Upplägg och regler för
Kretsmästerskap
respektive
Länsmästerskap
i Eftersök
för
Jönköpings läns Jägareförbund
Vad lagen säger vid jakt.
I jaktlagen §27 står det: Jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande, och så att människor och egendom inte utsätts för fara.
Och i delar av §28: Om vilt har skadats vid jakt skall jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas.
I jaktförordningen, i delar av §17: Vid jakt efter björn, lo, älg, rådjur, mufflonfår eller vilsvin skall en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.
Vid jakt på ringduva, gäss, änder skall en hund medföras som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras. Övrig jakt på fågel skall en hund som kan apportera eller markera medföras under tiden mellan solens nedgång och en timme före solens uppgång. OBS detta är undantaget om jakten sker på snöklädd mark eller från båt i öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar.
Vad lagen säger vid trafikolyckor
I jaktförordningen står det i delar av §33: Vilt av arterna björn, varg, järv, lo, myskoxe, fjällräv, utter, valar, samt diverse fåglar, som omhändertas påträffat dött eller dödats när sådant djur är fredat tillfaller staten. Älg, hjort som påträffats död eller dödats när sådant djur är fredat tillfaller staten med undantag av §34: Om älg eller hjort har skadats av någon annan orsak än påskjutning och till följd av detta dött eller avlivats under fredningstid får jakträttsinnehavaren behålla djuret om han har hjälpt till att spåra och avliva djuret. Vid trafikolyckor med klövvilt har polisen genomgripande ansvar för att ett eftersök genomförs. Polisen är dock inte skyldig att organisera eftersök. Man överlåter uppdraget åt jakträttsinnehavaren eller annan lämplig person.
Allmänna bestämmelser.
Ändamål.
Krets- och Länsmästerskap i eftersök. Ett praktiskt och teoretiskt prov för att bedöma viltspårekipagens förmåga att lösa ett praktiskt eftersök.
Avsikten är också att skapa större intresse och kunskap för alla tränade eftersöksekipage i länet, både på trafikskadat och påskjutet klövvilt.
Organisation.
Jägareförbundet i Jönköpings län ansvarar för dessa prov, där samtliga jaktvårdskretsar i länet ska uppmuntras att arrangera Kretsmästerskap som kvalificerar till Länsmästerskap. Provet bör ska i tre delmoment; Viltspårprov – Teoriprov – Skottplatsundersökning.
Varje Jaktvårdskrets ska ha ansvariga provledare som:
• Bestämmer datum, plats och tid, samt
startavgift till omkostnader för provet.
• Sammankallar viltspårdomare och spårläggare
• Svarar för provets upplägg
o Upplägg av viltspår
o Skottplatser och skottplatsanalyser
o Tar fram frågor ur en given frågebank
• Svarar för redovisning av provresultaten
Viltspåret skall läggas upp som ett officiellt spår, med utgång från SKKs regler för ett Viltspår i Öppenklass, med vissa små förändringar för att likna ett praktiskt eftersök.
• En sökruta med skottplatsundersökning i början av spåret.
• En sårlega på en raksträcka, för att premiera hundar som ligger väl i spåret.
• Skottprövning med lydnadstest på hunden i slutet av spåret.
Domarna skall vara auktoriserade viltspårdomare, detta för att ge en så korrekt bedömning som möjligt utifrån SKKs regler för ett viltspårprov.
Rätt att deltaga i
Krets- respektive Länsmästerskapet
Provet är till för medlemmar i Svenska Jägareförbundet
Övriga krav i enlighet med SKKs regler för rätt att deltaga.
Provet är öppet för alla hundraser, även blandrashundar vilka ej måste vara registrerade (förutom i Jordbruksverkets register) då provet är inofficiellt. Hundarna skall dock vara ID-märkta enligt SKKs regler.
