Illegal jakt.
Den rubriken trodde jag nog aldrig jag skulle tvingas eller våga skriva. Men det är nog dags nu. Diskussionen där ute går het och jag är väl delvis orsak till det, så då kanske jag också får ta mitt ansvar och förklara varför jag lyft upp denna tabubelagda fråga. För övrigt är det intressant att den är så tabubelagd i Sverige, och kanske Norden, i resten av världen, inklusive stora delar av Europa, är illegal jakt en stor del av en etablerad förvaltning. Illegal jakt är också det som utrotar djurarter här i världen, mig veterligen har ingen djurart utrotats med legal jakt, om det inte varit meningen. Därför tror jag det är viktigt att vi vågar diskutera den, seriöst, utan att lockas att hänfalla till billigt poänglockande. Ingen nämnd och ingen glömd.
Vi måste nog först slå fast två saker. Jag hatar illegal jakt. Jag är ett kontrollfreak. Jag skulle aldrig kunna förenas med tanken på ”fri” jakt. Dessutom tror jag som gammal forskare alltid blint på faktabaserad och kunskapsbaserad förvaltning, oavsett om det gäller vilt eller andra nyttigheter. För det andra kommer aldrig Jägareförbundet att stödja, uppmana eller legitimera illegal jakt. Dels för att vi i en situation när vilt förvaltas illegalt knappast har en funktion och fylla och dels för att det är helt oförenligt med våra grundvärderingar. Sist men inte minst skulle jägarkårens mycket goda anseende gå kräftgång om den ökar. Nu läser alla detta stycke en gång till, långsamt, så ska vi gå vidare sen…
Vad jag sagt är att den illegala jakten kommer att öka med den havererade rovdjurspolitiken. Det baserar jag inte på tyckande och tro, det är heller inget hot, det baseras på väl etablerad forskning och grundkursen i bevarandebiologi. Jag har skrivit det många gånger förr, det är omöjligt att bevara vilt i allmänhet och stora rovdjur i synnerhet utan att de som ska bo med dem tror på förvaltningen och känner att de är en del av den. Vad jag är genuint orolig för är att den illegala jakten nu tar steget ut ur garderoben. Med det menar jag att många nu ger upp, de ser inga möjligheter att påverka sin vardag med legala metoder. De ser inget avtryck av de inventeringar de slitit med. Det kommer att innebära att några tar det stora steget till att köra över något med skotern fast de inte får, men det är inte det farligaste, ännu många fler kommer att tyst, eller aktivt, visa förståelse för denna avart bland förvaltningsmetoder och då är vi illa ute. Några få extremister som skjuter illegalt är tämligen ofarliga för rovdjurens långsiktiga överlevnad, när hela bygder tycker att illegal jakt på rovdjur är ungefär lika farligt som en fortkörning är vi riktigt illa ute. Det är på den tröskeln jag är rädd att vi balanserar idag.
Vi har idag enskilda kommuner där en majoritet av befolkningen inte ställer upp på rovdjurspolitiken, och de studierna är gjorda långt före de senaste varg- och lojaktsbesluten. Acceptansen sjunker dessutom. Jag tillhör nog de i landet som pratar med flest jägare, landsbygdsbor, oroliga hundägare och andra i just rovdjursfrågor. Det blir nog några tusen / år. Då är det min förbannade plikt som statens förlängda arm och faktiskt genuint intresserad av att ha stora rovdjur i livskraftiga stammar att slå larm när det barkar åt skogen. Det är vad jag gjort och nu gör igen. Det här håller på att gå riktigt snett. Vi tappar greppet.
Just det tappade greppet är det som just nu känns jobbigast. Jag törs nog säga att de enda som tidigare jobbat aktivt, och faktiskt gjort skillnad mot illegal jakt, är Jägareförbundet. Jag måste ha sagt ”illegal jakt är det enskilt största hindret mot legal jakt” tusen gånger vid det här laget. Jag tror jag uttalat det i fler bygdegårdar än vad en normal hembygdsforskare ens besökt. Jag lovat att säga det igen, men jag känner i själen att ingen kommer tro mig. Jägareförbundet kommer inte att kunna göra så stor skillnad i dessa frågor längre. Vi har tappat greppet, vi har inga argument att banka i huvet på nollvisionärerna.
Därför måste nu andra stiga in på arenan och dra sitt strå till stacken. Det är dags för andra organisationer att inse att vi är i en mycket kritisk situation. Vi hade sedan tidigare en negativ utveckling av acceptansen för stora rovdjur hos de som bor med dem, nu skenar den. Nu är det dags att hejda sig innan man stampar på en desperat jägare, markägare, fårbonde, glesbygdsbo eller hundägare. Vänder vi inte denna utveckling mycket snart tror jag det blir svårt att få till en fungerande rovdjursförvaltning under överskådlig tid. Det är återigen inget hot, det är en genuin magkänsla och baserat på etablerad vetenskap.
