Idag kan man i såväl DN som i Expressen läsa att tjuvjakten på varg minsann ökar. Det TROR nämligen flera förståsigpåare och då är det sant. Källkritiken är helt briljant. Den som står bakom utspelet är Mats Rapp, rovdjursspårare på Länsstyrelsen i Dalarna. Ni vet de som måste ha personliga vakter i vargjaktstider för de är så omåttligt populära bland sina länsinvånare… Man ”glömmer” också att nämna att Herr Rapp är aktiv i rovdjursföreningen. Därmed är han säkert lika objektiv som Ordföranden för ”Nollvision för varg i Sverige” eller ”Folk mot varg”.
Vidare har man intervjuat Daniel Hansson på Länsstyrelsen i Gävleborg. Ni vet han som polisanmäler de jägare som förr vågade delta i skyddsjakt på varg. Superobjektiv kille. Att Daniel och Mats, som tjänstemän på en myndighet, nedlåter sig till att spekulera vilt skulle man kunna tycka var tjänstefel. Har de bevis så ska de till polisen, i annat fall kanske de skulle göra det de är ålagda och ge blanka tusan i att vädra sina personliga agendor. Om inte annat borde deras chefer inse att detta beteende inte direkt gör rovdjursförvaltningen enklare i respektive län.
Sist men inte minst slår man spiken i kistan genom att hänvisa till SVA där man under perioden 1997-2004 hittade endast 8 fall av MISSTÄNKT illegalt dödade vargar medan man under den senaste perioden, 2005-2011, hittat 46 fall av MISSTÄNKT illegalt dödade vargar. Vilket scoop! Det kan inte ha något samband med antalet vargar under respektive period?
Att en så pass seriös tidning som DN förkastar etablerad forskning till förmån för vad gravt subjektiva och klent trovärdiga killar TROR är lite förvånande. Men i vargdebatten är allt tillåtet, det råder det nog inte längre någon större tvekan om…
Tyvärr lär dock framtiden ge de som tror på en ökande illegal jakt rätt. Med det absurda debattklimat som media och dessa Herrar piskar upp vore allt annat än en ökad illegal jakt en sociologisk sensation. Jag tror dock inte de har något mer än sina personliga tyckanden och tänkanden att hänvisa till vad gäller det som varit.
Edit! Jag får be om att lägga till ett litet stycke här. Jag har nämligen nåtts av att SVA kraftigt fördömer siffrorna från dem. Siffrorna gäller MISSTÄNKTA illegalt dödade vargar. Efter utredning görs en slutgiltig bedömning. Tittar man på de siffrorna förefaller istället den illegala jakten på varg ha minskat. Så var det med den briljanta journalistiken av Expressen. Som kollega Gunnar sa: ”Ta aldrig reda på fakta eller sanningen, storyn kanske inte håller då”…
OK Per Bengtson.
Som sagt är jag helt off topic här. Daniel har tagit upp ett viktigt tema här och jag vill inte störa det mer. En sak till bara. Jag lovar att inte kalla dig betraktare någon mer gång.
Mats S Johansson: Intressanta tankar som jag definitivt inte är kvalificerad till annat än att spekulera runt. Det enkla svaret är nog att rovdjur alltid är kontroversiella i varierande grad, i stort sett var man än befinner sig. Jag tror att det blir än mer uttalat när en toppredator varit försvunnen under en ganska lång tid för att sedan återetablera sig. En viss del av befolkningen kommer alltid reagera negativt på förändringar som står utom ens kontroll. Detta blir så klart än mer uttalat om man kan se eller iallafall föreställa sig en direkt påverkan på ens liv på grund av förändringarna. Kanske blir det än värre av att ”hotet” är så pass osynligt. De flesta svenskar (mig själv inkluderat) har trots allt aldrig sett en vildlevande svensk varg. Därför blir det också konstigt att kalla motståndarsidan för betraktare, men låt oss köra vidare på det. Vad som driver oss betraktare att engagera sig så varierar nog. På den mer extrema sidan hittar vi nog de som är emot jakt och kanske till och med djurhålling rent allmänt. Hundägare tror jag är delade. En del ser nog sin hund i vargen som du säger, medan andra ser vargen som ett hot mot sin hund (och det gäller inte bara jägare). För mig personligen grundar det sig bland annat i att jag ser det som självklart att man inte jagar utrotningshotade populationer av vilket djur det än må vara, men det har jag tjatat så mycket om tidigare så det behöver vi inte ta ett varv till.