I provet får EJ deltaga
o Hund som ej uppnått sex (6) månaders ålder.
o Hund som ej vaccinerats enligt gällande bestämmelser
o Hund som misstänks vara behäftad med smittsam sjukdom
o Tik som löper (okey om inte detta stör provets övriga hundar)
o Dräktig tik, inom 30 dagar före valpning, beräknad till 63 dagar efter första parningen.
o Tik får ej heller deltaga inom 75 dagar efter valpning.
Hundägarens ansvar.
Hundägare eller dennes ombud står under pågående prov under det ansvar som följer lagen om tillsyn om hundar och katter.
Aga av hunden är förbjuden!
Genomförande av spårprovet
Den del av provet som omfattar skottplatsundersökning och viltspår kan genomföras rörligt, då varje startande ekipage får överenskomma med domaren om tidpunkt för spårprovet
Provledaren bestämmer inom vilken tidsram samtliga prov ska vara gjorda, samt en plats och tid då samtliga deltagare samlas för att slutföra de två återstående delarna av mästerskapsprovet.
Tips till arrangören
o Samarbeta med någon närliggande krets
o Fråga aktuell domare om han/hon vet om, eller själv kan upplåta lämplig spårmark.
o Domaren kan kanske döma flera ekipage på samma spår, men då måste det ha gått minst 6 dygn emellan spårläggningarna.
Viktigt: att samtliga domare som ska döma provet har en gemensam genomgång med provledaren, så att alla domare har fått samma information. Denna information kan gärna ges både muntligt och skriftligt.
Viltspårprovet
Terräng
Viltspårprov ska genomföras i terräng med normal vilttäthet, och som till övervägande delen är skogsbevuxen.
Vid spårläggningen ska omväxling i terrängen eftersträvas, dvs spåret läggs över höjder, hyggen, kärr, diken och stigar.
Spåret
Rekognosering och markering av spåren bör ske i god tid före spårläggningen. Om flera spår läggs i samma område måste det vara minst tvåhundra meter mellan varje spår. Kortare avstånd kan accepteras om terrängen genom väg, vattendrag eller liknande erbjuder en klar och naturlig avgränsning mellan spåren. Inget spår får korsa trafikerad landsväg.
Spåret ska om möjligt börja på en öppen plats där en sökruta på ca 20 meter i fyrkant kan läggas. Detta för att domaren ska ha en chans att se och bedöma förarens och hundens arbete i sökrutan.
Spåret ska därefter leda in i omväxlande terräng med naturliga växlar för viltet.
o Spåret ska vara minst 600-700 meter långt, och
o lagt så att det bildar fyra räta vinklar, med minst 70-80 meter emellan,
o varav en oblodad vinkel, och
o en återgångsvinkel.
o ett bloduppehåll på ca 15 meter, lagt på en raksträcka, samt
o en s.k. lycka, som bör ha en diameter om ca 30-40 meter.
Inbördes ordning och placering av vinklar och lycka avgörs av spårläggare och provledare, beroende på terrängtyp.
Spårets markering
Endast spårstart samt skottplatsprövning skall vara markerade synligt för föraren. Markering i övrigt skall göras så att endast spårläggaren eller domaren kan avgöra var spåret går.
Blodläggning
Spåret ska enligt SKKs regler vara 12-24 timmar gammalt. Ansvarig provledare bör bestämma spårålder så att liggtiden på spåren blir så lika som möjligt för varje startande spårekipage.
Spåret ska läggas med 1/3 liter blod. Detta görs med hjälp av en spårläggarkäpp med en skumgummibit med en kontaktyta på 2x2 cm fäst i änden, eller med hjälp av en stänkflaska. Blodstämplarna eller blodstänken avsätts med ca 1 meters inbördes avstånd, förutom i spårstart eller skottplats där de första meterna kan blodas något tätare.
En skank av klövvilt ska släpas i spåret hela tiden även under bloduppehåll. Den släpade skanken läggs i spårslutet, och placeras så att den på avstånd inte är synlig för föraren, dock utan att gömmas.
