Idag har regeringen beslutat att helt vika ner sig för EU kommissionen. Regeringen gör det trots att de i sitt svar på det motiverade yttrandet hävdar att licensjakten är förenlig med Art- och habitat direktivet. Jag uppfattade det som sades i dag vi pressträffen som att de tror att EU kommer att lägga ner ärendet om de själva stoppar licensjakten. Fan tro´t!
Det jag däremot vet är att politiska finter och bockande för EU byråkrater uppenbarligen väger tyngre än att stå upp för vår löshundsjakt. Jag är övertygad om att EU kommissionen inte hade haft en chans i EU domstolen. Regeringen hade vunnit på knockout! Istället för att stå med armarna i luften som segrare vid matchslut, kastar regeringen in handduken inför sista ronden! Vem som är sekond vid ringside vet jag inte, men ”Mandom, mod och morske män, finns i gamla Sverige än” är inte hans/hennes motto.
För oss jägare, samer, tamdjursägare, fäbobrukare och andra som nu kan tvingas leva med ännu fler vargar riskerar dagens beslut att bli en katastrof. Utökad skyddsjakt istället för licensjakt tycks vara den nya strategin. Dessutom skall man inrätta en nationell kommitté för hållbar rovdjurspolitik! SNF jublar och skriver att de givetvis vill sitta med i den nya kommittén och att de kommer att ta initiativ till konstruktiv dialog. Det är ”illa” att det får mig att tänka på en Magnus Uggla låt!
SNF ”vet redan” att kommittén skall diskutera förvaltningsplan och gynnsam bevarandestatus för vargen. Räck upp handen alla som tror att SNF och Jägareförbundet kan komma överens. Man tar sig för pannan. Vore det inte bättre att inrätta en kommitté för löshundsjakten bevarande eller en kommitté med uppdrag att ta till vara landsbygdens intressen? Icke, det blir mera varg hit o varg dit.
Även jag som tillhör dem som tror att dialog och konstruktivt arbete lönar sig i längden, börjar resignera. Men det är intet emot vad våra medlemmar och andra jägare känner idag. Vi har trots stora uppoffringar sagt ja till genetisk förstärkning i hopp om att det skall leda till färre vargar än annars. Just nu finns inte mycket som tyder på det, även om ministrarna idag bedyrade att nya vargar skall leda till så få vargar som möjligt. Istället ser medlemmarna framför sig en vargstam som för alltid lägger en död hand över löshundsjakten, åtminstone i Mellansverige. Men inte heller södra Sverige kommer att klara sig. Utan en stor jakt i vinter kommer vi redan 2013 att ligga farligt nära de 450 vargar som rovdjursutredaren angett . Då drabbas ännu fler av vargproblemen.
Såväl förtroendevalda som tjänstemän i förbundet är nu överens. Vi har inte längre, med de nya förutsättningarna, mandat att arbeta vidare i vargfrågan. Därför har förbundsledningen nu bestämt två saker. Vi lägger allt förankringsarbete med genetisk förstärkning på is, time out heter det visst på politikerspråk, och kallar alla landets länsföreningsordföranden till en extra ordförandekonferens. Det är nu upp till dem att ge förbundsledningen vidare vägledning hur de skall förhålla oss till rovdjurspolitiken i stort och vargfrågan i synnerhet. Att säga att det kokar i jägarleden är en kraftig underdrift! Alla känner sig överkörda och svikna! Det riksdagsbeslut som var början på en ny era, naggades i kanten med förra vargjaktsbeslutet. Det nya beslutet att stoppa licensjakten ökar knappast tron på en bättre framtid.
SNF, WWF och SRF har tillsammans med EU kommissionen lyckats skjuta vargförvaltningen i sank, åtminstone tillfälligt. Den acceptans som EU kommissionen efterfrågat gång på gång kan de se sig i stjärnorna efter! De har sig själva att skylla. Regeringen däremot är inte helt körd, jägarkåren väntar med spänning på nya regler för skyddsjakt och på det ”tak” för antalet skyddsjaktsvargar som Naturvårdsverket kommer att medge. Förbannade är vi, men vi ger aldrig upp kampen för vårt största intresse, oavsett vi jagar med hund eller inte!

Gunnar jag skulle gärna ge er mitt stöd men när vi som tycker att vi skall med hjälp av eftersöksjakten sätta press på regeringen i form av mångdubblade ersättningar inte får det minsta gehör är det som att tala för döva öron jag har personligen anmält Lars Säweberger för diskriminering av eftersöksjägaren som blev utesluten eftersom han lämnat in en motion om bojkott av eftersöksjakten vad diskriminerings ombudsmannen har att säga har jag inte fått svar på än att han skulle bli fäld är högst osanolikt men han kanske tänker sig för nästa gång det drar ihop sig Följ det gamla orspråket Öga för öga tand för tand så åker det nog upp en del medlems talonger ur tetrorna runt omkring i landet mitt röstkort däremot blir för all framtid kvar i tetran
eftersom det bara fins ett stort antal skitstövlar som alla leker bror duktig att rösta på
och jag anser att lita på dom är som att kyssa en Huggorm med andra ord det är stor chans att det går åt H
Calle Seleborg, läs vårt svar på rovdjursutredningen så ser du att vi också anser att art- och habitatdirektivet övertolkas. Jag delar synen att vi kan skydda våra intressen som du skriver.
