Igår presenterades naturvårdsverkets förslag till hur vargens genetiska situation skall kunna lösas. Några timmar senare föreläste jag om vargflytt i Färgelanda i Dalsland. På vägen dit fick jag dessutom information om att JRF säger nej till inplantering av varg. De står nu på samma sida som SNF och SRF i den frågan.
Mötet arrangerades av länsstyrelsen i Västra Götaland. De hade valt ett nytt upplägg. Inbjudna var ledamöterna i vilförvaltningsdelegationen, en representant för lokalavdelningar i Jägareförbundet, Riksjägarna, Naturskyddsföreningen, Rovdjursföreningen, och Lantbrukarnas riksförbund. Totalt var det ca 50 personer närvarande. Länsstyrelsens idé var att alla intressen skulle få mötas öga mot öga och få utbyta erfarehter och värderingar. Det var nog många som befarade pajkastning! Så blev det inte alls!
Jag informerade om vargjakten 2010, utfall och hur jakten gick till. Därefter redogjorde jag för vår syn på vargflytten, rovdjurspolitiken och de förslag som nu ligger om genetisk förstärkning. Med viss förvåning noterade jag att flera kom fram efteråt och tackade för ett upplysande och intressant föredrag. Förvåningen bestod i att alla organisationer tyckte lika. Representanter för JRF, SNF, SRF och LRF kom fram eftetåt och tackade, ingen var kritisk! Uppenbarligen finns det hopp om att företrädare på regional och lokla nivå kan närma sig varandra. Den tuppfäktning som jag inte sällan själv deltar i på nationell nivå, kanske inte är representativ för frågan på lokal nivå. När man väl får höra andras argument och får ta del av fakta kanske samsynen också blir större. Vi som deltar i media debatten kanske enbart bidrar till en ökad polariering.
Efter mitt föredrag delades alla in i arbetsgrupper. Där fick man inte sitta med sina ”vänner” utan med dem som representerade andra intressen. Tyvärr kunde jag inte vara kvar hela kvällen, två och en halv timmes bilfärd hemmåt väntade. Men länsstyrelsen meddelar att de var nöjda och att deltagarna också var det. Dessutom kom grupperna med konstruktiva förslag på frågor som inte sällan splittrat dem tidigare.
Upplägget var så intressant att jag tycker att fler länsstyrelser borde följa Västra Götalands exempel. Ingen tjänar på dagens polariserade debatt som säkert förstärkas av att man inte har samma faktagrund att utgå ifrån och därför inte heller kan förstå den andra sidans argument.
Jag stänger nu kommentarsfunktionen för det här inlägget, eftersom jag kommer att vara på resande fot hela veckan och eftersom det känns som om diskussionen lämnat det ursprungliga ämnet för länge sedan.
Som avslutning konstaterar jag att jag ett inlägg som handlade om att det finns större samsyn på lokal nivå än i den nationella debatten genererade ett nytt rekord i kommentarer. Det väcker frågan om det är själva konflikten som ger näring åt många debattörer. Vanligt folk däremot inser att kompromisser är bra och är därför beredda att lyssna på motpartens argument. Det ger hopp om att vi trots allt kan finna en lösning som tar hänsyn till dem som lever med vargarna i sin närhet och även tillgodoser dem som vill att vargarna finns kvar i Sverige. Vilka värderingar som sen driver den ena eller den andra sidans argument spelar mindre roll. Alla skall ha rätt att behålla sina värderingar oavsett de hatar vargar eller ser dem som mer skyddsvärda än t o m människor. Ytterligheterna lär dock inte få forma rovdjurspolitiken.
För det första, vi människor har möjlighet till empatiskt tänkande och kan därför göra allt för att döda ett djur så effektivt som möjligt. Den som börjar yra om ”jägarnas djurplågeri” bör banne mig betänka hur vargarna dödar sina byten. Är det minsta möjliga lidande som är målet, eller?
Om du sorterar in mig i stolletfacket på grund av det, så rör det inte mig i ryggen.