Viktigt att spårläggare vid spårets slut avlägsnar sig vinkelrät från spåret. Viltdelar som används i spåren bör vara så lika varann som möjligt, då samtliga deltagare får samma förutsättningar att lösa sina uppgifter vid skottplatsen och sårlegan. OBS provledaren bör utse en person till att ta fram viltdelarna för denna uppgift.
Skottprövning
Skott med hagelvapen (laddat med rishagel eller knallammunition) eller en startpistol laddad med knallammunition.
Skotten ska skjutas i luften och i spårets riktning, ej i marken.
Förande av hund.
Hunden ska under spårningsarbetet föras i spårlina, med full kontroll av föraren, där hunden arbetar självständigt utan att styras av föraren. Vid svårframkomlig terräng får linan tillfälligt släppas.
Bedömning.
Under spårprovet bedöms följande:
o Spårningsförmåga
o Arbetstempo
o Självständighet
o Skottreaktion
Vid dessa bedömningar gäller SKKs regler för ett viltspår i öppenklass som kan ge max 42 poäng.
Dessutom bedöms:
o Skottplatsundersökning i sökrutan,
o och i sårlega i spåret
o Lydnad vid skottprövningen
Efter det att skottplatsundersökningen är genomförd i sökrutan har ekipaget 50 minuter på sig att genomföra spårprovet, från det att hunden har tagit an spåret.
Bedömning och upplägg av sökrutan
Sökrutan ska vara ca 20 meter i fyrkant, beroende på markområde och terräng. Samtliga hörn ska vara tydligt markerade så att det inte uppstår något missförstånd för spårekipaget. Spårläggaren bestämmer var i sökrutan skottplatsen ska läggas ut i förhållande till spåret, dock inte närmare än 3-4 meter från någon sida av rutan. Skottplatsen ska blodas ca 20 cm i en fyrkant, (OBS inget uppspark i marken på skottplatsen) Från skottplatsen slängs viltdelen/klöven ut i sökrutan i ett 6-7 meter långt snöre och dras till skottplatsen , detta för att hunden ska kunna hitta skottplatsen med hjälp av vittring från spårlöpan. Därefter placeras viltdelen i mitten av den uppblodade skottplatsen, varifrån spåret sedan utgår.
Ekipaget får starta var de vill vid sökrutan, dock ska föraren stå kvar vid rutans kant och släppa ut hunden i minst halva spårlinan innan föraren får gå in i rutan. Detta för att domaren ska ha möjlighet att avgöra hundens arbete och självständighet.
OSB Har hunden startat på spåret och gått ur rutan utan att skottplatsen är funnen får föraren ej ta tillbaka hunden till rutan.
3 poäng. Hunden letar upp skottplatsen. Föraren klarar där av att analysera skottplatsen. Hunden tar an spåret självständigt efter att föraren gjort klart sin uppgift.
2 poäng. Hunden letar upp skottplatsen. Föraren klarar ej av att analysera skottplatsen. Hunden tar an spåret självständigt efter att föraren gjort klart sin uppgift.
1 poäng. Hunden letar upp skottplatsen, som den markerar synligt för domaren. Hunden tar an spåret självständigt utan att föraren observerat skottplatsen.
0 poäng. Inga extra poäng tilldelas ekipaget om hunden utan att ha funnit skottplatsen går ur rutan och tar an spåret där.
Därefter gäller SKKs regler för spårstart. Det är upp till domaren att bedöma spårstart utanför sökrutan med olika vittrings- och vindförhållanden.
*Om provledaren så vill ska ekipaget lämna en skriftlig redogörelse för upplägg och genomförande av eftersöket, så att domare och provledare kan ge en rättvis och lika bedömning av förarnas förslag och åtgärder vid aktuella skottskador.
Bedömning och upplägg av sårlega
Avser att premiera hunden som ligger väl i spåret, och därmed har möjlighet att kunna finna och markera små fragment som kan ha betydelse för att klara ett svårt eftersök.
På en någorlunda öppen plats i spåret ska en sårlega läggas ut. Denna ska blodas ca 50 cm lång och 30 cm bred, med förutbestämda viltdelar som läggs mitt i sårlegan.
