Fältbiologerna tågade med kistor genom Stockholm idag. Fältbiologerna är Naturskyddsföreningens ungdomsförbund. Tyvärr blir SNF med ungdomsförbund allt mer extremt. Det vi såg idag var i själva verket jaktens dödgrävare. Det var inte vargar i kistorna, det var många människors löshundsjakt som symboliskt begravdes idag. Vargarna ökar nämligen, medan vargpolitiken lägger en död hand över löshundsjakten i stora delar av Mellansverige. Vuxna män gråter av sorg. Jakt är inte en hobby, det är en lidelse, sa Anders Borg i Jaktlust härom kvällen. Bättre kan det inte sägas.
Igår kväll ordnade både Rovdjursföreningen och Naturskyddsföreningen vargdebatter på två olika platser. Rovdjursföreningen i Nora och Naturskyddsföreningen i Sunne. Jag hade inte möjlighet att vara på plats, men har fått rapporter från båda mötena. Rovdjursföreningens möte hölls i konstruktiv anda där deltagarna, 80-100 personer, la sig vinn om att lyssna på motparten i debatten. Mötet i Sunne lockade 14 personer, där var inte motstående intressen lika välkomna enligt min rapportör. Bland annat diskuterades hur många vargar som behövs för att de skall ”balansera” bytesdjuren, som om det var ett mål. Någon förståelse för andras intressen fanns inte enligt min sagesman.
Bland Naturskyddsföreningen grundare lär ha funnits jägare. De vänder sig säkert i sin grav när de ser jaktens dödgrävare vandra genom Stockholms gator.
Per B
Som svar på hur många ”drabbade” jag anser vara rimligt, citerar jag mig själv ur ett tidigare obesvarat inlägg riktat till kerstin F..
”Kerstin Fredin
Du antyder att markbrukare frivilligt ska upplåta sin mark och orsakas personlig ekonomisk skada för att inte kallas 0-visionär!
Har du inte alls förstått skillnaden i påverkan mellan en vargetablering och tex lo eller björn?
Har sett ett flertal ”nyengagerade” som uttryckt samma förvåning om varför finns ett motstånd mot varg när björn och lo accepteras av berörda!
Hela problematiken beror ju på att det endast är en liten del av befolkningen som ska ekonomiskt och personligt bära landet sveriges åtaganden! detta visste jägarkåren redan innan vargstammen tilläts växa till!
Därför har man hela tiden förespråkar en förvaltning som tar hänsyn till ägande och brukanderätt och att man ska fördela ”bördan” genom en framsynt och rättvis rovdjurspolitik!
För att ställa sig bakom en sådan politik krävs inte att man önskar varg permanent på egen mark endast att man accepterar periodvisa ingrepp och påverkan i sitt område!
Men denna framkomlighetens väg har jag aldrig hört något stöd för från ditt håll..
”Det är lätt att vara generös med andras pengar”
ett ordspråk som passar väl in här!
Den dagen vargfanatiker erkänner brukarrätten och förespråkar en adaptiv förvaltning som både leder till att det politiska målet uppnås samt att inskränkningar i äganderätten minimeras kommer kanske avgrunden mellan betraktarna och brukarna att minska..
för att inte tala om att synen på varg kanske blir mer verklighetstrogen, detta då från bägge sidor!”
Per, jag vidhåller för övrigt att när ordet ”utrotningshotad” används av betraktarsidan är det ett sätt att förvränga verkligheten i syfte att lura mindre insatta personer..
begreppet antyder något helt annat än en population med mycket kraftig tillväxt och otaliga alternativ för framtiden..
Det har som exempel planterats ut rådjur på gotland dessa har under en period kraftigt ökat och finns nu i en jaktbar stam, dessa har troligen samma grundproblem med genetiken som vargen men ingen hävdar med emfas att jakten borde stoppas och att stammen är utrotningshotad!
om man i framtiden upplever ett inavels problem är det heller inga större problem att åtgärda detta!