Nu till jakt på alfadjur. Forskarna, med Liberg i spetsen, sa ja till att jägarna sköt alfadjur. Regering och riksdag välsignade reglerna, via Naturvårdsverket.
Men på en sight skrev du till en debattör:
”Om du däremot kan visa att du verkligen har anledning att tro dig ha stöd av Liberg där han menar att det finns ett ”entydigt stöd bland forskarna att unga vargar klarar sig utan problem utan sina föräldrar när de ca 8-9 månader gamla”, då ska jag sätta honom på pottan, för några sådana entydiga data finns nämligen inte.”
Du kanske kan lägga fram lite bevis nu för vad du stödjer dig på.
Tack Kerstin för ditt svar. Jag har slitit länge med att förstå varför det hackas på allt som har med jakt och speciellt jakten på rovdjur att göra från er sida.
Nu förstår jag. Allt pirkande i detaljer är bara en dimmridå. Det är inte vargen det handlar om. Den är bara ett ytterst lämpligt verktyg (eftersom den lockar fram extremargumenten också i en del av jägarmiljön) i kampen om nya ”mänskliga rättigheter”.
Tack Gunnar. Det skulle ett inlägg om samförstånd till för att få fram sanningen.
Nej förlåt Kerstin, nu blandade jag ihop mina egna inlägg!!
Jamen det var väl du som kallade Moilainens svar till Lise-lotte för ett stolleargument?
Då ville jag försvara det han skrev eftersom det i sammanhanget var ett relevant påpekande eftersom Lise-lotte verkar tycka illa om jakt eftersom hon tror att jakt orsakar lidande för djur.
hej Kerstin, eftersom du är så kritisk till utformningen av den svenska licensjakten så undrar jag om det fungerar bättre på andra håll i världen i dina ögon och om vi kan lära oss något från vargjakt i andra länder, det var bara så jag menade.
De röda fanorna vajar! Just så tycker man sig se skrivet 15.57 av K.F.
Man får innerligt hoppas att K.F,s idéer aldrig får blomma ut. Långt före jakträtten försvinner från markägandet kommer väl också allemansrätten att försvinna. Ingen skulle vinna på en sådan utveckling och med tanke på valet sist så lär det dröja. Men att sådana tankar finns bland en såpass flitig skribent och som företräder en organisation som bl.a utbildar människor om våra rovdjur är naturligtvis inte bra. Det är tur att man inte har barn som får gå på sådana föreläsningar.
Kerstin, visserligen vänder du dig till Mats, men jag kommenterar ändå det du skriver. Du har nu gått så långt i din kamp för rovdjuren att du är beredd att verka för att vår grundlagsskyddade jakträtt på vår egen mark tas ifrån oss.
Våra grundläggande värderingar skiljer sig åt dramatiskt och det du skriver visar tydligt hur långt företrädare för SRF kan tänka sig att gå för att tvinga jägare och markägare sådant som de helst skulle vilja slippa.
Kerstin, nu närmar sig slutet för den här tråden, debatten har för länge sedan hamnat långt från det egentliga ämnet. 162 kommentarer är rekord, trots att inlägget bara handlade om att det finns hopp om en mindre polarierad debatt. Det är i sig intressant, vilket Mats påpekade redan igår. Men jag vet inte hur man stänger ner kommentarsmöjligheterna i det nya bloggverktyget så än finns det tid.
Så till din senaste kommentar. Fortfarande missar du poängen med en snabb jakt där alla djur är tillåtna. I Finland som du vill att vi skall efterlikna har man valt att tilldela ett fåtal djur till en mindre grupp jägare. Misstankarna är nu att det har lett till en ökande illegal jakt eftersom ett fåtal personer ”äger” licensen. Hos oss är det värt om! Ingen hinner välja djur vilket innebär att jakten sprids i alla ålderskategorier och kön. Det är också huvudorsaken till att alla länsstyrelser rekommenderar det i år också.
Så den jakt du rekommenderar kan alltså leda till mer illegal jakt och till att jakten inriktas på just de djur som du påstår dig värna.