Personligen har jag funderat mycket på varför det är en sån extrem skillnad mellan Sverige och British Columbia i Kanada, där jag bodde i några år. Kanadensarna (iaf i British Columbia) måste vara de mest rovdjurstoleranta människor som finns. Inte ens när det sker allvarliga incidenter (och det gör det) rubbar det synen på rovdjuren som något oerhört positivt. Självklart finns det motståndare där också, men de är vansinnigt mycket färre. Vad jag på senare tid börjat tro är att skillnaden delvis består i att vi i Sverige har en lång lång brukartradition. För bara ett par århundraden sen var till exempel stora delar av Sverige i princip helt avskogat. Kanske har det till och med blivit en del av vår (Astrid Lindgren-inspirerade) folksjäl att förändra och kontrollera naturen för att överleva. Till den grad att John Bauers småländska granskogsplanteringar hos många blivit sinnesbilden för hur en svensk skog ska se ut. Västra Kanada koloniserades istället av pionjärer som var tvugna att leva av och anpassa sig till den extrema vildmark de kom till. Den var helt enkelt för stor och för vild för att kunna kontrolleras, så man hade inget annat val. Det har efter några generationer kanske blivit en del av deras folksjäl.
När jag först började skriva här tyckte jag att svenskarna borde bli mer som Kanadensare i sin syn på rovdjur. Jag tror det var högst naivt tänkt, och jag hoppas innerligt att det finns enklare och mer realistika sätt att lösa ”konflikten”, utan att för den skull underminera de svenska vargarnas plats i vår natur.
Fredrik W och Per Bengtson.
Jag vet att detta är klart off topic i Daniels inlägg här, men när jag nu har er båda ”på tråden” och ingen av er, som jag, behöver bli kallade inavlade och enfaldiga. Det står er fritt att kommentera, utveckla det i en egen tråd eller bara ignorera det, men Per B, det är två meningar *) i dina kommentarer som får mig att skriva detta.
Jag tycker rovdjursdebatten är intressant i sig, men med tiden har jag fascinerats mer och mer av följande frågor:
Hur kan en fråga blir så polaricerad? Varför fugerar inte faktaargument och logik? Vad gör forskare partiska och i vissa fall t.o.m beredda att låta uppdragsgivarna hjälpa till med editeringen?(det senaste absolut inte riktat mot dig Per)
Kan det vara så att rovdjursdebatten, och speciellt varg/lo-debatten, triggar ”reptildelen” i hjärnan? Den som tar över ”när det verkligen gäller”. Bara ett par exempel:
Hos betraktarna:
Låga födelsetal i väst och påföljande överflyttning av ”caring reflex” på sällskapsdjur (hund/katt) – man ser sin egen hund i vargen och/eller katt i lodjuret – att se sin hund bli skjuten av jägare är så traumatiskt att reptilhjärnan tar över för logiken.
Hos brukarna:
Konkurransen mellan toppredatorer och risken för svält för den som inte vinner är så djupt rotat att man glömmer att man idag kan köpa mat på ICA och COOP om det kniper.
Att det dessutom är ett gäng som av olika orsaker (modetrender i miljödebatten, politisk taktik, försäljning av lösnummer och annonser, boost av egen karriär, fight om medlemmar/makt, allmän debattlusta eller frustration, …) ”hoppar på debattåget” gör inte saken bättre.
Teorin passar ganska bra med den mycket väl dokumenterade NIMBY-effekten, eller hur? Kommer vargen tillräckligt nära börjar t.o.m den mest inbitna betraktaren vackla i tron på naturens ofelbarhet, är den tillräckligt långt borta ”couldn’t even the most eager hunter care less about wolves”.
Vad tror ni?. Skulle vi hellre ta hjälp av hjärnforskare än genetiker när det gäller frågan om hur man löser upp i grundkonflikten?
Från en som givetvis är både partisk och som styrs av reptilhjärnan när det ”hettar till”.
*) De uttalanden som fick mig att (våga) skriva detta, Per:(versalerna är mina)
- Jag är säkerligen även mer förlåtande vad det gäller halvsanningar eller allt för långtgående tokningar av tillgänglig information om det kommer från ”betraktarsidan”. Det är nog svårt att undvika det, vi är ju trots allt MÄNNISKOR och inte maskiner.