Hej igen Gunnar Glöersen jag blir helt förtvivlad när jag läste detta inlägg
hur i all värden skall ni kunna bemöta såna här manifestaioner som jag ser som ett rent anfall mot över 300,000 jägare jag blir lika förtvivlad när våra språkrör (NI)
inte gör en sak eller bjuder till motstånd bara pladrar lite på er egen Hemsida eller i någon debatt där ni nästan inte kommer till tals jag är eftersöksjägare viltolycka men om en stund skickar Jag ett Mail till min Sammordnare och säger upp det jag har verkligen fått nog av all skit som vi jägare får ta av våra motståndare låt dom skjöta dessa uppgifter dom som verkligen älskar alla djur o saknar respekt för mäniskor
jag tror jakten är med löshund är förlorad om ni inte gör något konkret Snart sätt press på myndigheterna
Per Bengtsson Jag blir uppriktigt förbannad när du talar om hur många mäniskors
välbefinnande man vill ofra jag har inte hitils sett en enda jaktmotståndare dra ett strå till stacken då det gäller tex djurs lidande nej då är dessa fältblöj biologer hemma och dricker cola varför i fridens namn åker inte dom eller Rovdjurens vänner ut och fångar skabbvargar tar med dom och behandlar skabben som går aldeles utmärkt på andra djur som drabbats av detta hyr en helikopter på egen bekostnad och sätt fart
att vara stor i mun tycker jag kräver att man gör något konkret inte sitt o gnäll som gamla kärringar
Per B
Vi har kommit lite i ofas i tidslinjen! krånglar till debatten en aning!
En rättelse! i mitt inlägg 01:11 ska det stå..
”Du talar återigen om ”svenska” vargar, om något positivt kommit ut av denna dag är det möjligen att man äntligen börjar prata om att vargar INTE känner till gränser! ”
avvaktar respons på detta mitt sista inlägg!
Per-Ola: Det blev ju faktiskt lite dråpligt det här. Nu förstår jag varför du tyckte att jag inte bemötte dig! (När jag skrev mitt inlägg 11.51 idag hade ditt sena svar inte heller det publicerats).
Anledningen att jag skrev om svenska vargar var just för att det är den isolerade svensk/norska populationen som är utrotningshotad, inte vargen som art. Mig veterligen har vi faktiskt inte en enda endemisk art i Sverige, men betyder det att det är fritt fram för oss att välja och vraka vilka vi vill utrota (inom landets gränser) eller inte? Annars håller jag fullständigt med dig om att en förvaltning som aktivt utnyttjar hela den tillgängliga ytan av sverige och avlastar områden efter ett antal föryngringar borde kunna vara vägen till acceptans. Men samtidigt finns det inte en chans att precis alla kommer att acceptera vargen, oavsett om det stannat vid 50 svenska vargar. Dessa människor kommer fortsätta känna sig drabbade eller obehagliga till mods. Hur många sådana människors välbefinnande är det i dina ögon acceptabelt att ”offra”?
Till sist vill jag bara säga att det gått mig förbi att SNF och fältbiologerna ser jakt som något onaturligt. Om det är så beklagar jag det djupt.
Albert: Du skrev ordarant: ”Vad det gällde sak frågan så gemförde du dina sällskapshundar med mina jakthundar. Inte riktigt lika stor uppoffring.” Det gjorde mig ärligt talat förbannad. Men om du nu backar från det uttalandet tar jag tillbaka den nedlåtande kommentarern om det och ber om ursäkt.
Sen kan jag förstå att du tycker att jag ibland utgår från mig själv. Anledningen att jag gör det är att jag inte vill skriva till exempel: ”Det är omoraliskt att utrota djur för egen personlig vinning”. Bara för att jag och många med mig tycker det är det inte en sanning. Den ska därför framföras som en personlig värdering snarare än ett konstaterande av fakta, varför jag lagt till ”Jag tycker att” det är omoraliskt osv.