Man kan inte som Mikael Karlsson gör i sin blogg jämställa jägare, och Jägareförbundet, med en flock animerade apor. Då knyts nävarna ute i bygderna och några till skulle kunna tänka sig att ta chansen nästa gång älghunden kört upp en lo i en tall, många fler kommer att acceptera metoden. Det här vet Mikael, men för honom är konflikten långt mycket viktigare än bevarandet. Det är sorgligt.
Jag säger det igen innan kvällsturen med skidor och hund. Vi stöttar aldrig illegal jakt, men vi måste larma när det går ur hand. Det är allt jag gör. Jag hoppas innerligt att några ytterligare förstår det nu och hjälper mig och Jägareförbundet att fortsätta kampen för en kunskapsbaserad och laglig viltförvaltning. Släpp inte taget om den kanske finaste viltförvaltningen i världen.
Att sitta i din situation och inom ett förbund innebär, tror jag att man ibland måste tycka lika som starke man inom kommunalpolitik, och det är där som det stora o tunga axelbördan växer sig stor! man har ett ben i varje läger o det funkar ett tag ! men kom ihåg att det alltid kommer att vara den enkla o raka vägen som är den lättaste att hitta tillbaka till, o det gör man utan vare sig kom ihåg papper eller dator GPS för att hitta tillbaka på vad som sagts eller kommit på tal! för att citera ett gammalt ordspråk sägs det att den som ljuger skall ha ett gott minne! OCH DET ÄR DIT JAG VILL KOMMA det är genant att se debatten Mikael C VS Glöersen i TV och få ett utlåtande att han agera som ett skolbarn inför rektorn”`herre gud sträck upp er i hållningen o håll kårens fana högt det är ju ni som är vårat ansikte utåt till allmänheten o det är ju där ni ska vinna gehör eller ? .
Du ber ju själv nästan om ursäkt i ditt utlåtande om illegal jakt kommer att ta form i en skenande form vilket du sedan fördömer ! det här får ni ta på er inom förbundet till stor del själva , hur många gånger har det tagits upp att det bör vara långa generösa licensjakt tider på krets motioner? och efter i mitt fall snart 20 år har det hitills inte ännu varit på tapeten att ni ligger på NVV om det utan i debatter hänvisar till Norge ! som inte ens är ett EU land om att vi kanske skulle göra som dom! starta lodjurs jakten 1/2 ” lägg ner! , ni måste väl till fullo stödja er på er ryggrad och inte grannlandets !!!
Vi får ALDRIG acceptera illegal jakt. Inte om det är vår bäste vän, granne eller släkting. Jakt är inte high chaparall oavsett vad vi tycker om det ena eller det andra. Även om det är så att jägare får lite mindre att skjuta med en reglerad stam av rovdjur i Sverige så är det hur vår skog ser ut. Det finns rovdjur i Sverige och ska få finnas. Det får inte finnas människor som sätter sig över lagen för egennytta. Även om inte alla vill ha varg måste även jägarkåren acceptera att det finns varg och de som vill ha den. Det finns fler i Sverige än en jägarkår vad man än tycker om det.
Marcus! Var har du fått siffran på medlemsandel i SRF av anställda på NVV? Jag har aldrig sett någon siffra på det förut men däremot länge önskat se den.
En av de viktigaste faktorerna i denna fråga är just hur särintressen faktiskt representeras i politik och praktik. Jag har varit inne på ämnet i andra artiklar på denna blogg. Demokrati och lobbyverksamhet på politiker är enligt mitt förmenande ett fungerande system (med viss reservation för att t.ex. tolkningsföreträde ska ges till personer som är mer berörda i speciell fråga än andra, vare sig det berör rovdjur eller vårdfrågor) där folkviljan avgör i långa loppet. Men då vi uppnått ett tillstånd där tjänstemannastyre överordnas riksdagens beslut är vi mycket illa ute. Varför anses taket på 210 som ett mycket marginaliserat golv, som man med mycket god kännedom långt överskrider? Susanna Löfgren har lärt sig använda begreppet ”adaptiv förvaltning”. Hon vet dock inte vad det innebär. Förmodligen bryr hon sig inte heller. Hon skrattar ändå hela vägen till nästa medlemsmöte med kompisarna (och kollegorna) i SRF.
Om det stämmer att 28 % av de beslutande på NVV är med i SRF är det en andel som är ca tusenfaldigt svenska folket (3500 medlemmar av 9,4 miljoner). Man frågar sig ju också hur många utan koppling till NVV (de är ju många som arbetar där) som finns i SRF? Som jag uppfattat är ca 1000 av medlemmarna dessutom ”familjemedlemmar”, vilket kan betyda att det finns en familjemedlem som arbetar för NVV i vart och vartannat SRF-hushåll!
Var är Janne Josefsson när man behöver honom? Detta är ett skräckexempel på myndighetsmissbruk!!!