Jag äger ingen kristallkula Mats och jag tror inte ens Gunnar kan svara på den frågan, trots att han är betydligt mer insatt i politiken kring jakten än jag själv.
Däremot kan jag förståss ha idéer som sträcker sig allt ifrån att förvaltningen sker som idag, till att all förvaltning av vilda djur i Sverige utförs av anställd personal (gärna glesbygdsbor med vana vid jakt), och att jakträtten inte per automatik följder ägandet av mark.
Många tror att den mark de äger är något de själva har obegränsad makt och bestämmanderätt över, men så är det inte. Det räcker med att man hittar t ex mineralfyndigheter värda att exploatera så kan en markägare inte själv sätta stopp för det. Jakträtten på marken kan knappast heller ses som en ”mänsklig rättighet”, och visar det sig vara till fördel för samhället som helhet – så kan säkert lagar och förordningar komma att förändras även där så småningom.
En kanske ännu mer relevant fråga till Kerstin är förstås NÄR på året man skulle kunna skjuta varg i hennes ögon. Fönstret för den mest lämpliga tidpunkten är ganska kort om man vill ha jakten avklarad innan parningstiden.
Vad sedan gäller skjuta alfadjur så klarar bevisligen valparna sig om ett alfadjur försvinner, det hände både då den första ynglande alfavargtiken sköts i Värmland på åttiotalet, liksom när Engdahl sköt alfavarghannen utanför stugknuten på väg till hans fårhage. Det var dessutom tidigare på året än januari. Och i Amungen var alfaparet ute på egen stråt, ungvargarna var någon annanstans och klarade sig själva. Ungvargarna är i princip fullärda där i januari.
Men även om det vore som du tror men helt saknar belägg för – att valparna dukar under – så har vi ändå en god marginal i förhållande till riksdagsbeslutet om 210 vargar, antalet inventeras ju löpande inför licensjakten. Dessutom händer det att hela vargkullar går under, i skogsbränder, av järnväg, av andra vargflockar etc. Tragiskt kan tyckas om man är bambifierad, men det är naturen.
Då så Gunnar, det var dit jag ville komma!
Även om Finland börjar med jakten tidigare, så väljer dom där att överlämna till jägarna att besluta om vilka individer som ska tas bort, MEN då samtidigt väl medvetna om att det är bäst för alla om besvärliga individer tas bort i första hand. Tidigare år (kanske även nu?) drog man ifrån licensen, även de vargar som förolyckats på något sätt. När tilldelningen fyllts med det godkända antalet döda djur – skjutna eller döda på annat – så var det slut även på skyddsjakten vilket ger ett incitament för jägarna att inte skjuta första bästa djur, eller gå man ur huse för att i ett stressigt tempo själv ”hinna” få skjuta ett djur. Att ha några djur kvar för senare ren skyddsjakt verkar de flesta sett som klokt.
Vi i Sverige skjuter vargar under skyddsjakt i princip alla tider på året, men det ska mycket till innan man godkänner avlivning av båda föräldradjuren om det finns valpar med i flocken.
Innan det bestämdes hur licensjakten skulle utformas här i Sverige förra året, så framförde jag vid flera tidpunkter mitt ställningstagande att – om vi skulle jaga varg, så borde sättet att jaga efterlikna det i Finland.
Jörgen – ursäkta! Varför riktar du ditt inlägg 12:50 till mig?
Var har jag uttryckt att vi ska sluta jaga?
Jag hade inte förväntat mig att omvända dig som till och med får ditt levebröd av jakten. Jag ville bara poängtera för dig hur långt eller rättare sagt kort viltkött räcker om det delas upp. Detta med anledning av din kommentar om veganism.
Det är välkänt att jägare hotar till livet och skadar egendom för tjänstemän som arbetar inom detta område i så hög grad att de inte kan vara ensamma ute i tjänst. T.o. m. förre generaldirektören för Naturvårdsverket, Lars-Erik Liljelund, kunde berätta om det i media när han slutade sin tjänst. Jag vet inte vad det är för hatbrott mot jägare som du skriver om. BRÅ som tagit upp hoten och brotten begångna mot tjänstemän respektive vilda djur har aldrig omnämnt detta.