Per-Ola: Jag förstår faktiskt inte på vilket sätt jag undviker att bemöta dig? Är det för att jag håller mig till fakta och siffror i den här frågan och önskar en saklig och inte överdriven diskussion? Det finns väl inga som skrikigt så högt efter just det som jägarna? Sen är det inte mina beräkningar jag presenterar, utan den lilla forskning och statistik som faktiskt finns att tillgå. Den forskningen tar hänsyn till hur mycket hunden används. Det blir ganska menlöst att inkludera risken för en hund som sitter hemma.
Men visst, alla har vi känslor och beslut och risktagande är inte alltid rationellt eller baserat på fakta. Jag hörde till exempel igår att antalet döda i trafiken ökade markant året efter terrorattentaten i New York. Anledningen tros vara att folk valde att sätta sig i bilen istället för att flyga eftersom de var rädda för nya terrorattentat. Det resulterade resulterade i att tusentals människor dog helt i onödan. På samma sätt hade det varit korkat att byta bort sin jaktmark i något av de stora rovdjurslänen mot ett mer trafikerat område längre söderut för att man var rädd om sin hund. Men det hade kanske kännts tryggare och jag håller nog med om att man inte ska negligera det. Så för all del, låt oss strunta i att diskutera den verkliga risken och istället fatta beslut utifrån folks oro och den risk de upplever. Du har kanske rätt i att det är en mänskligare och inte lika ”hård” utgångspunkt. Då blir min fråga till dig hur ofta du tycker att det är acceptabelt att avbryta eller avstå din jakt på grund av varg? Är det en av hundra jaktdagar, en av tio eller en av tre? Eller är du kanske rent utav inte beredd att avstå från en enda jaktdag? Jag har förgäves försökt få svar på hur stor reell risk jägarna kan tänka sig att acceptera. Kanske är den här frågan lättare att svara på?
I vilket fall så kommer det växa upp nya generationer av jägare som kommer se vargen som ett naturligt inslag i våra marker. Lika naturligt kommer det vara för dem att jaga utifrån de förutsättningarna, precis som det är i andra länder som haft varg (och andra stora rovdjur) mer kontinueligt. Jag får sätta mitt hopp till denna generation.
Per Bengtsson
Du kan bortse från anklagelser om feghet och att inte bemöta mina inlägg, tror jag får skylla på GG som troligen haft en del annat för sig idag än att adminstrera sin utmärkta blogg!
Du talar återigen om ”svenska” vargar, om något positivt kommit ut av denna dag är det möjligen att man äntligen börjar prata om att vargar känner till gränser! (DN)
Dags att släppa den ståndpunkten?
Till och med Sverre (Zoologen) som möte DL i aktuellt erkände att det inte fanns några hinder för en skandinavisk population på ett par hundra individer så länge en genetisk länk till den stora moder populationen fanns!
Du verkar tro att utrotning står på min agenda? det enda som jag verkligen argumenterar för är en politik som tar mycket stor hänsyn till dom som ska med egna uppoffringar (både känslomässiga och ekonomiska) upplåta sina egna marker för landet sveriges åtagande! En förvaltning som aktivt utnyttjar hela den tillgängliga ytan av sverige och avlastar områden efter ett antal föryngringar borde kunna vara vägen till acceptans!
Och då fick ju så många fler av medborgarna ynnesten att veta om att det springer varg i hemmaskogen (se några lär väl vara osannolikt)!
Sverres förslag att ytterligare ersätta samerna för att ”släppa igenom” invandrare borde kunna utvidgas till markägare som ska härbärgera dessa!
Jag personligen har erfarenheten jag skriver om, men min jaktkamrat var den som skrek så det ekade i hela skogen när Hanen i riala försökte ta hunden! Vargen såg inte speciellt impad ut enligt uppgift, han stirrade på min kamrat från 10 meter och lommade sedan iväg!
Skulle gärna se att du utvecklade din syn på inskränkningarna i jaktutövningen lite mer, upplever att du inte anser detta vara värt att ta hänsyn till när storlek och strategi ska avhandlas.
Din jämförelse med bilar tyder på att du inte alls förstått vad det innebär att ha varg på marken, om jag skulle fortsätta på biltemat är nog denna jämförelsen bättre:
—————————————————————————————————————————–
Plötsligt var det blixthalka året runt, dubbdäck är förbjudna, ingen halkbekämpning genomförs, ofta körde man i diket och till och från inträffade dödsolyckor.