- Nu tigger både sambon och HUNDARNA om uppmärksamhet, så jag får nog slita mig från datorn ett tag.
Fredrik: Du har rätt i att både den förklarade och oförklarade mortaliteten uttrycks per tidsenhet, men jag har ändå lite svårt att få ihop det. Ett teoretiskt exempel: Säg att man ett givet år märker hundra vargar med sändare av den nya typen. Av dessa förlorar man oförklarligt kontakten med 20 st under det kommande året – tio de första sex månaderna, och tio de följande sex månaderna. Om mindre än halva batteriet återstår efter sex månader kommer alltså tio av de tjugo försvunna vargarna klassificeras som tjuvjagade. Om vargarna istället varit märkta med den gamla typen av sändare skulle samtliga tjugo vargar klassificerats som tjuvjagade (pga den längre batteritiden). I proceedingsartikeln uppfattar jag det som om ”cryotic poaching rate” är ett medelvärde för hela studieperioden och hålls konstant när de modellerar populationstillväxten. Antagligen för att materialet är så litet (endast 18 av de 104 sändarförsedda vargarna klassificerades som ”kryptiskt” tjuvjagade under tioårsperioden), så för de resultaten spelar sändartypen inte så stor roll. Men som sagt, antagligen är det något som gått mig förbi, och det börjar kännas konstigt att diskutera vidare eftersom Lidberg och hans kollegor inte finns här och kan reda ut eventuella missförstånd från min sida.
Per,
I wish… Bayesian models är inte min styrka… tyvärr. Jag har med ett halvt öga följt er debatt, men inte läst alla inlägg. Jag har inte heller skärskådat de två studierna, så jag borde egentligen inte uttala mig alls. Utifrån vad jag läste i din kommentar härom dagen undrar jag dock om inte mortaliteten uttryckts per tidsenhet i analyserna och artiklarna? Och då spelar det väl inte nödvändigtvis någon roll om batterierna räcker i två år eller ett halvår? Eller vad det nu var…
Får kanske försöka sätta mig med studierna, men vet inte när jag får tid till det.
Jag vill även passa på att uttrycka min uppskattning för din närvaro här och ditt engagemang!!!
Mats S Johansson,
Du ber mig ge mig ut på djupt vatten. Den Bayesiska statistik som Lidberg m.fl. använt sig av är inte helt enkel att förstå eller förklara. Mycket grovt förenklat kan man säga att de testar sannolikheten för att den observerade populationsstorleken går att förklara med enbart naturlig dödlighet, baserat på vad vi vet sen tidigare om populationstillväxt och naturlig dödlighet hos vargar och andra djurpopulationer. Sen lägger de till tjuvjakt som ännu en möjlig dödsorsak och varierar sannolikheten att en ”försvunnen” sändarvarg försvunnit just för att den tjuvjagats. Man har alltså inte beräknat den naturliga dödligheten, utan enbarrt hur stor del av den totala dödligheten som inte går att förklara med annat än ”cryptic poaching”. När de gör det visar det sig att populationsutvecklingen enbart kan förklaras med en ganska hög tjuvjakt, och dessa data verifieras sedan mot information från både inventeringar och sändarförsedda vargar.
Jag har fått för mig att Fredrik Widemo är en rackare på sånt här och han skulle säkert kunna förklara det både bättre och mer korrekt än jag. Däremot tror jag inte det ingår i hans arbetsuppgifter att verifiera den här typen av siffor. Hoppas han inte sitter och småler åt mina taffliga försök att förklara bara…
Till sist måste jag nog göra dig besviken. De slutsatser om omfattningen av den illegala jakten som presenteras i Proceedingsartikeln är inte särskilt beroende av vilken sändartyp som satt på vargarna under studieperioden. Siffrorna är ett genomsnitt över hela perioden. Det är först när man delar upp datasetet i två separata tidsserier som det blir problem.
Nu tigger både sambon och hundarna om uppmärksamhet, så jag får nog slita mig från datorn ett tag. Ha en bra fredagskväll!