De som släpper ut minkar tillhör inte ”mina led”. Vi arbetar med lagliga medel. Det var för övrigt en rätt intressant artikel om detta i Sveriges Natur senaste numret om du nu läser den tidningen.
Hoppas du arbetar kraftfullt mot dina jägarkumpaner som ägnar sig åt illegal jakt på framför allt rovdjur.
Kerstin.
Det är enklare att klaga på vad andra gör än att komma med egna bättre förslag. Jag väntar fortfarande på att hör hur din lösning ser ut.
Hur förvaltas och av vem vargstammen om 5-10 år?
Ja, inte väljer de ut ”rätt” varg som du hävdar. I flockar är det som regel omöjligt att välja exakt den vargen som t ex dödat en hund. Dessutom är det oftast alfadjuren som ställer till med problemen. Alltså skulle din rekommendation innebära att ännu fler alfadjur skulle skjutas än vid licensjakt eftersom vi trots allt skall skjuta ner stammen till 210 djur. Om vi inte gör som du vill och endast skjuter den skadegörande vargen och dessutom bara det ena alfadjuret innebär det att vi förra året skulle ha skjutit 27 alfadjur.
Kerstin, frågan handlade om startdatum för vargjakten!
Gunnar! Angående jakten i Finland: Så när en förening fått sin tilldelning så går alla ut på en gång och skjuter av samtliga djur i tilldelningen så fort de kan – är det så du menar?
Men snälla Mikael Moilanen!
Nu börjar du komma upp i klass med Calle Seleborg och dom andra på extremkanten när det gäller överdrifter som ligger farligt nära rena lögner. Vem har pratat om fel att skjuta ungvargar i januari, och var har jag uttryckt något som kan uppfattas som att jag: ” … minsann ska lägga fram oerhörda vetenskapliga bevis för att Liberg och de andra svenska vargforskarna har fel, när de tillstyrker jakt på alfadjur.”
Vad saken gällde var om det fanns några samstämmiga uppfattningar bland forskarna, om ungarna skulle bli negativt påverkade om båda föräldradjuren sköts bort, och någon sådan samstämmighet finns inte, utan uppfattningarna skiljer sig åt. Liberg et al valde ändå att bortse från riskerna – dock med reservation att man inte förordade jakt på enbart föräldradjur, och anledningen var bl a den ökade risken för ”skapade” problemdjur.
Man kan tolka detta som att även Liberg och hans kollegor på Grimsö är medvetna om riskerna med att båda föräldradjuren skjuts. Kanske hoppades de på att jägarna själva skulle ha de etiska aspekterna i minne, då de ställs inför valet att skjuta ytterligare ett föräldradjur efter att ett redan hade fällts? Tyvärr så misstog de sig i så fall.
Gunnar!
Har du verkligen inte förstått att det är stor skillnad mellan licensjakt och skyddsjakt. Vid skyddsjakt är det vanligtvis en bestämd individ som får skjutas. Då kan man säkerställa att åtminstone ett föräldradjur blir kvar, om det finns ungar i reviret.
Nej Gunnar, min logik haltar definitivt inte. Vi har bara olika åsikt om vilka metoder som är bäst för samtliga parter – inklusive vargen. Båda sätten kan bidra till att hålla stammen på runt 210 individer.
Med skyddsjakt på särskilda individer kan man dessutom få möjlighet att ta bort just sådana som skapat problem, medan man vid licensjakten kan förorsaka splitringar i en flock som istället kan skapa nya problem.
Det sistnämnda kan ju i och för sig också vara en strategi för att medvetet försöka skapa problemvargar, för att senare få skjuta även dessa vid senare skyddsjakt.
Kerstin, att säga att vi inte ska ha varg i sverige för att dom plågar ihjäl sina byten, det kan man kalla stolleargument, visserligen inte stolligare än att säga att vi ska ha varg för att dom förbättrar klimatet, men ändå.