——————————————————————————————————————————
användningen av personbilar skulle minska kraftigt och långresor till nära kära blev en utopi!
I detta läge skulle man inte bara sälja bilen och vara nöjd med det ,utan jag lovar dig att krav på dubbdäck och halkbekämpning skulle bestämt krävas av alla utanför tunnelbanenätet!
det om det..
Klart att mina värderingar mognat med åren vi pratar om mina pojkår här.. känns inte så relevant kanske, men redan då fanns jakt och fiske som en naturlig del av mitt naturintresse och som det verkar ha blivit i SNF nuförtiden anses jakt som en onaturlig företeelse detta känner då inte jag igen..
återigen låser du dig vid landsgränser lyft blicken så är jämförelsen med utrotningshotade växter föga intressant!
Vargen är ingen utrotningshotad art till och med Helen Pettersson (S) lyckades förmedla detta i riksdagen i dag, då borde nog även du släppa den uppfattningen!
Jaktens dödgrävare var i riksdagen idag. V och MP betyder jaktens och landsbygdens undergång. Hur kan Jägareförbundet fortsätta vara politiskt neutrala i fortsättningen?
Per Bengtsson
Du undviker att bemöta mig!!
Du briljerar med sifferexersis och anser dig kunna räkna fram försvinnande små risker för hundjakt i revir!
Jag hävdar att din statistik kraftigt förvränger verkligheten!!
Hur ställer du dig till min personliga erfarenhet av jakt i vargrevir,
(beskrivet i tidigare inlägg 10:40) som jag misstänker kan vara nog så typiskt!
Dvs kraftig negativ påverkan som leder till betydligt minskad hundanvändning!!
Tar dina beräkningar hänsyn till minskad hundanvändning och/eller att man nogrant spårar av eller väljer område efter rapporter?
Hur värderar du tillfällen där varg observeras på väg in i jaktområdet med uppenbart sikte mot hund och där hundägaren under stor ängslan lyckas kalla in och koppla upp hunden?
Mår lite illa av verklighetsbeskrivningar från personer som varken drabbas eller har erfarenhet av hundjakt!
Om du fortsatt väljer att inte bemöta mina inlägg, ser jag det som ett utslag av feghet och ett vilja att gömma dig bakom teoretiska resonemang frikopplade från den faktiska verkligheten för människor i vargrevir!!
En sak till Per-Ola: På vilket sätt har Fältbiologerna förändrats sen den tid du var medlem? Var det på den tiden enligt fältbiologer okej att till exempel gräva upp fridlysta och utrotningshotade växter eller nåla upp utrotningshotade fjärilar? Om inte, var det också en yttring av fanatism? Nej du, jag tror nog att du först ska se hur dina egna värderingar förändrats med åren. Hade till exempel din första tanke om du fått lyckan att se en varg vid den tiden varit att du ville skjuta den och fått bort den från din mark?
Per jag anser inte att mina hund aktiviteter är viktigare än dina.
Det jag påpekade är att jag tycker att den som äger marken har företräde
i dom fall olika aktiviteter skulle krocka och där jag jagar är det väldigt sällan man träffar på någon och det har alldrig hänt att någon blivit avvisaad för att vi jagar.
Det är snarare så att vi byter plats.
Jag får hela min kött försörjning ifrån jakten så jag ser det som lite mer än en hobby.
Slutligen så för och inte vara självcentrerad så utgår du ganska ofta från dig själv
och i dina två senaste inlägg har du skrivit nedlåtande komentarer om min person
men jag kompenserar väll min bitterhet med en god portion självbehärskning.
