kaliber, ...
  • L

    Laddat vapen Får ej medföras i motorfordon under färd. Laddbrätt Anordning för förvaring av större antal hylsor i upprätt ställning under handladdning. I enklaste form ett trästycke med borrade hål. Laddning 1. Led i patrontillverkning, i ...
  • M

    Magasin Förvaringsutrymme för patroner hos flerskottsvapen. Finns i flera olika typer, se clipmagasin och rörmagasin . Magasinfjäder Den fjäder som vid omladdning matar fram patronerna ur magasinet hos flerskottsvapen. Magnum Stor. ...
  • N

    Nickelhagel Se förnicklade hagel . Nickelstål Stål med viss inblandning av nickel, vanligen cirka åtta procent. Starkt och med förhöjd motståndskraft mot rostangrepp. Användes ibland som pipmaterial för jaktvapen. Noslerkula En speciell ...
  • O

    Objektiv Främre linssystemet hos kikare och kikarsikte. Se kikarsikte , ljusstyrka och skymningsvärde . Offensivt krut Snabbrinnande krut. Jämför med progressivt krut . Ogivalkula Jaktprojektil med trubbig rund spets, ofta kallad trubbkula ...
  • P

    Parabel En jämn bågkurva. I lufttomt rum men under påverkan av jordens dragningskraft, skulle en snett uppåt utskjuten projektil beskriva en parabelbana. Se kulbana . Paradox-borrning Ett slätborrat lopp för hagel försågs i en kort del ...
  • R

    R I kaliberbeteckning. Kommer från tyskans rand, som betyder kant, fläns. Betecknar att patronen är en flänspatron, det vill säga har en utstående kant baktill. Se fläns . Rak hylsa Hylsa till hagel- och kulpatron med längs hela sin längd ...
  • S

    S Se S-kaliber . Salongsgevär Förr en vanlig benämning på alla gevär i kaliber .22 long (för patroner .22 long och .22 long rifle). Numera endast vapen i denna kaliber för ett skott och med en vikt under 2,5 kg. Inte tillåtna för jakt. ...
  • T

    Tavla Se måltavla . Tillståndsbevis Se vapenlicens . Tillåtna vapen För jakt tillåtna vapen. Regleras främst i Jaktkungörelsen (JK) med bilagor. Se klassindelning och kulvikt . Tombak Mässing med hög kopparhalt och låg zinkhalt. Används ...
  • U

    Underbeslag Metallbeslaget undertill på studsare. Hos repeterstudsare med cylindermekanism och fast magasin är underbeslaget fäste för varbygel och magasinsbotten. Uppborrning En kraftig trångborrning (hög grad av tätskjutning) kan ändras ...
  • V

    V I ballistiska sammanställningar tecknet för projektilhastighet. Tilläggssiffra anger på vilket avstånd från mynningen uppgiften gäller. Exempelvis uppgiften V 50 = 700 m/s anger att projektilen 50 meter från mynningen har hastigheten 700 ...
  • Y

    Yard Omräkning av yard till meter, se omvandlingstal . Ytterballistik Läran om projektilen i banan. Se kulbana och siktlinje .
  • Å

    Åldersgränser Person under 18 år får inte förvärva och inneha luftvapen utan licens. För licens på jaktvapen krävs normalt att sökanden har fyllt 18 år. Beträffande åldersgränsen vid lån av vapen, se lån .
  • Ä

    Älgvapen I Sverige är det kulvapen klass 1. Se klassindelning och kulvikt .
  • Ö

    Ögonavstånd Avser kikarsikte. Det korrekta avståndet mellan skyttens öga och kikarsiktets okular. Felaktigt ögonavstånd innebär kantavskärmningar av siktbilden eller andra optiska störningar vid siktningen. Normalt ögonavstånd hos ...
Skapad 2009-09-01   Ändrad 2009-09-01  

Svenska Jägareförbundet, Öster Malma, 611 91 Nyköping    Tel:077-1830 300   Webbkarta Prenumerera