Häromdagen kunde man i NWT läsa att vildsvin bökat upp golfbanan i Dömle. I Lohärad bökar vildsvinen upp trädgårdar. Krav ställs på avskjutning, vildsvinen är för många!
Den som valt att anlägga golfbana utan elstängsel får skylla sig själv, vildsvinens bök gynnar den biologiska mångfalden och de var här först! Det är inte rimligt att en liten högljudd minoritet överklass yuppies som vill utöva sin hobby skall få bestämma över vilka djur som får finnas eller inte i vår natur. Det konstruktiva sättet vore till exempel att fundera över om man kan ha golfbanor i ett landskap där det finns vildsvin och bland annat fundera över det här med bangolf istället.
I Sverige lever ett obegripligt hat mot och rädsla för vildsvinen, ett hat och en rädsla som innebär att varje naturligt möte mellan människa och vildsvin blir till ett argument för att få skjuta dem.
Ett hat som närs av individer som uppenbarligen inte borde bo eller röra sig någon annanstans än i stan. Där det garanterat är vildsvinsfritt.
Är det så man för en konstruktiv dialog med de människor som påverkas negativt av en ökande vildsvinstam? Självklart inte, men det är en travestering på exakt de argument som används i vargdebatten. Mikael Karlsson, SNF, tycker att varg-hund problemet skall lösa genom att förbjuda löshundsjakt. Andra, som ledarskribenten Jenny Wennberg, vill hellre se de vargdrabbade flytta till staden istället för att begränsa vargstammen.
Det intressanta är att vi jägare som förväntas lösa golfarnas problem och villaägarens önskemål om decimerad vildsvinstam fullständigt idiotförklaras när våra egna problem med varg diskuteras. Våra intressen av jaktbara viltstammar och meningsfull jakt, inkluderat vårt traditionella sätt att jaga med lös hund, får inget eller mycket lite gehör. Istället ifrågasätts inte sällan hela jakten och vårt intresse. Men när ”vanligt folk” kör på en älg som med brutet ben drar till skogs då förväntas vi ställa upp, dag och natt, året runt. Samma sak när vildsvinen bökar upp golfbanan eller villaträdgården, då förväntas vi vakta hela nätterna oftast helt utan ersättning.
Det måste till en förändring. Betraktar organisationernas argument måste synas i sömmarna. Varför är stora rovdjur som orsakar stora problem heliga, medan annat ”nyttigt” vilt skall hållas långt under den naturliga bärförmågan. Vi jägare ställer gärna upp för andra, men kräver faktiskt att andra ställer upp för oss när våra intressen hotas. Jag tänker inte flytta till stan eller acceptera löshundsjaktens död! Det är min livskvalité som står på spel.

MJ, den utan tår är nog du!