För övrigt är det beklämmande att se häxprocessen som omedelbart påbörjas så fort en företrädare för SJF tar upp begreppet tjuvjakt. Är det inte alldeles uppenbart för alla att det blir mer frekvent förekommande när uppgivenheten ökar?
Svante Sandgren.
Jag håller med dig i väldigt mycket av det du skriver. Jag tror också fakta och saklighet vinner i längden. Samtidigt finns det gränser för vad man tål innan det ”brister” speciellt om, som i det här fallet motståndarna (och då menar jag extremisterna på bevarandesidan) kan spela på att markägare och jägare drabbas olika hårt och spela ut dem mot varandra och därmed orsaka splittring i leden.
Vi måste få en adaptiv förvaltning som med sin bas i kunskap törs ta beslut om ökningar och miskningar i tilldelningen innan populationerna exploderat respektive kraschat. Vi måste lära av älg- och rådjursexplosionerna på 80-90-talet där åtgärderna (ökat avskjutning) sattes in för sent.
Om man ser på förvaltningen som processstyrning kan man säga att vi hittils haft ett system som baserat sig på feedback. Systemet har fungerat så bra som man kan förvänta, men ett styrsystem baserat på feedback kan aldrig helt eliminera svängningar orsakade av snabbt utifrån kommande störningar.(ex. rävskabb, stora stormskador, omläggningar av skogsvården)
Jag menar att vi idag har så mycket forskningsresultat och erfarenhet i Sverige och andra länder att det är dags att implementera en förvaltning baserad på feed forward kombinerat med feedback. Människan har till skillnad från alla de andra toppredatorerna en förmåga att se framåt. Låt oss utnyttja det! Det som kan något om processtyrning vet hur bra det kan bli.
Det innebär givetvis att vi måste fortsätta att forska (helst öka insatsen), jägarna måste fortsätta att mata systemet med data genom inventeringar och andra åtgärder (vem annars skule göra det?) politikerna måste tordas ta beslut baserat på kunskap i stället för att försöka verka handlingskraftiga när katastrofen är ett faktum.(mod)
Enklare sagt än gjort givetvis.
Orealistisk? Jag hoppas inte det.
Daniel att inte Nv klarar vilt förvaltningen är ingen nyhet för oss som bor på Väst kusten
det är bara att se på sälen på sveriges kust skulle ett normalbestånd av säl vara 6-8000 och vi har idag en bit över 20,000 men då fick vi 2009 en skydsjakt på 50 djur
2010 tror jag sifran var 80 vad kommer att hända jo en massiv säldöd som det var på 90 talet det är samma mäniskor som värnar om sälen som om Vargen att djuren seda får dö en lång och plågsam död som eftast tar veckor är inget som bekymrar dom bara dom får vara duktiga och värna om djurens rätt och slå sig för bröstet
som jag sagt tusen ggr låt Rovdjuren föröka sig okontrolerat så dör dom ut av sig själva
om inte annat så ställer dom till ett helvete för många fler än jägare Förlåt mig men jag tror aldrig att vi kan vända detta med enbart argumentation det är en minoritet av Svenska folket som är emot rovdjurs jakten men tyvärr har dom media och vissa myndigheter med på sin sida Ärligt talat tror jag att dom biter sig själva i svansen i långa loppet
Svante S Alarmatisk beteelse och Hysteriska protester dom kommer som ett brev på posten när en liten grupp mäniskor sätter sig över en annan grupp i Sverige tar vi emot Flyktingar och invandrare och får oss i halsen att vi skall vara med och värna om deras kultur och ta till oss den men jakt i sverige med lös hund är ochså kultur och har varit i desenier är detta inget att värna om förklara för mig om du ärligt tycer att en eftersöks jägare i Värmland skall riskera att mista sin hund till varg han eller hon riskerar redan sin hund i trafiken och dessutom sitt eget liv o lem för ynka 400 kr – skatt
ett eftersök börjar i direkt anslutning till oftast starkt trafikerad väg allt som oftast måste löshund användas främst då det gäller eftersök på Björn O Älg även på Rådjur men inte lika ofta tycker du det är rätt att jägarna i värmland inte skall kunna forsätta jaga med sina hundar som det gjorts i hundratals år eller att det inte finns utrymme att jaga Rådjur i vissa delar av landet pga En alltför stor lo stam jag förmodar att du är en man som hatar jägare och förtvivlat försöker värna om något du förmodligen aldrig får se jag hatar inte Rovdjur dom har sitt existens berätigande I jaktlaget i Valsöbyn blev en jaktkamrat Björn dödad dagen före Älgjakten för några år sedan inte hatar jag björn för det
Svante: Jag tror egentligen inte jag står så långt ifrån dig i grunduppfattningen. Skillnaden är att jag, och vad jag hävdar många med mig, nu ser att ”if you can´t beet them, join them”, leder åt endast ett håll. Hittar du en rationell förklaring till vaför vargstammen, trots jakt, i princip dubblerats i Värmland, varför lotilldelningen sjunker dramatiskt i mellansverige osv. så tas de tacksamt emot. Jag företräder alla dagar i veckan en seriös och kompromissbaserad förvaltning, men nu svider det för hårt på en kant.