Per Bengtson.
det du skriver i svaret till Albert F, Citat ”Det kan alltså absolut vara så att graden av tjuvjakt baserat på den gamla typen av sändare överskattats och inte alls var så stor som man trodde.” är något som jag tänkt på länge och detvar det som triggade min ursprungliga ”fråga” till dig och som gällde båda rapporterna.( Tacksam för all hjälp jag kan få för att förstå hur stor och på vilket sätt man (Liberg& co) beräknat naturlig dödlighet? (från Är mordhot OK? 31.10, 16:48))
Jag är rädd att du kan ha rätt i att om det är något fel på tjuvjaktssifforna så är de, och har hela tiden varit, för stora.
Omfattningen på tjuvjakten har varit ett av jaktmotståndarnas huvudargument för att misskreditera jägarna. Om det skulle visa sig att man baserat den kritiken på felaktiga siffror blir ju även det något av en TH-historia och man borde givetvis gå ut med en rättelse.
En sak är väl att sannolikheten för att SNF/SRF m.fl ska göra en pudel och göra det är lika stor som att solen går upp i väster i morgon. Vad värre är är att om tjuvjakten varit så liten som jag misstänker och det ligger något i vad Daniel fruktar (finska/italienska metoder) så kan den bara bli större och då har betraktarsidan skaffat sig ännu ett vapen….
Man kan få till mycket med statistik. Speciellt om man inte drar sig för att ”tolka” den innan den används i debatten.
Albert Fridborg,
Du har definitivt en poäng i att de gamla sändarna skulle vara lättare att pejla (och det var därför jag bad Daniel kommentera även det). Har för mig att det var en av anledningarna till att de byttes ut var just detta. Det öppnar absolut för möjligheten att vargar med den gamla typen av sändare inte var lika representativa för den totala stammen som vargarna med den nya typen av sändare. Det kan alltså absolut vara så att graden av tjuvjakt baserat på den gamla typen av sändare överskattats och inte alls var så stor som man trodde. I så fall skulle nedgången snarare bero på att man bytte sändare och det ledde till en mer korrekt uppskattning av tjuvjakten. Sammantaget så tycker iallafall jag att det verkar som om det finns två faktorer som inte redovisats: Det var svårare för en varg att bli klassificerad som illegalt dödad andra perioden, samtidigt som det finns en möjlighet att den gamla typen av sändare gav en överrepresentation av sändarförsedda vargar i statistiken.
Styrkan med studien som Lidberg et al. publicerade i Proceedings är att de gör en ganska elegant analys där även annan data ingår för att kvantifiera och verifiera vad de kallar ”cryptic poaching”. Den analysen bygger på att de har en lång tidsserie, och att de inte har som ambition att leta efter ökning/minskning av tjuvjakten under den tidsserien. Därför skulle nog inte resutatet i just den studien förändras särskilt mycket om man tog hänsyn till att man bytte sändartyp under studieperioden.
WWF studien är mycket svårare att penetrera vad det gäller metodiken. Jag tror inte att de jämfört år mot år (för lite data för tillförlitlig statistik), utan tycker att det antyds att de använt samma metod för att verifiera data från de sändarförsedda vargarna som de gjorde i proceedingsstudien, bara med den skillnaden att de delat upp det i två separata tidsserier. Om så är fallet blir det problematiskt eftersom vargarna var märkta med olika sändare de två perioder som jämförs. Det absolut bästa hade såklart varit om de ändrat kriteriet från att sändarna skulle ha mer än halva batteritiden kvar för att betraktas som tjuvjagade, till att man skulle förlorat kontakten med vargarna inom ett halvår från det de märktes eller något sånt, oavsett vilken period det gällde. Men det känns så uppenbart så jag har svårt att tänka mig att Lidberg m.fl. och även de som granskat rapporten innan de publicerade den inte har tänkt på det.
Mats S Johansson,
Tack för de vänliga orden. Vill bara säga att den här gången är vi faktiskt överens. Även jag hoppas att jag har missat något angående de olika sändartyperna och vilken betydelse det har. Oavsett vilken sida man står på i den här debatten så är det ju väldigt positivt om den illegala jakten minskar, oavsett vilken art det rör sig om. Så länge man inte är ute efter att misskreditera jakt som företeelse och jägarkåren i stort vill säga, men jag hoppas det framgått att det inte är mitt syfte och min motivation till att engagera mig och skriva här.
Din tolkning av mina sista rader var för övrigt helt korrekt, och jag hoppas att jag lyckades visa att det inte bara gäller mig!
Björn Isaksson!
När jag gick in och kommenterade Daniels inlägg från början, så var det med anledning av hans försök att flytta fokus från den rapport Mats Rapp lagt fram, för att misstänkliggöra honom som person och SRF som förening.