Per-Ola: Min argumentation står på två ben. Det ena benet är moralbaserat (eller som du väljer att kalla det, känslomässigt). Om det finns en ”sann” eller ”rätt” moral har filosofer dryftat för evigt och kommer nog fortsätta dryfta ett tag till. Men för mig är det omoralsikt att medvetet utrota eller riskera utrotning av arter från Sverige för att jag inte ska behöva kompromissa med mina personliga intressen. Punkt. Det leder ovillkorligen till det andra benet jag baserar min argumentation på, det vill säga hur vi kan se till att inte riskera utrotning av de svenska vargarna. Detta måste nödvändigtvis baseras på fakta och inte känslor. Tretusen individer totalt i den population de svenska vargarna ingår i var den senaste siffran forskarna presenterade. Beroende på hur många av dessa 3000 vargar Norge och Finland kan tänka sig härbärgera så kan vi nog ”komma undan” med betydligt färre än så. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Jag kommer acceptera miniminivån. Det gör jag på grund av att jag i den delen av frågan rättar mig efter fakta och inte känslor. Hade jag gått efter mina känslor och argumenterat utifrån egoistiska perspektiv och intressen hade jag gapat om att de alla skulle finnas i Sverige.
Det var det. Vidare: Om du anade ett drag av avundsjuka i mitt inlägg så anade du fel. Avundsjuka är det värsta jag vet. Varken mitt eller mina hundars liv blir bättre för att någon annan får släppa sina hundar medan jag måste hålla dem kopplade, och det skulle definitivt inte bli bättre om även de tvingades koppla sina hundar. Ditt förslag att köpa en bit mark var förresten säkert välvilligt menat, men faktum är att inte ens i sin egen skog får man släppa sina hundar hur som helst vissa delar av året, och det finns det en bra anledning till.
Att jakten på din mark avbrutits för dagen tre gånger var ju tråkigt (jag utgår från ditt sätt att skriva att det inte var du personligne som fick avbryta jakten?). Om du vill utrota vargen på grund av det ännu tråkigare. Hur många gånger har du varit nära att krocka i ditt liv? Har du slutat köra bil efter det eller argumenterat för att bilar borde förbjudas? Kalla det gärna att förvilla eller förvranska, men gör det bara om du samtidigt presenterar de fakta du bygger anklagelserna på!
PS. Att göra jämförelsen med bilarna bär mig delvis emot, men eftersom Gunnar G. bad mig att göra den jämförelsen i ett annat inlägg antar jag att den är relevant för vargfrågan.
Gunnar: Du har rätt i att vi hamnat i en diskussion om ”näringspyramiden” snarare än det jag först påpekade. Jag släpper den disussionen för nu. Min poäng var att jag inte skulle ”offra” en enda av våra viltstammar för min egen personliga vinning. Så enkelt är det, och för mig är det helt självklart.
Vad det gäller din fråga om jag tycker att risken att dödas i trafiken är acceptabel så får jag nog svara ja. Jag sätter mig i bilen i stort sett varje dag, så uppenbarligen accepterar jag den risk som finns. Du undrar vidare om jag tycker att den bör minska. Självklart tycker jag det, men inte till vilket pris som helst. Att bli noll-visionär och utrota bilar eller starkt begränsa antalet bilar som får finnas är inte ett pris som jag personligen skulle betala (av just den anledningen iallafall). Utrota klövvilt för att minska risken ser jag inte heller som ett alternativ. Förebyggande åtgärder som bättre utbildning, säkare bilar och vägar, viltstängsel och så vidare skulle såklart däremot vara bra. Däremot gäller det att se till att få en bra ”return on investment”. Det är fullständigt meningslöst att satsa en massa pengar och resurser på något som utgör en väldigt liten risk, om samma resurser skulle ha en mycket större verkan om de sattes in någon annanstans. Sen gäller det ju även att inte skrämma upp människor till att fatta irrationella beslut. Man skulle till exempel absolut inte minska dödligheten i trafiken genom att konstant varna folk för att skaffa Volvobilar av årsmodell 1999 och framåt eftersom det är de som är inblandade i flest trafikolyckor.
Albert: Att du anser att dina hundaktiviteter och hobbies är mer värdefulla än mina bekräftar precis det jag skrev i mitt första inlägg. Jag är glad att min egen världsbild inte är lika egocentrerad, det skulle nog ofrånkomligt göra mig till en hemskt bitter människa.
