Henrik Ekman och vargen

Igår var Henrik Ekman vintervärd i P1 och fick möjlighet att prata om varg i en och en halv timme. Säga vad man vill, men han kan berätta och fängsla sin publik. Programmet är väl värt att lyssna på, oavsett vad man tycker om varg. Henrik Ekmans röst, den nya Arne Weise, känner alla naturintresserade igen. Att vara ”Naturens röst” förpliktigar, fakta måste bli rätt och egna värderingar får han väl vara försiktig med antar jag. Jag tycker att han lyckades ganska bra.

Ekman inledde med att berätta att han redan som ung ägnade det mesta av sin tid åt naturen. Det jag slogs av var att Ekmans och min egen berättelse är nästan identiska. Jag klättrade också upp i traktens alla träd för att lokalisera fågelbon som ung. Ekman kolla skatornas bon, jag valde skator med snö framför. Ekman hade en tam trut, Jackie, som kom flygande när han ropade. Min flygande kompis var en stare som fick heta Sotis. Truten dog av salmonella, min stare dog av en för stor falukorvsbit som fastnade i halsen.

Både Ekman och jag förfasas över att dagens ungdomar har slutat klättra i träd och att ytterst få ens kan skilja en vanlig skata från en snöskata. Precis som Ekman är jag också bekymrad över att allt fler svenskar visserligen säger sig ha ett stort naturintresse, men att intresset tyvärr är begränsat till TV soffan. Den som aldrig upplevt naturen, klättrat i träd med livet som insatts, vänt på vartenda blad i jakten på fjärilslarver eller fånga salamandrar i någon damm kommer aldrig att ha ett äkta naturintresse.

Henrik Ekman gillar varg! Men är ändå realist, i slutet av programmet var han tydlig. Licensjakten på varg startade vid rätt tillfälle, en tydlig passning till alla som vill stoppa den. Lika tydlig tog han avstånd från nollvisionärerna. Utrotning kan aldrig vara lösningen, var hans kommentar. Så långt är vi överens.

Det var bara ett par saker som Ekman sa som fick mig att reagera. Det ena handlade om vargdödade hundar och det andra om vår vilja att acceptera förändringar. Ekman som själv förlorat nära anhöriga och nära vänner var kategorisk. Att förlora en jakthund kan aldrig vara som att förlora en familjemedlem! Tyvärr Henrik, jag måste protestera. Hur människor reagerar efter traumatiska händelser kan ingen bestämma, det är upp till var och en. Som besiktningsman för rovdjursdödade tamdjur har jag mött jägare som gråter som små barn framför sin vargdödade hund. En man som jag minns speciellt levde helt ensam med sin jakthund och hans sorg var säkert minst lika stor som den sorg du kände när du förlorade din syster. Du blandar ihop människors känslor med den klassiska djurrättsfrågan, om djurs värde i förhållande till människor. Självklart har en syster ett större värde än en hund, men känslor är sällan rationella.

Ekman påstår vidare att motviljan mot varg handlar om att vi inte gillar förändring. Han gör jämförelsen med det som hänt efter stormarna Gudrun och Per. Egentligen återställde stormarna bara ett öppet landskap som fanns på Linnés tid, påstår Ekman. Utsikten från Kvälleberga backe som Linné hänfört beskrev har drunknat i grönt. Tall och gran har tagit över.

Jag har flera gånger på min blogg skrivit att konflikten om varg i mångt och mycket handlar om valet mellan att vara brukare eller betraktare av naturen. Ekman refererar till mig i sin bok ”Vargen den jagade jägaren” just i den frågan. Men den ”natur” som Linné lyriskt betraktade var sannolikt minst lika brukad som den gröna skog som skymmer vyn idag. Det är bara brukandet som förändrats. Dåtidens brukande i Småland var kanske både vackrare och hade större biologisk mångfald än dagens, men ”naturligt” var det inte.

När Ekman säger att vargen har en viktig ekologisk roll att fylla är det inte fakta, det är hans värdering. De betade hagmarkerna med stengärdsgårdar som Linné såg från Kvälleberga backa vid Helgasjön hade sannolikt också en större ekologisk roll än de monokulturer av gran som finns idag. Men vare sig hagmarker eller granåkrar är naturliga om vi med naturligt menar en av människor opåverkad miljö. Det ”naturliga” kommer aldrig mer vara ett alternativ, vi människor finns ju här. Vargen får bara den ekologiska roll vi ger den. Vi har att välja mellan att prioritera vargen eller de människor som den delar skog med. Det valet kan vi basera på fakta, men valet handlar bara om värderingar.