Nu må jag vara anmärkningsvärd, men jag tycker nog faktiskt inte att NV riktigt klarat det demokratiska och förvaltningsmässiga uppdraget på senare tid. Jag säger inte att Riksdagen gett dem ett enkelt jobb, men de har likafullt inte gjort det så bra som man kan begära.
All viltförvaltning handlar ytterst om människor, det tog mig år att förstå att min biologiska doktorsexamen inte är särskilt viktig när det hettar till. Men nu står vi här i en svår situation, och då måste man dels vädra missnöjet och komma med konstruktiva vägar ut ur den låsta situationen och eländet.
Jägareförbundet har i 180 år alltid visat vägen mot en fungerande viltförvaltning, därför står vi där vi är idag. Vi kommer att göra det även denna gång. Var så säker, men först måste några inse allvaret och orimligheten i den förvaltning som fläckvis bedrivs idag. Det är min fasta övertygelse.
Jag brukar skriva att ”imorgon är en annan dag”. Det funkar på det mesta, så läs imorgon kväll, så ska du få se ett förslag, i alla fall.
Daniel. Jag har svårt för alarmism och överilade taktiska manövrer vi nu ser exempel på. De brukar nästan aldrig vara framgångsrika eller ens mödan värda. För framgång krävs en genomtänkt strategi grundad på kylig och noggrann analys av läget.
Det du beskriver som upprorsstämning är just exempel på alarmistiskt beteende, som till delar underblåses av provokativa blogginlägg, meningslösa överklaganden, hot om eftersöksbojkotter, revolutionära utspel och andra diverse hysteriska protester.
Tyvärr spelar SJF med i den här hysterin istället för att vara en modererande aktör och det är definitivt inte bra, varken för organisationen som helhet eller dess medlemmar. Ibland måste man backa eller gå runt hindren för att kunna avancera.
Jag tror mer på dialog och oförtröttlig saklig argumentation än på provokation och hysteriska utspel mot myndigheterna. Saklig argumentation är den enda vägen. Naturvårdsverket som exekutiv statlig myndighet måste självklart respekteras och ha det övergripande ansvaret för viltförvaltningen i hela landet. NVV utgör också den enda demokratiska garanten och kontrollmyndigheten för följsamhet mot riksdagsbeslut, EU-direktiv och miljökonventioner. Jag vill tro att du också i grunden håller med om detta, annars vore det anmärkningsvärt.
Intresseorganisationer som t.ex. SJF kan hjälpa till i förvaltningen med kunskap, experthjälp och ge välgrundade synpunkter, men ska hålla sej borta från militanta krav och provokativa utspel. En sådan strategi och taktik kräver en betydligt smidigare och klokare hållning men är på sikt den enda hållbara för att vända opinionen till vår fördel och rädda jakten för framtiden, det är min övertygelse. ”If You can´t beat them, join them!”
Svante Sandgren du skriver att NVV har, till viss del, tack vare jägarna kontroll på numerären av våra viltstammar med några procent upp eller ner. Om det är sant som du skriver, varför i så fall ser vi idag en vargstam som bara i Dalarna och Värmland överstiger vad som demokratiskt beslutats som tak för hela Sverige.
Känslan är tyvärrr att vi jägare inte skall bry våra små hjärnor i något som vi inte har förstånd till. Vi är blåsta, lurade,fucked up, är det någon som tror att den nya rovdjursutredningen kommer att bevara de mål på antal som vi har i dag, aldrig och som av en händelse är vi redan på god väg till de nya och högre målen.
Svante: Du har som vanligt poänger, men se dig om bland kommentarerna här. De återfinns i hundratal på min mail och mitt mobilsvar. Lobeslutet var ett mycket större nederlag och satte en mycket större sten i rullning än vad jag och omvärlden kunnat drömma om. Givetvis är det främst i mellansverige man är missnöjd. Det är där man drabbas. Men underskatta inte signalerna detta beslut sänder. Mer än en tänkande landsbygdsbo i södern inser nog att lojakt eller inflytande i rvodjursförvaltningen i söder ligger väldigt långt borta. Detta då i ett mycket kritiskt läge när såväl varg som lo måste spridas om dagens rovdjurspolitik ens ska ha skuggan av en chans.
Alla delar av landet har sina konflikter och hjärtefrågor, fjälljakt, vildsvin, trafikeftersök, älg / skog – frågan mm, men lodjuren finns i hela landet och alla drar sina egna slutsatser utifrån sin verklighet och vi ska aldrig drömma om att man behandlar dessa frågor enskilt. Som du säger hanteras allt viltförvaltning, tyvärr, fortfarande i hög grad av NV, de andra frågorna som nu är i ett kritiskt läge, som älg eller vildsvins- eller sälfrågan, kommer att spillas på av detta. Det bekymrar mig.