Jan Bratt: Tack för tipset. Det hade faktiskt varit ett alternativ om hon inte varit av ras som jagar på ett sätt som inte är förenlig med svensk lag eller jaktetik. Dessutom hade hon nog inte överlevt särskilt länge. Men sen ska jag erkänna att jag faktiskt tycker om att stöta på en stor galt i skogen. För mig är det spänning nog och jag känner inte alls att jag behöver skjuta den för att fullborda upplevelsen. Men det är en högst personlig preferens som jag inte lägger någon värdering i.
Gunnar kan du helt ärligt kalla den dialog ni hitils fört med berörda myndigheter som framgångs rik det visar ju sifrorna på antalet vargar i Värmland Och minskningen av avskjutningen med 25% att så inte är fallet personligen vill jag inte ha någon varg
men naturligtvis ger det mig inte rätten att utrota dem men att snält ta emot en minskad avskjutning när vi alla vet att den satta gränsen för länge sedan är passerad
om vi kunde få till en riktig spillinventering skulle förmodligen siffran ligga över 400 vargar skit samma men se till att hjälpa dem som är mest utsatta låt inte myndigheterna ta död på Värmlänningar o Dalmasarnas hund jakt jag har inga problem med varg men tycker synd om dom som har det
Per Bengtsson
Lite orolig blir man när en ”forskare” så tydligt låter sina egna känslor bilda grunden för argumentation!
För övrigt anar jag ett drag av avensjuka i dina inlägg, du skriver att du inte kan röra dig fritt med dina hundar osv..
Ett förslag! köp en bit mark så slipper du vara beroende av allemansrätten, den kommer nog snart förändras iallafall!
All denna sifferförvanskning gällande risk i vargrevir står mig upp ihalsen!
Min verklighet som ”drabbad” hundjägare är att även om ingen hund blivit tagen på min mark ännu så har vi vid tre olika tillfällen haft vargkontakt under jakt med löshund och då tvingats avbryta jakten för dagen! vid minst ett av dessa tillfällen var vargen tydligt på väg mot en skallgivande hund men den kopplades lyckligtsvis upp!
Efter dessa erfarenheter tidigt under säsongen blev det av naturliga skäl ganska dåligt med intresset att släppa hund!
Men det fortsätts att förvilla från betraktar sidan vad man än säger!
Noterar att i samma anda skriver SRF i uttolkning av egen policy att man anser ”värderingen” av brukarnas intresse vara endast värd 3% !!
anmärkningsvärt förakt av äganderätten!!
kanske om jag står för stängsel och stolp kommer SRF och hjälper mig hägna in min mark då?
PS
Jag var i min barndom medlem i Fältbiologerna och skräms över förändringen som skett mot fanatism och exremism detta är inte ungdomarnas fel utan den ohederliga infiltrationen från jakthatande ledare som indoktrinerar barn!!
Sett över en tid… låt säga 15år, så är jag numera fullständigt övertygad om att den såkallade ”allemannsrätten” kommer att försvinna! vilket jag inte välkommnar…men tyvärr så har myndighter,organisationer mfl drivit frågan om rovdjur mm dithän.
För inte var det väl meningen att ett privat ägande av jord & skog skulle exploateras av en lite klick ”nuturfrånvändare” på det sätt som nu sker.
Och inte var det väl meningen att markägarens möjligheter att bedriva jakt i den form som han önskar skulle ifrågasättas av lite klick natur romantiker?
Jag inser här att det kan te sig aningen själviskt att tycka detta,, men till skillnad mot icke ägare av skogsmark så äger dessa denna rätten!
Lika lite som boende i Värmland och Dalarna mfl län fick var med och påverka (rösta) ang vägtullar Stockholm,,samma sätt att aktivit påverka bör praktiseras ang rovdjuren i de län som berörs! Jag syftar nu inte på några nollvisioner för den vägen hoppas jag alla förstår är stäng, nej jag menar antalet familjegrupper/föryngringar som ska tillåtas i resp län.