3 poäng. Hunden markerar tydligt en sårlega för sin förare. Föraren klarar av att analysera denna. Hunden tar sen självständigt upp spårarbetet igen efter att föraren är klar med sin uppgift.
2 poäng. Hunden markerar tydligt en sårlega för sin förare, Men föraren klarar ej av att analysera denna. Hunden tar sen självständigt upp spårarbetet igen efter att föraren är klar med sin uppgift.
1 poäng. Hunden markerar tydligt en sårlega så att domaren kan se det. Men föraren missar det helt. Alternativt: hunden missar sårlegan men föraren har observerat denna.
0 poäng. Hunden markerar ej sårlega, ligger ej i spåret.
Bedömning och upplägg av skottprov med lydnadsmoment.
Avser att kontrollera stadgan och lydnaden på eftersökshunden.
Markera tydligt med snitsel ett stopp i spåret, som föraren i förväg vet att han ska lämna sin hund vid. Därefter fortsätter föraren på väl snitslad väg 30-40 meter bort till skytteplatsen, utom direkt synkontakt för hunden. Domaren håller sig lite i bakgrunden för att inte påverka situationen när föraren lämnar sin hund. Om föraren väljer att inte skjuta själv måste domaren ha synkontakt med hunden för att kunna bedöma hundens reaktioner, men ändå stå nära ihop med föraren.
OBS att förare och domare före provstarten kommer överens om hur skottprövningen ska genomföras. Detta för att inte störa hundarbetet vid spåret. För största säkerhet laddas vapnet först vid anvisad skottplats. Skottet skjuts i luften i spårets riktning, (Domare bör kunna tillhandahålla hörselskydd.)
5 poäng Föraren kan tyst och lugnt sätta / lägga sin hund lös i spårlinan. Föraren smyger därefter fram till markerad plats och avlossar ett skott i spårriktningen. Väntar därefter i två minuter. Kallar lugnt in hunden, som sen åter tar an spåret självständigt.
3 poäng. Föraren är osäker på sin hunds lydnad och vill knyta fast spårlinan. Föraren smyger därefter fram till markerad plats och avlossar ett skott i spårriktningen. Väntar därefter i två minuter. Föraren går tillbaka till hunden som sen åter tar an spåret självständigt.
1 poäng. Föraren är osäker på sin hunds lydnad och vill knyta fast spårlinan. Föraren smyger därefter fram till markerad plats och avlossar ett skott i spårriktningen. Väntar därefter i två minuter. Viss tolerans på att hunden visar iver och upphetsning och kanske vill knalla på skott. Men hunden tar åter an spåret självständigt.
0 poäng. Hunden lämnar sin angivna plats mer än ( X ) meter, eller vad provledaren bestämt.
Hunden som i enlighet med SKKs regler uppvisat uppenbar skotträdsla och / eller inte vill ta an spåret fram till spårslutet.
Teoriprov.
Frågorna ska vara så utformade att de gäller vid eftersök på klövvilt. Provledaren kan utse en person som tar fram 15 frågor med svar ur jaktlitteratur som Jägarskolan eller böcker om eftersök. Alternativt kan Hundgruppen tillhandahålla en frågebank där arrangören kan välja ut 15 frågor. Deltagarna bör få 30 minuter på sig att lösa teoriprovet.
Skottplatsundersökning.
Provledaren utser en person som tar fram viltdelar från aktuella viltarter (samordnat förråd?) ex. hår, bitar från olika inälvor, benflisor
Man kan göra skottplatsrutor på marken eller i små lådor som fylls med lite mossa, pinnar, kotte o.s.v. för att det ska bli mer naturtroget.
I fuktig sand kan man med sparade klövar göra spårstämplar som deltagarna får identifiera.
Provledaren bestämmer antalet skottplatser respektive spårstämplar.
Deltagarna bör få 30 minuter på sig att lösa skottplatsundersökningen.