27 Kommentarer
  1. Gunnar Glöersen says:

    Sören Johansson, om nya vargar införlivas i stammen kontinuerligt, ungefär en per år, är stammen livskraftig och långsiktigt hållbar. Jag har inte sett några beräkningar som påvisar annat, har du? Då utgår jag från att stammen skall behålla 95% av sin genetiska variation och att den skall ha mindre än 10 % risk för utdöende.

  2. Sören Johansson says:

    Tack, för dina svar!
    Hade naturvården samarbetat fullt ut i alla lägen hade den nog bara lyckats skydda en bråkdel av alla reservaten och nationalparkerna. Det räcker därför inte att ”skydda planeten” bara för vår egen skull.
    Det är ledsamt att höra att du tycker att 500 vargar är för mycket (även Norrland inräknat). Som företrädare för SJF kan du kanske inte säga annat. Jägarnas intressen är tydligen viktigare än en långsiktigt hållbar population av detta vackra, fascinerande djur, som vargen är.

  3. Gunnar Glöersen says:

    Sören Johansson, ”vi måste skydda planeten från människan” är just den tes som inte fungerar och som gör att naturvården kommer att misslyckas. Det måste givetvis vara ” Vi måste skydda planeten för vår egen skull!”
    Det finns inte en chans att vi accepterar 500 vargar, när du kräver det offrar du våra intressen för att gynna dina. Det är ingen kompromiss.

  4. Sören Johansson says:

    Eftersom Jan Bratt gissade om min bakgrund kan nämnas att jag vuxit upp med både jakt och skogsbruk och väl känner igen mig i Glöersens egen beskrivning från uppväxten. Jag fick dock tidigt avsmak för speciellt bolagsskogsbrukets bryska metoder och har med åren alltmer tagit parti för bevarandesidan. Brukandet skall naturligtvis få fortsätta men man måste rimligen kunna bruka naturresursen skog på ett långsiktigt hållbart sätt utan att förlora så mycket i biodiversitet som i dagens svenska skogar. De arealer som skyddats uppgår till endast några futtiga procent av skogsmarksarealen. På all övrig skogsmark bedrivs ett skogsbruk där 25% underkänns vad beträffar vardagshänsynen. Det är inget smickrande betyg.
    Dessvärre är det så att ”vi måste skydda planeten från människan” som en känd naturvårdare uttryckte saken. Det gäller inte bara avverkning av tropiska regnskogar och utfiskade hav. Vi är inte mycket bättre här, som vi vill tro, utan måste ta hand om vår nordiska naturmiljö på ett hållbart sätt. D.V.S. brukande som inte är långsiktigt hållbart är av ondo och det är just detta som naturvården försöker balansera, därför är den av godo, (med Glöersens vokabulär).
    Det var en positiv nyhet att SJF kan tänka sig viss vargetablering i renskötselns så kallade åretruntmarker. Siffran, att 150 vargar räcker tror nog inte Glöersen själv på. Att detta har stöd bland forskare låter märkligt allstund som de fåtaliga vargar som försöker vandra in blir skjutna.
    Det är nog så att jägarkåren ännu inte är mogen för fler än så. En rimligare siffra är 500 vargar och fri passage genom åretruntmarkerna. Där kan vi mötas!

  5. Gunnar Glöersen says:

    Sören Johansson, när jag skriver att vargen, skogen eller älven får den roll vi ger den så skall det inte tolkas som att jag tycker att alla älvar, alla skogar skall exploateras eller att vargen skall utrotas. Det enda jag säger är att det är vi tillsammans som gör valen utifrån våra egna intressen. Det kan vara att gynna vargen för att den skall få en större ekologisk roll eller tvärt om begräsnas för att vi tycker att nyttjandet av viltet är viktigare. Samma sak med skogen, vi är som antion beroende av skogen som råvara, men gillar också naturskogar och kan välja bort produktion till förmån för extensiva skoga eller orörda. Det ”extensiva naturlandskapet” klingar säkert bra i mångas öron på samma sätt som ekologiskt jordbruk. Men inte heller det är oproblematiskt, det finns de som menar att det är ett hot mot världsfreden och genom krig om resurser eftersom extensivt brukande producerar mindre än intensivt. Det är därför jag envisas med att säga att det bara handlar om egoistska männkliga val. Det finns inget självkalrt rätt eller fel. Naturvården representerar inte det goda medan de som brukar står för det onda. Det är bara val som gjorts utifrån våre personliga värderingar. Men tyvärr ser naturvården sig självt som representerande det goda som bekämpar det onda. Om du läser vad Bratt skriver i sin kommentar så ser du hur tydlig skillnaden är mellan att vara betraktare eller brukare. Sen bör det i ärlighetens namn sägas att man kan vara både och närmare det ena än det andra.