Jag kommenterade överhuvudtaget inte själva rapporten i början. När jag ändå valde att ”tro” på Mats siffror, så gjorde jag det mot bakgrunden av forskarnas – som jag uppfattade det – motsägelsefulla uttalanden om vargstammens tillväxt, och de uppenbara försöket att ”anpassa” resultaten av WWF-studien enligt Carlgrens önskemål – dvs att det såg ut som om den illegala jakten minskat i samband med att regeringen givit löften om licensjakt m m.
Det finns säkert anledning att titta närmare på Mats Rapps siffror, och kanske t o m ifrågasätta vissa tolkningar, men detsamma gäller uppenbarligen även forskarnas ”vetenskapligt” upplagda studie, och deras ”vetenskapliga” tolkningar. Detta framgår helt klart av det Per Bengtsson skrev 2/11 19:30.
Detta får f ö bli det sista jag skriver i den här tråden.
Per Bengtson. vad jag vill minnas så fanns det en oro för att det gick att pejla
de gammla sändarna-
Om så har varit fallet så blir de missvisande siffror från de gammla sändarna.
De nya sändarna skickar mortalitets signal vilket ökar cansen att se vad som
hänt med vargar som dött.
Jag antar att det viktiga när man följer dödlighet annan än ålder är
antal fungerande sändare per år inte nödvändigtvis samma sändare.
De sändarförsedda vargarna represterar ett genomsnitt av vargstammen.
Det Mats påstår enligt min mening är: 1. De sändarförsedda vargarna är inte representativa för vargstammen. 2.Den svenska vargstammen har det högsta
förökningstakten i hela världen. 3. att han vet vad som hänt med vargarna som
han tappat kontakten med .
läs lite om bjursvargen appropå rappens teorier.
Per Bengtson.
) drar en logisk och opartisk slutsats av det du finner.
Tack för ditt uttömmande svar. Imponerande hur du får fram budskapet på ett tydligt sätt!(första stycket i din kommentar) På några få rader säger du det jag med ökande desperation försökte få fram i ett antal kommentarer.
Dina teorier om sändarlivslängd är intressanta och jag ser fram emot att se reultatet av den diskussionen. Jag får erkänna att jag personligen hoppas det leder fram till en ny avbön a.la TH eftersom jag fortfarande menar att du står på fel sida i den här debatten. Jag ser av resten av din kommentar att det uppenbart är intressantare för dig att granska motpartens argument än ”de sinas”.
Det gör väl egentligen ingenting bara du till slut (i god forskaranda
Igen, tack för att du tog dig tid. Jag hoppas föredraget gick bra.
Nej Kerstin,
Vill man inte förstå så gör man inte det.
WWFs rapport visade tydligt på att den olagliga vargjakten i princip upphört.
Det borde alla glädjas åt. I stället sökte man upp allt negativt.
Nu försöker två medlemmar i SRF påstå att rapporten i var rätt samtidigt försvarar du rapporten och påstår samtidigt att den är fel och att det två SRFarnas rapport är det som gäller.
När inte ens riksdagsbeslut gäller gäller längre så gäller anarki.
§28 skjutningar ska anmälas, annars räknas det som tjuvskytte, där är vi överens. Tror du inte att fler skulle våga anmäla om man inte automatiskt inledde en utredning för grovt jaktbrott där man riskerar 4 års fängelse? Jag förstår i alla fall att folk inte anmäler. Man utsätter sig för mindre risk om man inte anmäler än om man anmäler.
Det är med andra ord som vanligt. Se aldrig till helheten, se bara till negativa delar.
SJF har försökt vara konstruktiva i dialogen, jag också, men nu ger jag upp.
Jag bränner inte mer krut på vargdebatten, nu får ni lösa problemen. Jag hoppas att alla jägare i fortsättningen bojkottar allt som har med varg att göra och låter er sköta viltvården. Helst skulle vi låta bli att jaga helt och hållet tills vi blir ombedda att reda upp soppan ni håller på att åstadkomma.
Kerstin jag trodde att det var varggruppen och rovdjursgruppen som gick ihop
och bildade rovdjursföreningen på naturrum i siljansnäs 97
tror rapp var med.