Avslutningsvis har du rätt i att vi har en annan jaktkultur än många av de länder vi ibland jämför oss med, det betyder bland annat att vår jakt lider hårdare av varg än andra länders. Men se på våra två grannar i öst och väst, är inte illegal jakt en i allra högsta grad påverkande faktor i rovdjursförvaltningen där idag? Ändå har de båda en mycket mer liberal och jakt- / landsbygdsvänlig rovdjursförvaltning…
Sist, men inte minst, underskatta inte lodjursbeslutets tyngd. Det kokar just nu i Dalarna, Gävleborg, Värmland, Västmanland, Uppland och Västra Götaland. Söder därom funderar man nog ute i stugorna vad detta beslut kommer att innebära för deras framtid. Jag tror att det tyvärr är du som underskattar jägarkåren. Precis som du säger är den välutbildad, pragmatisk och välunderrättad. Jag hoppas det innebär att man ger oss anställda kloka direktiv även framöver.
Avslutningsvis har jag väl aldrig skrivit att jag förstår eller accepterar ilegal jakt, att det, på ren svenska, ska vara så förbannat svårt att debattera detta ämne utan den påskriften. Jag konstaterar att dylika tilltag kommer som ett brev på posten när förvaltningen hamnar för långt ifrån verkligheten. Min bedömning var att detta nu inträffat. Men du har helt rätt i att det inträffat endast i cirka en tredjedel av landet.
M Karlsson jag tror inte han är vaccinerad alls ett beslut på 210 Vargar är just 210 inte 400 eller 0 att det kan varier några vargar hit eller dit får man acceptera
vi kommer närmare ett läge där jägarna inte ställer upp på vare sig rovdjurs jakt .inventeringar eller eftersök och med all rätt Låt viltstammarna haverera
det är nog det enda som kan leda till en lösning att maten tar slut för Rovdjuren och att dom svälter ihjäl lodjuren kommer att svälta men Vargen kommer att söka sig närmare tätbebyggelse och där försöka hitta mat i form av tamdjur och i slutändan något barn som är på väg till skolan Gud förbjude men en del tror väl inte att detta kan hända med våra Svenska sofistikerade vargar Dom vargar som skall inplanteras skall komma från Djurparker och lär inte ha någon inbyggd respekt för människor
själv trodde jag på regeringens Rovdjurs politik men den blev inte vad många trott
så nästa val hamnar röstsedeln i en tom mjölk paket jag tror nämligen att en sådan klarar Rovdjurs förvaltningen betydligt bättre
M. Karlsson: En av många anledninger till att jag ibland kommenterar inläggen på SJF:s bloggar är för att det för det allra mesta råder ett sakligt och respektfullt tonläge. Jag har verkligen uppskattat det, och i processen har jag till och med lärt mig ett och annat. Många gånger har jag tyckt att folk haft fel och rentutav blivit förbannad över vad jag läst och folks oförmåga att ta till sig information, men jag har ändå konsekvent försökt undvika att kalla människor lögnare, idioter, eller fula tillmälen överhuvudtaget. Det tänker jag fortsätta med, för jag vill inte vara del av förstöra ett av de få forum där alla får komma till tals, och dessa svåra frågor kan diskuteras sakligt och ibland till och med konstruktivt. Hur du väljer att göra får stå för dig, men jag tänker i fortsättningen absolut inte svara på en enda fråga om den inleds med en förolämpning. Du får gärna fortsätta kalla mig för vad som helst och förolämpa mig hur mycket du vill. Det rör mig inte i ryggen. Men vill du ha svar på ärligt menade frågor kommer jag enbart svara om du ställer dem i en respektfull ton.
Daniel, det är så sant att rovdjurspolitiken behöver revideras på många punkter och det är ju också en ständigt pågående process. Regional förvaltning är sjösatt och vi inväntar bl.a. en ny rovdjursutredning. Att NVV måste ha det nationella ansvaret i all viltförvaltning är väl heller ingenting att ifrågasätta.
Att kalla rovdjurspolitiken totalhavererad är våldsamt överdrivet. Sverige har fortfarande världens mest genomreglerade och strikta viltförvaltning på alla plan. För att inte tala om jaktlagstiftningen. Vi känner inom några procents felmarginal alla större däggdjurs och fåglars populationsnivåer och följer fortlöpande deras utveckling. Jägareförbundet har gjort och gör en stor insats i det arbetet, ingen ska förneka detta.
Men, men, men… Du eller ni bloggare eller språkrör gör nu ett stort strategiskt fel. Ni suger upp lokalt eller provinsiellt missnöje i kåren, koncenterar det och förmedlar det tillbaka som om det vore ett generellt problem i hela landet och på alla nivåer i viltvårdsarbetet. Och förmedlar bilden av allmän uppgivenhet. Ja, du formulerar det själv, ” ni har tappat greppet”.
Du är inte ledare för SJF, det vet vi, men problemet är ju att du ändå genom bloggen blir ett språkrör för förbundet. Ledningens syn har vi inte sett.