Gunnar Rydén, det finns inga opublicerade inlägg från dig. Den diskussion du hänvisar till om mårdhund förde vi via mail, inte på bloggen. Jag beklagar att jag inte tror på uppgiften att det finns mårdhund i Högboda. Men jag är den första att be om ursäkt om jag har fel.
Gunnar!
När du skriver o m riskerna för hund i vargrevir, så kan du väl också ge en länk till underlaget.
Jag vet att det finns en liten pilotstudie, som forskarna själva anser för liten för att kunna dra några säkra slutsatser ifrån (risk med varg var inte större i vargrevir än de andra riskerna – snarare mindre än vissa risker). När jag frågat om den uppföljande studien, så har jag inte fått något svar. Däremot lär det finnas en liten ”passus” om uppföljningsstudien i en annan rapport.
Det är kanske har själva rapporten från uppföljningsstudien? Går det inte att länka den till bloggen, så får du gärna skicka den till min mailadress, som du ju har.
Gunnar, Du talar om jakten som en ”lidelse”, som om den skulle vara mer värd och viktigare än andras ”lidelser”. Kan Du förstå att de ungdomar i fältbiologerna också känner en ”lidelse” för sitt naturintresse när de protesterar på sitt måhända naivt spektakulära sätt mot det som de uppfattar som fel?
Det något gubbsura innehållet i Din blogg får mej att misstänka att Du aldrig varit ”ung, dum och lidelsefull” och stått på någon barikad.
Vad jag förstår så protesterade man mot årets vargjakt. Hotet mot löshundsjakten finns från helt andra håll och ligger inbyggd i hela rovdjurspolitiken som SJF faktiskt till alla väsentliga delar stöder.
De flertal jaktvårdskretsar, jaktklubbar och enskilda jägare som ivrigt verkade för bojkott av årets vargjakt , hur ser Du på deras roll i dödgrävandet?
Såg att Du gillade att en gång vandra i Alaskas vildmark men alltid föredrar vårt brukade, sönderhuggna och uppodlade kulturlandskap. Jaktens själ är väl, trots allt, äventyret, spänningen , ansträngningen, misslyckandet och emellanåt framgången!
När jaktens innehåll reduceras till något så andefattigt som ”brukande av naturtillgångar”, då är jaktens själ död, så ser jag det. ”Lidelsen” för jakten är just ett naturromantiskt betraktarperspektiv, inte ett andefattigt brukardito.
Per Bengtsson. rapporten stöder det jag säger. Att Grimsö tror att det stora uttaget under vintern inte nödvändigtvis gäller vid en normal vinter motsäger inte min beräkning. De ”gissar” att de då skulle komma att ta ett större antal älgar i stället. Men min jämförelse handlade inte primärt om vargpredation utan skillnaden mellan rådjur och vargar i antalsfrågan. Men ställ dig frågan om de två vargarna dödade färre rådjur i vinter och i somras när de har fyra valpar att försörja? Knappast. Snarare kommer predationstakten att öka, eller så tvingas de döda älg. Vargar äter ca 4 kg per dygn. Men det du och jag diskuterar är inte vargpredation i sig, utan näringspyramiden.
Det tar några dagar innan jag hinner skriva om hund-vargrisken. Men du kan väl svara på frågan om du tycker att risken att du dödas i trafiken idag är acceptabel eller om den bör minska?
Per för det första så har staten redan bestämt att varg ska finnas på min mark.
I princip kan jag faktiskt hängna in min mark och ha vad fn jag vill där innom
rimliga gränser.
Du skriver att du inte kan ha dina hundar lösa att du möter vildsvin för att
jägarna vill ha stora villtstammar.
Jag skriver att det inte bara är och släppa lös en hund halva året bara för att det är en jakthund.
Vad det gäller om riksdagen beslutar om att höja stammen får jag aceptera det
det är lustigt att du nämner det,för hela den här debatten handlar ju om att vissa har
svårt att godta regeringens beslut att frysa vargstammen.
Vad det gällde sak frågan så gemförde du dina sälskapshundar med mina jakthundar
inte riktigt lika stor uppoffring.