Daniel, om du har tid får du hemskt gärna läsa det andra stycket i mitt svar till Mats nedan. Det känns nämligen vansinnigt konstigt om man inte skulle ha tagit hänsyn till att olika sändare har olika batteritid i WWF studien (och att den gamla typen var lättare att spåra). Du och en del av dina kollegor på SJF kan ju också sånt här och kan förhoppningsvis klargöra om jag har missförstått något (och för andra gången på kort tid kommer bli tvungen att göra avbön och skicka Lidberg et al. mina djupaste ursäkter..)
Mats S Johansson,
Du ber mig kommentera, men jag vet inte om jag ska lägga mig i ditt och Kerstins ”bråk”. I synnerhet inte eftersom jag inte är säker på vad ni bråkar om. I det ena fallet jämför Wabakken årtalen 1991-1998 med 1999-2009 (Proceedings studien). Gör man det har tillväxttakten på vargpopulationen kraftigt minskat, mest sannolikt på grund av ökad illegal jakt. I det andra fallet (WWF rapporten) jämförs årtalen 1999-2005 med 2006-2011. Jämför man dessa två tidsperioder har tillväxttakten ökat och tjuvjakten gått ner den senare perioden. Proceedings studien i sig säger absolut ingenting om varken ökning eller minskning av den illegala jakten. Men till viss del tolka jag nog Wabakken på samma sätt som du om man tar hänsyn till samtliga uttalanden, rapporter och studier som du och Kerstin hänvisar till: Populationstillväxten var först hög, minskade sedan under några år, för att sen öka igen.
Däremot finns det som jag ser det ett ganska graverande problem med WWF rapporten: Man bortser att man bytte sändartyp 2003. Lidberg och Co. utgår från ett antal kriterier när de beräknar omfattningen av tjuvjakten. Ett av dessa kriterier är att de ska ha förlorat kontakten med vargen när mer än halva batteritiden återstår. Den gamla typen av sändare hade som jag förstår det betydligt längre batteritid (vilket bekräftas av hur länge de olika sändarna varit aktiva här: http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/89/37/1d0dcd62.pdf). Detta för att de vargar som förseddes med sändare från 2003 och framåt bara hade ca ett halvår på sig att bli tjuvjagade för att klassificeras just som tjuvjagade, medan de vargar som sändarförseddes innan dess hade bortåt två år eller mer på sig att bli klassificerade som tjuvjagade om man tappade kontakten. Självklart kommer man då se en nedgång i tjuvjakten som börjar 2003 och blir tydlig 2005, när i stort sett alla märkta vargar är försedda med den nya typen av sändare. Det är riktigt fult att detta inte nämns i Material and Methods i Proceedingsartikeln eftersom det inte ger de som ”review:at” artikeln för att bedömma om den ska publiceras inte har en möjlighet att kommentera detta faktum. En annan sak jag reagerar på är att man hänvisar till 104 märkta vargar i proceedings artikeln och 123 i WWF rapporten. De 19 ”extra” vargarna i WWF rapporten måste alltså ha märkts under 2010-2011, och därför även de haft betydligt kortare tid ”på sig” att bli illegalt dödade. Är det därför 2010-2011 inte finns med i Proceedings-artikeln som ju genomgått en hårdare granskning?
Sen måste jag eftersom du efterfrågade objektivitet även kritisera jämförelsen mellan 1991-1998 och 1999-2009. Självklart blev tjuvjakt en större dödlighetsorsak 1999-2009. 1991-1998 fanns det inte mycket varg i Sverige och det skulle vara hemsk mycket svårare att hitta och döda vargar illegalt hur mycket man än ville. Slutsatsen är ungefär lika uppseendeväckande som att det blir fler attacker på jakthundar och tamdjur om vargstammen ökar radikalt.
Vad det gäller din fråga hur jag skulle reagerat om jag misstolkades av en intresseorganisation så vet jag faktiskt inte om det har med saken att göra. Men spontant kan jag säga att som forskare är jag säker på att Wabbacken är van vid att kritiseras, refuseras, omtolkas och misstolkas av såväl allmänheten, andra forskare och intresseorganisationer. Tål man inte det ska man nog inte bli forskare till att börja med. Det sker precis hela tiden. Ett par tydliga exempel är till exempel att SJF basunerade ut att licensjakten hade lett till minskad illegal jakt på varg, trots att minskningen påbörjades någon gång 2003-2005. Ett annat exempel är att framförallt Gunnar ständigt att forskarna i LCIE stödde jägareförbundets linje i vargfrågan (dvs max 150 vargar), trots att samma forskare mycket tydligt påpekade att taket på 210 vargar måste tas bort.