Jag trodde aldrig att jag skulle få läsa att SJF nu befarar och förstår, att medlemmar i sin desperation och gränslösa besvikelse kan tvingas bli lagbrytare. Hänvisande till situationen i andra länder med helt annan jaktkultur.
Vi lever inte i några extrema tider, det är bara överdriven emotionell retorik. Det är som om sportfiskarförbundet skulle varna för att deras medlemmar i sin besvikelse över förbjudet laxfiske skulle tvingas tjuvfiska i fredade vattendrag. Ingen skulle ha den minsta förståelse för det.
SJF spelar en avgörande roll i svensk viltförvaltning och ska fortsätta göra så. Kasta nu inte ut barnet med badvattnet genom att säga att vi har ”tappat kontrollen, allt är kört och vi har gett upp”. Det är helt fel signaler till en medlemskår av kloka och välutbildade jägare och en grov underskattning av dem.
Calle f jag förstår inte riktigt varningen varken Gunnar eller daniel verkar
vara särskilt håriga.
Undrar om inte Per.B är ruskigt felvaccinerad, vad är en demokrati värd om vi idag har ett demokratiskt beslut på ett tak på 210 vargar och i verkligheten minst 300 idag och efter valpning närmare 400(kan vara mycket mer) Detta är förmynderi och icke acceptabelt. Aldrig vi sitter tysta och låter övriga viltstammar utplånas. Vad tycker du Per.B ang dvärgbandmasken, hur ska vi få in nya gener till den för dem borde heller inte ha för starka breda blodslinjer för en livskraftig stam.
Hur är det möjligt att 28 % av dom som beslutar på naturvårdsverket är med i rovdjursorganisationen?!? Trodde i min enfald att det inte skulle få sitta folk på poster och besluta om så allvarliga saker som har med hela nationens intresse att göra. Varför sitter det inte jägare på dom posterna isf, där det iaf finns kunskap om viltförvaltning.
Jag tror som du säger, det är antingen nu man ger upp eller startar ett politiskt parti för en levande landsbygd.
Daniel !
Ja, jag måste hålla med, vi står vid ett vägskäl. Fram tills nu har argument åt olika håll haft betydelse. Men jag känner en klar förändring i de kretsar jag rör mig i, som är mycket djurhållare och jägare. Alla utan undantag såg i och med 0 tilldelningen av lo i Västra Götaland att alla som varnat för en havererad rovdjurspolitik fick rätt. Folk har inventerat i snö upp till skrevet, man har verkligen gjort allt, och det man fick var en käftsmäll. En förvaltning utan lokal förankring är ingen förvaltning, det är diktatur. Det är så människor nu känner ute i bygderna. Vi håller på att få en acceptans för illegal jakt, precis som med hembränningsapparaten. Ingen på landet anmäler grannen för att han bränner för husbehov. Ingen kommer heller att anmäla någon för tjyvjakt. Vi är på väg tillbaka till gamla tider, där storebror ska luras, där allt ska ske i det fördolda. Grupperingar skapas, öppenheten går förlorad. Ja, detta är mycket allvarligt.
En gammal dam som jag bor granne med frågade häromdagen vart i herrans namn rådjuren tagit vägen? Jag svarade att lodjuren och vintern tagit de flesta. Nää, sa hon, det är säkert ni jägare som skjutit allesammans. Så långt når media, man har lyckats smutskasta jägarkåren ända hem till gamla Märta 88 år. Vi har inte jagat rå på 3 år för att försöka bibehålla stammen, men det blev meningslöst, lodjuren har gjort rent nu i vinter.
Min tro och vision Daniel är, att det inte dröjer länge föränn vi kommer få en mycket kortare jakttid på rådjur, därför att stammarna minskar, kraven kommer att komma från SNF, SRF osv. Man inser inte från det hållet att det inte beror på jakt, utan på deras alldeles egna politik. Rådjuren minskar = Lodjuren minskar, självklarheter för oss, men inte för myndigheterna, framförallt inte Andreas Carlgren med departement.
Demokratin har inte havererat, men synen på den vrids sakta åt fel håll, att rovdjurspolitiken och acceptansen av den lokalt, är en katastrof, är ingen överdrift.
Tommy Olsson: Jag ställer inte upp på att hota en människa vid livet oavsett anledning. Jag tycker även att det är förkastligt att man be en ”Neger” eller arab att dra, att kalla någon svartskalle, eller beté sig illa mot människor överhuvudtaget. Faktum är att det tillhör några av mina mest grundläggande värderingar. Trist om inte det framgått. Jag håller en rovdjurshatande jägare som beter sig vettigt mot sina medmänniskor tiofalt högre än en jaktmotståndare som hotar folk till livet, alltid. Faktum är att jag till och med håller jägare som tycker jag borde spärras in och medicineras högre än en jaktmotståndare som hotar folk till livet. Det är inte alltid lätt att skilja på sak och person, men just för att det är svårt gäller det att verkligen anstränga för att inte glömma bort hur viktigt det är. Alla kan vi bli förbannade och säga saker i affekt. Det tycks inte minst gälla dig, men det gör dig inte till en dålig människa. Arg och ledsen får man bli, men att ta ut det över andra människor i form av hot eller förolämningar ställer jag inte upp på, hur rätt man än anser sig ha.