Var kan jag läsa SJF frågor till regeringen och regeringens försvar hur de tycker sammarbetet mellan regering-nvv-Stig-Åke Svensson fungerar. På våra ordörandekonfer i Dalarna har det varit uppe varje möte om hårdare tag mot detta förmynderi, vart kan jag läsa detta? Gällande fågeljakten: Skall jag bara sitta tyst och höra år efter år att ” i fjällfrågan har vi inte lyckats”. Om det inte fungerar eller att någon inte klarar av det kanske man skulle kunna byta ut denne och prova en annan väg. Jag är inte personligt förbannad på dig men då du tar dig tiden att blogga och du är den du är i förbundet så får du förmodligen en massa skit som du inte har gjort dig förtjänt av men det är lätt att det blir så när man är så förbannad att man spricker. Jag har alltid sagt att sjf är det enda sätt att komma någonstanns men om vår ordf tycker att lodjuren i Uppland är lika stort problem som vargen så borde han kanske bytas ut. Vi får ingen majoritet i det då sjf till varje pris inte vill att vargen skall spridas söderut. Jag skall inte behöva sälja min mark och flytta härifrån bara för att mitt språkrör inte fungerar.
Gunnar!
Läs tilläggsuppdraget till NVV. Ordbajseri utan någon substans som kan ge en respit för landsbygden. NVV kan hela tiden krypa bakom ”Det långsiktiga bevarandet av en livskraftig vargstam måste prioriteras”. Allt annat är sekundärt
http://regeringen.se/content/1/c6/17/34/45/47fb213f.pdf
Att sedan våra minister inte läst Art- och habitatdirektivet är tydligt. Dagens skrivning ger alla möjligheter att skydda våra traditionella landsbygdsnäringar och aktiviteter om viljan funnits.
Peo Sjökvist, var har jag skrivit att det bara finns 210 vargar? Det är nämligen inte sant! Vi har sannolikt närmare 350 just nu. Sen är det intressant hur vissa vill framställa det förbundet gör som misslyckanden. Det var tack vare vårt arbete som fjälljakten infördes och som vi fick licensjakt på varg. Om vi inte lyckats med detta hade du då inte haft något att kritisera alls. Politik är poilitk, ibland får vi gehör, ibland förlorar vi. Men hur skulle svenska viltförvaltning se ut om inte förbundet fanns? Det finns fortfarande mycket att göra, men i skymundan av de två frågorna du tar upp har vi mer vilt i Sverige än någonsin tidigare. Nu hjälper det inte Dalmasar att det finns gott om vilt i Götaland om det inte går att jaga i Dalarna eller att gåsjakten är fantastisk när man vill jaga ripa utan en massa italienare i hasorna. Men lite vidare perspektiv på tillvaron och förbundets arbete skadar inte!
Ni har i flera år fört våran talan i rovdjursfrågan och resultatet blev inte bra, varför sätter ni inte in nytt folk med nytt tänk. Ett ex, jag vet eftersom jag varit med i fjällrådet att det sitter en kompetent grupp fjällfolk där som har en ok lösning på fjälljakten, förbundsstyrelsen klubbar igenom det underlag som visar hur man skulle kunna komma tillrätta med utländska jägare på ett ok sätt. Regeringen ber vår hövding att inte driva denna fråga och helt plötsligt kan man läsa i svensk jakt att ett enigt fjällråd tittar efter andra lösningar än en direkt ändring av paragraf 3 som är ett måste för att få till den klubbade policyn samt att vi var helt eniga i fjällrådet + förbundsstyrelsen att en ändring av paragraf 3 VAR ETT MÅSTE. Nu när jag känner att ni inte har gjort allt som går att göra hur skall jag kunna lita på att det inte är några andra jäkla hokus pokus överenskommelser i denna fråga? Förövrigt är det nog bara du, Susanna Lövgren, Torsten och Stig-Åke Svensson som tror att vi fortfarande bara har 210 vargar i Sverige.
Tommy Ollson, om inte vi drivit frågan hade vi redan haft 400 vargar. Två licensjakter har haft effekt. Men nöjda är vi då inte! Det kunde gå bättre. Men när du nu lägger ditt röstkort och ditt inbetalningskort i tetrapacken. Hur förskjuts då tyngdpunkten i inflytande? Du som med all rätt kräver så mycket av oss och är engagerad, borde istället se till att plocka upp dina kompisars röstkort ur tetran och se till att de betalar och att du hjälper dem som röstat ”fel” att rösta rätt. Det är du och dina kompisar som ger oss kraft. Men vi förlorar om du ger upp. Jag ger mig aldrig upp!