    Jägareförbundets vargpolicy undantar inte renskötselområdet från vargetablering. Inget län är särskilt undantaget eller utpekat. När vi säger 200 vargar i Skandinavien varav max 150 i Sverige så har vi stöd i forskningen. Den stammen är livskraftig, men bara med genetiskt utbyte. Att vi inte vill ha fler är vår värdering och vårt sätt att prioritera våra jaktliga intressen. Hur skulle en medlemsorganisation göra annars?

  6. Jan Bratt says:

    Man ser här nedan att Sören J. har idéer hur skog och vilt skall skötas och därför misstänker jag att Sören varken jagar eller äger någon skog mer än julgranen som snart kastas ut.
    Vårt välstånd bygger på i princip en sak nämligen våra skogar. 2009 exporterade vi för ca 120 miljarder och sysselsatte något 100.000 tal personer. Varje hektar skog som avsätts till att självdö minskar ju framtida volymer. När det gäller nationalparkerna som miljörörelsen värnar om så ser vi att alla försök överklagas av ortsbefolkningen, senast är väl Blaikfjället där planerna nu åtminstone för tillfället är vilande.
    Själv har jag oturen att där jag jagar finns en sida gränsande till nationalpark, där är naturligtvis jaktförbud och det spelar väl ingen roll eftersom gammelskogen knappt föder en harpalt.
    Utmärkande för alla dessa självpåtagna miljövänner är att allt de värnar om betalas via våra skatter eller direkt av drabbade antingen det gäller varg eller gamla träd som släpper ut skadliga ämnen när de ruttnar samt är ett eldorado för snytbaggar m.m. Det är synd om folk som har sin skog gränsande till dessa områden med ruttnande och ikullfallna träd och lika tråkigt för de som har vargen på sina marker, men om detta bryr sig knappast en sann miljövän om.

  7. Sören Johansson says:

    Tycker att Henrik Ekman är en mycket skicklig journalist och jag stödjer till fullo hans åsikter i vargfrågan.

    Tycker att Gunnar Glöersen är en mycket skicklig talesperson för Jägareförbundet vilket inlägget ovan vittnar om.

    Det finns dock ett par saker som bör kommenteras i Glöersens inlägg.
    Du skriver att ”det naturliga aldrig mer kommer vara ett alternativ, vi människor finns ju här.” Det innebär ju att du inte vill se eller tror det är möjligt med en successiv återgång till det gamla naturlandskapet som brukades extensivt. Vi är många som jobbar med naturvårdsfrågor som tycker att skogsbruket fått härja fritt alldeles för länge. Det är dags att sätta stopp för avverkningarna av de sista gammelskogarna eller naturskogarna som vi föredrar att kalla dem. Det är fel att lägga sig platt och konstatera att all skog ska brukas av oss människor som industriskog med en obefintlig grad av biodiversitet. Det är lika fel att påstå att allt vilt måste förvaltas av oss människor och att vargen bara får spela den ekologiska roll som vi ger den. Med bevarandearbete och förhoppningsvis ökande grad av biologisk mångfald och större avsättningar av naturskog eller skapandet av naturskogslikande miljöer vill vi också se att vargen får spela en roll i skogslandskapet. Jägarna behåller sin huvudroll men måste ta mer hänsyn och anpassa sig till ett nytt landskap.

    Så länge Jägareförbundet bara kan tillåta 150 vargar i hela Sverige så förbleknar er trovärdighet. Anslut er till bevarandesidan som vill se en skyddad korridor för vargens vandringar genom Norrlandsskogarna samt även tillåta enstaka vargrevir. Då skulle mycket vara vunnet. Det är också den enda långsiktiga lösningen för att trygga vargens genproblematik.