Kerstin Fredin.
Det här skriver en styrelserepresentant för SRF till Björn Isaksson klockan 14:12 idag:
”När du talar om ”kompromisslösa smutskastningar av jägare”, så föreslår jag att du riktar dig till de föreningar som har representanter som uttrycker sådant. Det är inget som SRF som förening står för, även om jag är fullkomligt medveten om att även vissa av våra medlemmar deltar i detta tyvärr.
Du vet f ö att jag själv i alla tider har försökt stävja detta, genom att bl a påpeka orimligheten i vissa påståenden. Tyvärr är det samma sak på vår sida som på jägarnas – det finns alltid personer som generaliserar grupper, efter vad de värsta rötäggen står för och uttrycker.”
Detta skriver samma styrelserepresentant för SRF klockan 18:45 samma dag i ett annat öppet furum:
”Mikael Moilanen, då är väl jag också överdrivet misstänksam, för jag tar inte för otroligt att det har förekommit överskjutningar vid de två licensjakterna, som aldrig kommit till myndigheternas kännedom. Däremot tror jag det är betydligt knepigare att komma undan med överskjutning vid skyddsjakt, just för att det är ett mycket begränsat område, och så pass uppmärksammat. Dessutom är det deltagare från olika jaktlag, och även personal från länsstyrelsen med ibland.”
Och så undrar du varför Daniel inte vill samarbeta med ”det konstruktiva” SRF!
Förresten Kerstin så såg jag att du tyckte att Daniel Ligne verkar vara desperat. Själv tycker jag att han verkar uppgiven och lite bitter. Det är inte så konstigt eftersom han representerar ett förbund som hyste en kanske naiv men helt uppriktig förhoppning att det skulle gå att kombinera en vargstam med en levande landsbygd. Att inte du känner detsamma beror på att du representerar en förening som tycker att konflikten kring vargen är viktigare och lönsammare än själva vargen som ni låtsas värna.
Kerstin, ett sätt för SRF att slippa sammanblandas med rötägg som hotar, ljuger och smutskastar samer, jägare, jordbrukare och landsortsbor i gemen skulle vara att vägra allt samröre med djurens rätt, APU Vargreviret, nordulv och liknande rötäggsföreningar! Du och andra brukar säga att rötägg finns på bägge sidor av debatten. Men efter att ha följt den här märkliga debatten i flera år så har jag bara sett hotelser och andra otrevligheter ifrån vargkramarsidan! Innan kvällstidningarna (som jag aldrig köper sedan ett par år) lade ner kommentatorsfälten så såg jag massor med hot och uppmaningar att döda jägare mm, jag har aldrig sett sådant från jägarsidan. Se också på hemsidor som Vargen ylar och Vargreviret, mycket otrevligheter där! Därmed inte sagt att det inte kan förekomma men efter att ha sett hundratals vidriga exempel från ”kramarsidan” utan att ha sett eller hört något sådant från jägarsidan, så kan vi nog enas om att det problemet helt och hållet är ert! Dessutom så uppmuntrar ni rötäggen genom att sprida lögner och förvanska forskarutlåtanden mm. Så som sagt den urspårade debatten är ert ansvar.
Kerstin Fredin.
Jag ger upp! Jag ser att jag blandat lite med de två rapporterna i någon av inläggen, det beklagar jag, men vill du inte förstå så vill du inte.
Jag ska sammanfatta lite av vad jag har fått lärt av den här diskussionen så får du rätta mig om jag har fel.
- SRF (du) anklagar oss jägare och SJF speciellt för att inte göra nog när det gäller tjuvjakt. Samtidigt sitter SRFs FB-administrator tyst när en av dina rovdjursvänner lägger in en link där Nordulvs representant erkänner lagbrott. Ta avstånd? Nej. Påpekas olämpligheten i aktionen av någon av kommentarerna eller er FB-administrator? Nej. (kasta sten i glashus är det något som heter)
- Du drar dig inte för att mer än antyda att Liberg ljuger och att han och Wabakken egentligen är oeniga trots att de båda har sina namn på rapporten. När/var har Liberg sagt att tjuvjakten i genomsnitt i prioden 1999-2009 har minskat? (vilket är den period som Wabakken kommenterar) Vad har tillväxten varit i perioden 2006-2011?