Tänk Gunnar, även jag anade att du skulle luta dig mot Grimsörapporten! Jag anade även att du skulle tolka siffrorna på ett sätt som lämnar mycket att önska eller iallafall är fördelaktigt för din egen argumentation. Att vargen dödar 360 rådjur per år i Riala är helt taget ur luften. De dödade 0.9 rådjur per dag studieperioden (42 dagar från februari till april) på grund av för vargen extremt gynnsamma snöförhållanden. Du kan inte bara multiplicera det med 365 dagar per år, och det vet du. Med det resonemanget skulle man dra slutsatsen att en varg som dödar tio får i en fårhage under samma dag behöver 3650 får om året för att överleva. Det är ju helt enkelt inte sant, och till och med Grimsö forskarna själva skriver ju att det är troligt att studien inte är representativ!
Skillnaden mot dina betraktande vandringar i Alaska är att jag under flera år arbetat i skogen i BC, Canada, och jag är fortfarande där i arbetet regelbundet. Det är marker som i högsta grad både bebos, brukas och används för rekreation i motsats till att enbart betraktas. Jag har till och med ett flertal gånger sett Coyotes på stranden i downtown Vancouver, ett pyttelitet område som förutom Manhattan är det mest tätbefolkade i världen. De tog några hundar i en period, men inte fanken gick folk i taket för det. Istället lärde de sig hur det skulle undvikas. Även björnarna dyker upp både trädgårdar och på allmäna platser för jämnan, men folk berättar om det med stolthet i rösten, inte avsky eller krav på utrotning.
Jag ser förresten fram mot din riskanalys, men jag undrar vad det är för siffror du kommer att luta dig mot. Viltskaecenters siffror pekar inte direkt på någon stor risk (är det inte 1 på 300 år?), och den enda studie jag sett från vargrevir tyder på en risk på under 0.2 promille per jaktdag. Ska bli spännande att se om det dykt upp något nytt och jag hoppas innerligt att det inte blir samma sak som med din tolkning av Grimsö forskarna och rådjuren…
Peder Pedersen, nollvissonärerna tillhör också jaktens dödgrävare. Inte för att de måste gilla varg utan för att deras mål saknar förankring i dagens samhälle. Därmed blir jakten lidande för deras utopiska retorik.
Men vargfrågan är inte unik, vindkraft, bergtäkter eller älvutbyggnad har samma problem, majoriteten är för men den som drabbas av det negativa är emot.
På tal om löshundsjaktens dödgrävare…. Gunnar, du riktar gärna dina salvor mot olika naturskyddsföreningar men frågan är om inte de största problemen finns inom de egna leden? Du kan gå in på nästa vilken tidnings nätupplaga som helst, och så fort ordet varg nämns så dyker ett antal välkända 0-visionärer upp och sprider en massa lögner om djur och natur som vilken femåring som helst kan genomskåda. Jag är helt övertygad om att du känner igen dessa debattörer, de dyker ju upp här också då och då. Min fråga är om du tror att deras attityd gynnnar jägarnas rykte som viltvårdare? Som jag ser det så svärtar de ner jägarkårens rykte, och är därmed de som verkligen gräver jaktens grav.
Albert: För det första är det inte min grannes mark. För det andra kan jag upplysa dig om att det inte är upp till markägaren att bestämma vilket eller hur mycket vilt det ska finnas i markerna. För det tredje tycker jag att du slänger ut dig själv ur vardebatten om du börjar hänge dig till ett ”mitt och ditt” resonemang. I så fall skulle det vara okej med dig om staten eller din granne bestämde sig för att 5000 vargar på sina marker. Göm dig inte bakom barnsliga resonemang om att ”det är faktiskt mitt” bara för att du inte kan bemöta mig i sak.
Tommy olsson, det ÄR medlemmarna som bestämmer, inte vi tjänstemän. Utan medlemmar vore vi inget. Men vad som gynnar medlemmarna i långa loppet är inte alltid att undvika dialog och kompromisser eller Gulle Gull som du kallar det. Men målet är alltid, det bästa för medlemmarna.