    Hälsningar
    Sören

  8. Anders Åberg says:

    Gunnar.
    Okunnighet på Elisabeth Höglunds nivå tror jag är bortom all hjälp tyvärr och visst, jag vet att jakten idag oftast bedrivs på ett ganska sunt sätt, men lik förbannat blir folk hjältar i jaktpressen när dom skjutit fel djur.

  9. Gunnar Glöersen says:

    Anders Åberg, det jag skrev i första inlägget skiljer sig egentligen inte från det senare, det vara bara lite mer tillspetsat. Du gillar inte troféjakt. Men även troféjakt kan vara positivt. Men om du med troféjakt menar att jägare konsekvent skjuter den största tjuren hellre än den mindre, då har du rätt. Men om troféjakt istället handar om att låta så många tjurar som möjligt nå mogen ålder och få sprida sina gener för att sen fällas, då är det istället positivt.

    Vi skall jaga som rovdjuren säger du, vilket vi också strävar efter i vår älgpolicy. Så många unga djur som möjligt och jämn könskvot. Vi jägare lyckas inte alltid bra, men vi försöker som regel välja rätt djur. Men du kan väl hjälpa till och förklara för t ex Elisabet Höglund som vill förbjuda kalvjakt, eftersom kon blir så ledsen!

  10. Anders Åberg says:

    Gunnar.
    Darwin skulle kanske hålla med dig i det du skrev nu, men inte i det du skrev i förra inlägget.
    Antagligen finns inga djurarter som är flexibla nog att förändra hela sitt parningsbetende med bibehållet genetiskt urval till långskjutande gevär.
    I all jakt som inbegriper ett medvetet urval, måste vi lära oss att jaga som predatorerna skulle ha gjort.
    Men vad bra, då är vi överens om att trofejakt är ett elände som borde stoppas, eller?

  11. Gunnar Glöersen says:

    Anders Åberg, du missar hela poängen. Vad jag säger är att det är vi som väljer hur vi vill ha det. Självklart tycker inte jag heller att det är bra med enbart unga pilska tjurar. Även jag strävar efter stora välutvecklade älgar. Men det är vi som väljer! Det finns inget statiskt tillstånd där arten befinner i rätt tillstån. Allt är föränderligt. Den art som inte kan anpassa sig försvinner. Det som skiljer oss från andra arter är att vi kan reflektera över våra val. Vi kan välja att gynna varg och välja att låta älgtjurar växa sig stora, eller strunta i det. Men det beror endast på att vi gör valet. Vi väljer att ha national parker och reningsverk men vi väljer också att reglera älvar, odla i monokulturer. Vi väljer utifrån våra egoistiska intressen, för att det gynar oss som art. De valen kan gynna vissa arter och missgynna andra.

    Ta en fågel som exempel. Om den är utsatt för predation från ett rovdjur lönar det sig att ägna en stor del av sin tid åt att spana efter rovdjuret. Annars blir den dödad och kan inte sprida sina gener. Men om rovdjuret försvinner kommer de individer som inte ägnar sin tid åt rovdjurspaning i stället att gynnas, eftersom de kan äta sig större och starkare än den som spanar i skyn. Om det nya tillståndet är bra kan man alltid diskutera, men inte kommer naturen att gå under för det. Det blir bara ett annorlunda ekosystem. Darwin, skulle garanterat hålla med om det jag skriver, jag skriver ju exakt det som var hans tes. Selektion sker genom anpassning och konkurrens, inom och mellan arter. Isolering och andra förändringar skapar dessutom nya arter.

    Däremot kan vi vara eniga om att arter har svårt att anpassa sig till de snabba förändringar som vi människor skapar.

