Vi backar tillbaka bandet och konstaterar att Svenska Jägareförbundet bildades eftersom man från statligt håll inte agerade tillräckligt kraftfullt för att rädda de allt magrare klövviltstammarna. Bland annat var tjuvjakten omfattande och de som regerade ingrep inte. Svenska Jägareförbundet bildades därför 1830 och vi har sedan dess arbetat för att ”jägaren måste förvandla sig till jagtvårdare” som det stod i programförklaringen av förbundets tidskrift.
Först hundra år senare, när nya jaktlagstiftningen infördes 1938, fick Svenska Jägareförbundet ett så kallat allmänt uppdrag att sköta delar av jakt och viltvården i Sverige. Någon särskild myndighet behövdes inte när det redan fanns en organisation som i princip arbetade som en myndighet. Det allmänna uppdraget, som Jägareförbundet fick för att sköta delar av jakten och viltvården i landet, klubbades i riksdagen.
Året därpå, 1939, infördes det statliga jaktkortet vars medel gick in i viltvårdsfonden. Dessa medel skulle användas för främjande av jaktvården inom landet
Svenska Jägareförbundet byggde upp en fältorganisation med jaktvårdskonsulenter som skulle ge jägare och allmänhet hjälp och råd i praktisk viltvård. Av tidiga anteckningar kan man läsa att konsulenterna bland annat ägnade tid åt föredrag och att skriva uppsatser i lokalpressen om jaktvård.
Utan det allmänna uppdraget hade vi troligen inte haft Europas bästa jakt och viltvård idag.
Observera, att viltvårdsfonden består av jaktkortsavgifter som betalas in av jägarna för rätten att jaga, för närvarande 300 kr/år. Hur många gånger har man inte läst i tidningar att ”jägarna får miljonbelopp av skattemedel” vilket är helt felaktigt. Viltvårdsfonden är inte skattemedel – utan jägarpengar!
Det är Jordbruksdepartementet som gett i uppdrag åt Svenska Jägareförbundet.. Även andra organisationer söker och får medel ur fonden. Regeringen tar årliga beslut om bidrag till Svenska Jägareförbundet. Så vi vet endast från år till år, hur stor summa det blir.
År 2005, preciserades det allmänna uppdraget i en utredning av Madeleine Emmervall. Där konstaterar hon att ”Jägareförbundet har på ett förtjänstfullt sätt utfört uppgiften, enligt det allmänna uppdraget, att leda delar av viltvården och jakten i landet.”
I preciseringen av det allmänna uppdraget står det tydligt vad vi ska göra;
Övergripande information
Information om praktisk jakt och förvaltning av vilt
Viltövervakning
Älgförvaltning
Vilt och trafik
Yrkesmässig jägarutbildning
För 2010 är det dessutom några tillägg i uppdraget:
- Skapa samordning i vildsvinsförvaltningen
- Marknadsföra viltkött inom ramen för projektet Matlandet Sverige
- Organisera och genomföra jakt på den ovälkomna mårdhunden samt skapa dialog med berörda.
- Förmedla kunskap om stora rovdjur och påbörja arbetet med lokal förankring för att förbättra vargstammens genetiska status.
- Organisera eftersöksarbetet på trafikskadat vilt.
- Inventeringsarbete inför ny älgförvaltning.
- Uppmuntra till ökad gåsjakt.
I senaste återrapporteringen kan man läsa att vi bland annat ägnade oss åt att svara på remisser om förvaltning av vildsvin, eftersök av trafikskadat vilt, förvaltningsplaner för säl och skarv, om rovdjur och om bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald.
Hemsidan som informationskanal är oslagbar, bara avdelningen Vilt och vetande, hade cirka 350 000 besök under 2008.
I återrapporteringen framgår också att vi har utbildat över 5000 personer under 2008 i allt från älgförvaltning till viltövervakning. Mest populär har vildsvinsutbildningarna varit. Men cirka 500 personer har genomgått björnjaktsutbildning och 20 000 jägare sköt upp för björnpasset. Glädjande är att antalet skadskjutna björnar minskat kraftigt.
Varje anställd på Jägareförbundet rapporterar varje månad de timmar man ägnat åt de olika uppdragen. Tidrapporterna sammanställs och redovisas årligen till Jordbruksdepartementet, tillsammans med en analys av hur vi uppfyllt målen.
Vi redovisar det allmänna uppdragets ekonomi, särskild från förbundets övriga ekonomi, och jämför med föregående år.
Vi ägnar mycket tid åt rapportering, utveckla rutiner och analyser samt att styra arbetet inom de olika verksamhetsområdena. Redovisningen granskas av revisorer innan den lämnas till Jordbruksdepartementet.
Genom det allmänna uppdraget har regeringen visat ett stort förtroende för Jägareförbundets kompetens. Vi visar i gengäld respekt för rapporteringen och får genom den ett bra instrument för överblick och för att kunna styra vår verksamhet åt rätt håll.
För dig som vill se mer av hur pengarna fördelas, se högerkolumnen på denna sida.
Christina Nilson-Dag
2010-01-11