- SRF har i och med sitt agerande i EU-frågan idiotförklarat den samma Wabacken (som ju stött den svenska modellen i 22år) som du nu använder som kronvittne för att bevisa att Mats Rapps siffror är mer riktiga än alla andras.
- Tjänstemäns privata utspel är enligt dig OK så länge de talar till SRF fördel.
- Till sist, det ska du ha, du försöker ibland att stävja de allra vansinnigaste påhoppen på jägare på er FB-sida. Hur tycker du det går? Tycker du att du får hjälp av Jan?
Kerstin – WWF-studien har visat att tjuvjakt på varg har minskat, att hävda något annat är oärligt. Mats Rapp har inga ”data”, han har lagt ihop siffror och fått siffran ”77″ som totalantal. Oklart vad han vill visa med det. Wabakkens studie visar på minskad tillväct eftersom han får med de värsta tjuvskytteåren runt 2003, när stammen t o m minskade. Har du minustillväxt ett år, så slår det förstås kraftigt på tillväxten. Värdet är dock minimalt av en sådan analys, eftersom det är här och nu – efter alliansregeringens omläggning av politiken – som skall bedömas. har tjuvjakten ökat eller minskat sedan alliansregeringen lade om politiken, Kerstin?
Sen kan du – om du läser Jaktförordningen – se att renägare INTE har samma rätt till § 28, då den inte gäller fullt ut i nationalparker. En same kan – om jag förstår bestämmelsen rätt, bara freda sina renar inom ett område där han har jakträtt själv.
Nej Björn Isaksson!
I Libergs ursprungsmaterial ingår endast sändarförsedda djur, men man har – i den rapport som publicerades i augusti – också jämfört resultaten där, med resultat man fått fram genom inventeringarna och simulering (om jag förstått rätt) av antal födda valpar under åren. Det är ju bara de valpar som forskarna har hittat i lyorna, och de valpar som i andra fall överlever till spårning på snö – som vi vet något om. Dvs det finns fler som aldrig kommit till vår kännedom.
Mats data bygger på inventeringar, och den information man fått ut av den – och där ingår även Libergs märkta vargar.
Sedan förstår jag inte vad du menar med att WWF ”Blåst upp att tjuvjakten på stora rovdjur ökat”. Det är ju det studierna har kommit fram till. Ska man då hålla tyst om det? Studierna gjordes f ö på uppdrag av WWF som då också finansierade dem, och då har dom väl rätt att uttala sig om resultaten – eller?
Skjuts ett fredat rovdjur med stöd av 28:an, men sedan aldrig anmäls – så är det naturligtvis en lika allvarlig kriminell handling som om man olagligt skulle döda ett fredat djur på annat sätt. Renägare har f ö samma rätt att använda denna paragraf som andra i vårt land, och jag skulle vilja se något fall där en renägare blivit fälld för grovt jaktbrott i samband med utnyttjande av den paragrafen.
En hel del uppmärksammade och ytterst grymma avlivningar/avlivningsförsök av stora rovdjur har f ö förekommit i norra delarna av landet. Tyvärr har även här bara ett fåtal fall lett fram till fällande domar, och då för att det inte har gått att få fram vem som utfört dåden.
När du talar om ”kompromisslösa smutskastningar av jägare”, så föreslår jag att du riktar dig till de föreningar som har representanter som uttrycker sådant. Det är inget som SRF som förening står för, även om jag är fullkomligt medveten om att även vissa av våra medlemmar deltar i detta tyvärr.
Du vet f ö att jag själv i alla tider har försökt stävja detta, genom att bl a påpeka orimligheten i vissa påståenden. Tyvärr är det samma sak på vår sida som på jägarnas – det finns alltid personer som generaliserar grupper, efter vad de värsta rötäggen står för och uttrycker.
Har ska vi komma tillrätta med det? Det är sannolikt inte ett problem enbart för SRF och andra föreningar på bevarandesidan.
Mats S Johansson!
Jag vet verkligen inte vad du är ute efter, men jag har refererat till vad Wabakken har uttryckt med anledning av studien som blev publicerad, alltså INTE WWF-studien.
Grundmaterialet är detsamma i båda studierna – dvs märkta vargar – men studieperioden för WWF-studien är ca 2 år längre.