  12. Anders Åberg says:

    Gunnar.
    Nu hamnade du allt på riktigt hal is.
    Andemeningen i det du skriver är att människan inte kan styra över sina egna handlingar.
    Konsekvensen av ditt resonemang borde då bli att alla arter som utrotas eller hotas av människans aktiviteter bara är en naturlig följd av evolutionen och inget att bry sig om.
    Således, stäng alla reningsverk, avveckla alla nationalparker, släpp jakten fri osv. osv.
    Jag antar att du inte menar så, men det är faktiskt innehållet i det du skriver.
    Människans jakt måste naturligtvis anpassas till den kunskap vi har om hur naturen fungerar.
    Att avsiktligt skjuta dom djur som det naturliga urvalet sparar är ren dumhet.
    Darwin vrider sig i sin grav över det du skriver.
    Vilken stuteriägare känner du till som alltid slaktar sina bästa avelshingstar?
    Vi har ett självklart ansvar för vår älgstam och då inte bara mätt i köttavkastning.
    Trofejakten är naturvidrig och otidsenlig, den gör att älgens eget genetiska urvalssystem slås sönder, då den tjur som av ren tur lyckats bli ett par år äldre än dom andra alltid vinner parningsstriderna, även om den är genetiskt sämre.
    En sund älgstam förutsätter många tjurar i sin bästa ålder för att verkligen sortera ut den som är bäst anpassad och undvika degenerering.
    Detta min gode Gunnar är inte mina egna värderingar, det är så naturen fungerar och att som jägare strunta i det är okunnighet på en rent förbluffande nivå.

  13. Gunnar Glöersen says:

    Anders Åberg, självklart har vargen betydelse för ekosystemet. Jag har aldrig sagt något annat. Om den inte hade haft det hade den inte heller skapat konflikter. Min poäng, som du kanske missade, är just ordet ”roll” som ger bilden av att en art hamnat där i ett speciellt syfte. Så är det givetvis inte. Även den odlade granskogen har ett eget ekosystem i det lilla, men kanske fattigare än en blandskog eller urskog. Men fattigare är också ett subjektivt begrepp.
    Du tar upp älgen som exempel och menar att vargens mera ”naturliga urval” är bättre än vårt sätt att jaga. Det synsättet är typsikt om man inte ser människan som en art bland alla andra.

    För att spetsa till det kan man säga att det inte lönar sig att vara stor kraftig älg med kösnmognad sent i livet idag, vilket lönar sig i t ex Alaskas orörda vildmarker. I Sverige lönar det sig snarare att vara pilsk redan vid unga år. Då får man sprida sina gener vidare. Att du sen lägger in egna värderingar i vad som är en sund älgstam, har inget med evolution att göra. Arter som INTE kan anpassa sig till den helt dominerande asrten på jordklotet kommer att få svårt. Man kan inte både ha och äta kakan! Så var vi tillbaka igen till huvudfrågan, betraktare eller brukare?

  14. Anders Åberg says:

    Biologisk mångfald är ju inte bara att ha många arter i ett grustag eller på en fäbodvall, utan även att ekosystemet i granskogen fungera så bra som möjligt.
    Vargen har definitivt en roll i det ekosystemet.
    Vargen normala predation på älg görs enligt det naturliga urvalet, dvs mest kalv och ungdjur.
    Vargen höjer således medelåldern på älgstammen jämfört med mänsklig jakt, åtminstone vad gäller tjur, där jakttidningarna fortfarande, pinsamt nog pryds av stolta jägare som skjutit dom bästa avelstjurarna.
    Vargen håller ner beståndet av räv och grävling och det ger antagligen en ökning av småvilt och skogsfågel.
    Vargens rester ger mat året om till massor av olika fåglar, däggdjur och insekter.
    Allt detta tillsammans ger förändringar i ekosystemet som är svårt att överblicka i detalj, men som antagligen är mycket viktiga på lång sikt.
    Vi har dock ett problem med att älgen inte ännu tycks ha återfått sin normala kaxighet och sitt naturliga skyddsbeteende mot varg och älgstammen verkar ta stryk på vissa platser.
    Därför och för att behålla vargens rädsla för människor måste vi jaga den.
    Kanske kunde jakten varit mer fokuserad på problemområden, men det är ändå bra att den blir av, vilket den lär bli trots bojkottarnas barnsliga ylanden.
    Jag läser just nu Henrik Ekmans bok och tycker den är mycket bra.
    Till alla som intresserar sig för varg och natur kan jag varmt rekommendera den.

  15. Gunnar Glöersen says:

    Calle f, du bekräftar ju bara det jag skriver. Människan borde få större sympati än hunden, speciellt om de sker samtidigt. Däremot görs rätt prioritering vid viltolyckan som du tar upp. Det är inte älgens död som föranleder rubriker, utan att en människa omkommit.

    Sen vet alla sen länge att du inte gillar älg och snöat in på viltolyckor, jag har t o m skrivit ett helt inlägg speciellt för dig. Att vi jägare satsar 265 miljoner om året på viltvård utesluter inte att vi också lämna bidrag även till svältande barn.