Skönt att SvJF iaf förstår men synd att andra inte gör det.
Hade man tagit beslut efter fakta och inte känslor så hade jag kanske accepterat besluten. Nu är så inte fallet och det finns alltid en gräns för hur mycket skit man kan ta och för mig är den gränsen nådd!
Därmed inte sagt att jag kommer ge mig ut och skjuta lo eller varg i dags läget men jag skulle helt klart hålla käft om jag fick reda på att någon annan gjort det trots att jag hatar tjuvjakt i grund och botten.
Detta är naturligtvis inget som hänt över en natt utan för egen del många år, det är bara den sista berömda droppen som fick det att rinna över som för min del kom med lodjursbeslutet.
Jag har genom att spåra sett att forskarna i sina rapporter i stort sätt varje år missat minst 1 familjegrupp av 2 och detta på bara det område jag jagar. Det finns mao en potential att forskarna med sin försiktighetsprincip missar hälften av alla lodjur vilket leder till felaktigt beslutsunderlag till NV, riksdag och regering. Och när beslutsfattarna i sin tur använder försiktighetsprincipen på ett redan felaktigt underlag så blir det inte bättre! Lo tilldelningen är ett hån mot jägarna och med tanke på att man inte ens tog hänsyn till den sista ansträngningen av inventering (som inte heller hittade alla familjegrupper) visar på att adaptiv förvaltning det är bara rent nonsens i händerna på NV.
Nu är det slutinventerat tills vidare för min del och avslutar med att citera en jaktkamrat.
-De lodjur som staten inte vet att de har kan de heller inte sakna!
Med tanka på den stora beundran många uttrycker för allt både du och Gunnar skriver här, kan det vare bra med en varningens finger http://tinyurl.com/6yehlav
Mikael Moilanen: Dina logiska kullerbyttor är imponerande. I ena andtaget hyllar du de människor som kämpar för en öppen demokrati, i andra andetaget kritiserar du de demokratiskt valda ledarna för att fatta beslut som inte enbart ser till en intressegrupp i minoritet. Ska vi alltså ha demokratiska val, men den den demokratiskt valda regeringen ska sen fatta beslut efter enskilda minoriteters önskemål? Jag förstår faktiskt inte hur du får ihop det. För övrigt är det väl cirka 45-49 procent av befolkningen som får se sig ”överkörda” efter varje riskdagsval. Inte fanken blir de rättshaverister för det utan ser sig tvugna att rätta sig efter det tills nästa gång det är dags för ett demokratiskt val. Du får klaga på vilka riksdagsbeslut du vill vilken dag som helst i veckan, men att säga att demokratin havererat för att en minoritet inte får sin vilja igenom känns i mina ögon som en märklig syn på vad demokrati innebär.
usch nu sitter jag här o retar upp mig på en hop fjantar som hoppar på oss jägare med falska anklagelser om ilegal jakt osv samma mäniskor har förmodligen varit med och eldat på när Angelica Sternerfors blivit hotad via telefon och i Facebook där någon idiot lovat plocka henne och anser sig ha rätt att skjuta jägare
Om jag eller någon annan jägare skulle hota eller uppträda hotfullt mot någon skulle våra vapen beslagtagas omedelbart men pöbeln får tydligen bära sig åt hur som helst
det har gjorts polisanmälan om några av hoten mot Angelica är det någon som tror att polisen skulle lägga ner några ansträngningar på detta icke hon kommer att få en skrivelse om ett par månader om att utredningen är nedlagd Brott kan ej styrkas
Per bengtsson du verkar vara en sån mäniska som ställer upp på sådant eller har jag fel
man får inte be en Neger dra och inte en Arab och inte säga svartskalle men en Jägare får man hota till livet dessutom en tjej Fy Fan för sådant Drägg
Daniel jag tror du har helt rätt i det du säger nu men du var inte av den åsikten för en månad sedan som jag sagt förut visst kan man ta en smäll på käften men det finns ingen som acepterar att bli slagen frekvent där står vi nu Hårdare krav inga eftergifter det är den beska medisin vi skall dela ut
Och till Per kan jag bara säga nog kommer det att bli förändringar så du blir nöjd
Inte ens kadafi kan köra över folk hur länge som helst så jag tror knappast att du och dina likar har en chans jag tror dessutom att NVV komer att få en riktig näsbränna inna nästa jakt sesong om någon tror att ni o Myndigheterna kan sköta en vilt förvaltning utan Jägarkåren är det nog dags att ni tar er kortaste vägen till någon klinik där ni kan få hjälp och medisiner
Det finns inget demokratiskt system där statsledningen kan köra över människor och bara tro att alla kommer att finna sig i vad överheten beslutar – om besluten är helt absurda.