Men i sammanhanget som Moilainen sa det så är det ju helt rätt! Om nån kommer med stolleargumentet att vi inte ska jaga för att jakt orsakar lidande, så är det ju uppenbart att den som säger detta behöver upplysning om att naturen är hård och att alla djur dör våldsamt eller obarmhärtigt! Det spelar ingen roll om människan jagar eller inte!
Alla som föds skall dö, dom allra flesta som ungar!
Sture, du får ursäkta men det är svårt att hänga med i din argumentation och förstå relevansen i dina frågor. När jag väljer att börja jaga med mina hundar varierar med ras, min labbe började som 4 månader gammal, min jämte var 7 månader.
Huliganvargar var Kerstins definition från början, hon kan säker ge dig ett bra svar.
Lise-Lotte, hade det varit bättre om det skjutits färre skott istället haft fler skadade vargar? Självklart skall första skottet alltid vara dödande. Men om det misslyckas SKALL man skjuta så länge man ser vargen. Jag var själv med på en av vargarna som det sköts många skott på. Efter första skottet forsatte vargen att springa eftersom det första inte var direkt dödande. Både den första skytten och den som satt bredvid sköt då tills vargen var död. Från första skottet tillsvargen var död tog det ca 4 sekunder. Det dödande skottet sköts rakt bakifrån på en flyende varg. Alltså kan ingen dra någon slutsats av antalet skott som sköts. Men jag delar ändå kritiken mot att alltför många vargar skadsköts eller bommades.
Som jag skrev första gången är det ok att du har andra värderingar än jag. Men dina är inte bättre än mina, bara annorlunda! Sen försöker du, precis som andra i djurrättsrörelsen, tvinga på andra era värderingar. Inte bara genom att argumentera för er sak, utan djurrättsrörelsen drar sin inte för både hot och just hatbrott mot oss jägare. Så kom börja med att rensa upp i era egna led innan du ger dig på oss jägare. Vad tycker du förresten om att minkar släpps ut? Om du är emot, arbetar du då aktivt i dina led för att de som utför det skall ställas inför rätta?
Mats : SJF odlar grisar i Paris så det förklarar kanske en del för dig. I Expressen kommer Torsten Mörner till tals i vargdebatten. Öppna http://www.expressen.se/nyheter/1.1839456 och läs . Där finns inga pikar som i Gunnars blogg. Väljs kommentarena med omsorg behöver de inte vara så många och så långa.
Frågan var inte retorisk ! Det är förkastligt att skjuta såväl alfavargar som ledarsuggor , eller hur ?
Kerstin, i Finland jagar man från den 1 oktober. De använder andra undantagsbestämmelser i Art och habitat direktivet än vi. Tilldelningen delas ut till distrikten som sedan delar ut dem till föreningar. Den jakten genomförs sen precis som den vi genomförde i vintras. En enskild varg lär inte påverkas nämnvärt av att det pågår jakt i andra revir miltals från den själv. För vargvalpen som du värnar torde det inte spela någon roll vad vi väljer att kalla jakten, skyddsjakt eller licensjakt. Effekten blir exakt den samma. Men om det är som du säger att skyddsjakt kan motivera tidig jaktstart, varför är du då emot licensjakt som startat tre månder senare? Din logik haltar betänkligt. Har du missat att vi skall skjuta alla vargar över 210? Så vilket är bäst för vargvalparna, att vi jagar alfadjur tidigt på hösten vid skyddsjakt eller licensjakt efter nyår?
Sture.
sorry, jag missade att du ställde en fråga till mig.(eller var den retorisk?)
Jag är ledsen men min hjärna klarar inte att hänga med i dina kast mellan magiker, grisar (i Paris!), alfadjur och vargstammens tillväxt. Om det är viktigt för dig så kan jag väl hålla med dig om att en genetiskt starkt vargstam inte behöver vara lika stor som en inavlad för att vara livskraftigt, men det är väl alla redan eniga om.