    Calle, vi är överens om att vi människor påverkar vår omgivning och dessutom kan förstöra den. Det som skiljer dig och mig är att jag inser att förändrat betende bara kan uppnås om man utgår från människor, inte från djuren eller naturen. Alla skäl till varför man väljer att vara brukare eller betraktare är lika mycket värt. Det finns en obegriplig tro på att betraktarna representerar det goda, medan brukarna representerar det onda. Så är det inte. Alla människor är beroende av brukande, även om de tror att de inte är det.

  16. Calle f says:

    ”Jag tycker att vi är på väg mot en skrämmande värld när svältande och sjuka barn väcker mindre sympati än en sjuk noshörningsunge eller en halt gris.”

    Ja en skrämmande värld där en vargdödad jakthund får stora rubriker i tidningarna men om någon omkommer i en viltolycka får det som bäst en notis på sida 12 i lokalpressen och inget alls i de tidningar som annars skriver om allt, stort som smått som har den minste beröring med älg.
    Ska vi debattera människosyn tycker du?

    Sedan kan man ju spinna vidare på de svältande barn som du tar upp och det faktum att ni på förbundet, stolt berättar att ni jägare slänger ut mat i skogen för de vilda djur för inte mindre än 265 mille om året!!!

    Och om du inte förstår att vi människor brer ut oss och förstör naturen överallt på kloten till den grad att vi till slut kommer att förstöra för oss själv, så har du missat något väsentligt.
    VI, du och jag och alla andra människor är inte längre en del av naturen, vi står långt över den, utnyttjar den, förstör den på samma sätt som en kräftsvulst eller ett Aidsvirus förstör sin värd, och det har inget med något människohat att göra.

  17. Fjollträsk says:

    Ekman har ju ingen påverkan på vad som sägs i naturprogrammen; han har sin röst och läser från ett manus. Såvitt jag förstår har han även ett bolag där han säljer sin ”speakerröst” till den som vill ha den.

    Dessutom var han ju på svensk jakt en gång i tiden, på den tiden då man kunde vara jägare och naturälskare i allmänhetens ögon, något som mer och mer förstörs pga polariseringen i förhållande till ex Naturskyddsföreningen. Kanske blir det bättre när de byter ordförande.

  18. Gunnar Glöersen says:

    Mikael, i mångt och mycket håller jag med dig. Vi är helt överens om att vargens negativa sidor viftas bort på det sätt som du skriver. Men nu var det Ekmans inslag i P1 som jag skrev om. Inte SVTs eller SR roll att belysa alla sidor. SVT har ett ansvar när de köper in naturprogram. Men som naturens röst har Ekman nog mindre påverkan på speakertexten än vad många tror, gissar jag.
    Ekman gillar varg, som jag skrev. Jag har ingen ambition att ändra hans värderingar. Men sett i ljuset av allt annat som skrivs och sägs i media är det ändå positvt att en frontfigur i natursverige tydligt deklarerar att vargjakten startade i rätt tid. Dessutom är fakta sällan fel, vilket man näppeligen kan säga om stora delar av dina kollegors journalistik.

  19. Mikael Moilanen says:

    Du förstår Ekman, kanske rentav känner lite sympati med hans tankar. Jag anser att han sannolikt är ett av de största problemen vi har emot en objektiv bild av vargen i Sverige. Titta på vår statstelevision – vecka efter vecka de senaste månaderna har Ekman pumpat ut romantiserade dokumentärer om vargarna. IPåkostat och storslaget, menb inte ett ord om konflikterna i vårt land, utan bara vackra bilder och vinklad propaganda som har ett enda syfte – att få tittarna i TV-soffan att känna sympati med vargarna.
    Det är lika kass journalistik som vi varje år bevittnar när kungahuset ska skildras i långa produktioner.
    Någon måste väl någon gång berätta varför människor anser att de har problem med varg. Ekman ger samma filosoferande svar som Göran Greider och nästan alla andra ledande opinionsledare i Sverige. Det är minsann ett nedärvt hat, som mest handlar om symbolik och fakta hämtade från sagorna.
    Alltså, deras tes är att vargen inte är något problem. Istället har människor inbillat sig det hela.
    När ska dessa journalister ta de vargdrabbade människorna på allvar?