Den som tror att jag eller Ligné fabulerar i ärendet, bör snarast uppsöka närmaste akademiska bibliotek och läsa på i hyllorna med rättshistoria.
Överallt blir det illegal förvaltning som tar över om den legala inte fungerar.
Tyvärr, jag kan bara beklaga. Alla människor som kämpar för en öppen demokrati ser med fasa på hur Sveriges riksdag och regering (ja, det är där det yttersta ansvaret ligger) driver allt förtroende i botten i rovdjurspolitiken. Dessutom ivrigt påhejade av en pöbelhop, som driver sina frågor med allt från hot till glättiga klappar på axeln; ”det vore väl inte kul om ingenting förändrades”.
Med sådan politik och sådana tillrop visar man bara förakt för de problem människor uttrycker kring rovdjuren.
Det finns till och med ganska många på bevarandesidan, många ledarskribenter till exemepel, som på fullt allvar påstår att problemen med rovdjuren är inbillade. Humanister och samhällsvetare pekar i gamla historiska alster och tror, ja det är faktiskt sant, att varghatet i Sverige 2011 i grunden handlar om så kallat sega strukturer i folkligt berättande.
Man baxnar.
Allt det du skriver låter bra , men kan vi lita på det du skriver ?
Klockren analys fast du fick med magkänsla och etablerad vetenskap i samma mening.
Citat-konflikten långt mycket viktigare än bevarandet. Detta tycks vara vedertaget för en stor andel ur jaktens dödgrävar gäng med SRF i spetsen.
Per: Balansgången mellan självuppfyllande profetia och en ärligt menad varning är skitsvår, jag inser det. Vi är överens om att vi har levt lyckliga i många dagar nu med en välutbildad och kompromissvillig jägarkår. Ingenting varar dock för evigt och förtroenden måste förtjänas och underhållas. Måhända tar jag till brösttoner i onödan, det får framtiden utvisa, men jag blir faktiskt rädd för den utveckling jag ser de senaste veckorna.
Visst kommer vi att ha en löshundsjakt även i framtiden, åtminstone i stora delar av landet, men hur går det med rådjursjakten? Problemet är idag att man från statsmaktens sida helt misslyckats med att sprida gracerna. Däri ligger knuten. Jag vidhåller dock att det nu inte är läge för djuplodande analyser av hur vi ska sprida rovdjursbördan så rättvist som möjligt. Nu är det dags för snabba och kraftfulla åtgärder för att återta initiativet i viltförvaltningen i allmänhet och rpvdjursförvaltningen i synnerhet.
Jag tror heller inte alla jägare över en natt blir anarkister. Men de blir utan tvekan fler och den utvecklingen är farlig. Vi blir varken italienare, balter eller ryssar över en natt, men jag tror du ser, som jag, vartåt det bär. Och Olle motas bäst i grind, eller?
Daniel: Jag hör dig, klart och tydligt, och jag måste säga att jag blev oerhört glad av att läsa det första stycket i inlägget. Bravo!
Nog med beröm och dags för några frågor och kommentarer: Du och andra på SJF brukar framhålla att vi har, eller iallafall har haft, världens bästa viltförvaltning. Det ligger säkert något i det. Jag skulle rentutav vilja tillägga att vi utöver det säkert har bland världens mest välutbildade och kunniga jägarkår. Så varför har du så lågt förtroende för dina medlemmar? Varför tror du att de plötsligt kommer glömma bort allt de fått lära sig om jakt, viltvård och biologi/ekologi? Med andra ord, är jämförelsen med länder där i stort sett vem som helst kan skaffa en bössa och börja skjuta djur relevant?
När vargdebatten var som hetast för några veckor sedan upprördes SJF å det grövsta över journalisters och debattörers jämförelse av den svenka vargstammen med storleken på vargstammen (och andra rovdjurspopulationer) i andra länder. Jämförelser med andra länder var absolut inte relevant, framförallt på grund av avgrundsdjupa kulturella skillnader. Är inte dessa kulturella skillnader lika relevanta vad det gäller tjuvjakt? Jag har faktiskt svårt att se att jägarkåren över en natt glömmer bort sin syn på viltvård och förvaltning och all den kunskap och utbildning de genomgått, bara för att ersätta den med baltisk, rysk, italiensk, eller slovensk mentalitet (för att nämna några av de dåliga exempel ni framhållit). Men det är klart, om SJF konstaterar att det är så det kommer bli tillräckligt många gånger, så är det kanske också så det kommer att bli. Lite som en självuppfyllande profetia. Så snälla, försök att gaska upp dig lite även om det är svårt just nu. Jakten (inklusive löshundsjakten) kommer finnas kvar imorgon också, det kan jag lova. Det kommer kanske inte vara exakt likadant som igår, men hur kul vore livet om allt var oföränderligt och det aldrig fanns några nya utmaningar att ta tag i?