  20. Sture Sjöstedt says:

    Gunnar Glöersen. Tom Arnbom har en artikel på Mewsmill .se om varg. Den måste du kommentera

  21. Gunnar Glöersen says:

    Calle f, din kommentar säger allt. Du hatar människor och älskar vargar. Jag däremot ser vare sig vargar eller människor som kräftsvulst. Tyvärr är det din människosyn som göds i av naturprogrammen i TV soffan. Människan är ond, naturen är god. Ekman och jag däremot tror att ett genuint naturintresse som bygger på egna erfarenheter med skit under naglarna och skavsår och blåmärken efter fall från träd skapar en natursyn som håller i längden. TV soffans naturintresse är betydligt bräckligare. Att jag sen, till skillad från dig, väljer att se till människan också och inte bara till djuren gör mig inte mindre kunnig. Det är bara mitt val, mina värderingar.
    Jag tycker att vi är på väg mot en skrämmande värld när svältande och sjuka barn väcker mindre sympati än en sjuk noshörningsunge eller en halt gris.

  22. Gunnar Glöersen says:

    Jan Bratt, min poäng är att alla arter har en ekologisk roll. Men alla arter behövs inte överallt. Jag läste en bok för några år sedan där Torbjörn Fagerström menade att vi människor skulle kunna överleva med betydligt färre arter än dom finns idag. Biologisk mångfald är ett modeord. Många tror att naturområden som är opåverkade av människor har större biologisk mångfald än kulturmarker. I själv verket är det tvärt om. Den största biologiska mångfalden i ett enskilt område i Karlstadtrakten är Sörmons grustäkt. En miljö som är till hundraprocent skapad av människan och för ett otränat öga säkert synnerligen trist. Endast endurofantaster trivs där. ”Störd mark” har som regel större biologisk mångfald än den ostörda. Alltså, det är vi som väljer vad vi prioriterar, det kan vara att ha varg för att gynna andra arter, eller så väljer vi en medelväg där andra värderingar också får utrymme. Naturligt är inte alltid bäst!

  23. Gunnar Glöersen says:

    Fjollträsk, jag skall ta mig en funderare. Kanke gör jag en uppföljning med boken som utgångspunkt.

  24. Fjollträsk says:

    Gunnar, det vore intressant om du recenserade Ekmans bok mer utförligt och kommenterade de mer politiska avsnitten i slutet, som Augustnominerad bok får den en spridning och läsning även utanför ”parterna” i vargfrågan, så det är en miss att inte ta upp den tråden och ev få igång en debatt/diskussion kring boken. Den ger ju en mer balanserad och korrekt bild av vargjakten förra året exempelvis. Svensk Jakt anmälde bara boken kort.

  25. Jan Bratt says:

    För att nämna en del av det du skriver G.G nämligen: När Ekman säger att vargen har en viktig ekologisk roll att fylla är det inte fakta, det är hans värdering.
    Jag och säkert många med mig har naturligtvis alltid undrat över vad alla dessa miljöembryo menar när de hojtar om vargens betydelse för miljön. Vad har vi missat alla år utan varg? Har Dalarna något viktigt bland småkrypen som inte Småland har? Vi vanliga jägare tänker väl på någon skalbagge i bästa fall. I alla händelser vore det intressant med en seriös undersökning om hur stora områden kan klara sig utan varg och utan ekologisk härdsmälta. Det kanske finns många aspekter på att ha varg i vårt land, men tar man bort bit för bit blir det nog inte så mycket kvar till slut.

  26. Calle f says:

    Och du Gunnar prioriterar den kräftsvulst, det Aids-virus vi människor är för naturen högre än en art som inte på något vis förstör, ja inte alls förstör och samtidig förfäras du över att dagens ungdomar helt missar den ”utbildning” du fick som ung, som lärde dig att naturen ska tuktas och formas för att du ska kunna få njuta av den.
    Jag tror att dagens ungdomar som får mycket av sin information om naturen genom TV och andra nya media har en mycket större insikt om hur naturen fungerar än du någonsin hade vid samma ålder.

    Sedan om de kan skilja en vanlig skata från en kråka eller kan lista alla kungarna i Sverige det är väl fullständigt likgiltigt, sånt är likgiltigt vetande!

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] för att väga upp ”för och emot” lite så hänvisar jag även till en recension av radioprogrammet publicerad på Jägarförbundets sida och bloggat av en jaktvårdskonsulent. Han […]

Kommentering är stängd.