Den 17 augusti lovade Carlgren och Erlandsson utökad skyddsjakt istället för licensjakt. Igår fick vi svaret. Det blev väldigt lite nytt. Egentligen har regeringen bara sagt att länsstyrelsernas och naturvårdsverkets tidigare tolkningar skyddsjaktsbestämmelserna har varit för restriktiva, därför förtydligas jaktförordningen. Det finns redan idag utrymme i lagstiftningen inte bara för att skjuta en enskild skadegörande varg, utan hela grupper av vargar och i skadeförebyggandeförebyggande syfte. Det intressanta är att EU kommissionen antydde samma sak vid vårt besök i Bryssel.
Eftersom art- och habitatdirektivet inte har förändrats kan länsstyrelserna ta ett förebyggande skyddsjaktsbeslut redan idag. Den enda verkliga förändringen som sker är att regeringen med förändringen i jaktförordningen ger länsstyrelsen möjlighet att ta ett skyddsjaktsbeslut på eget initiativ, utan föregående ansökan.
Regeringen la sig tyvärr platt för EU kommissionen och tog bort såväl licensjakt som taket på 210 vargar. Tanken var att kompensera detta med skyddsjakt. Det går inte! Framför allt inte med det motivet, det skulle leda till fortsatta invändningar från EU kommissionen. Till stor del av vi oss själva att skylla i Sverige för att vi försatt oss i den här situationen. Ta vargarna i Insjön i Dalarna som exempel. Istället för att som länsstyrelsen gjorde, förringa problemet och säga att det inte går att peka ut en enskild varg, hade de kunnat ta beslut om att skjuta alla vargar som rör sig i närheten av samhället. Nu säger regeringen ifrån, genom förordnings förändring, länsstyrelserna måste bli liberalare i sin bedömning. Förbundet har framfört detta i många år. Det betyder inte att man vare sig skall frångå lagstiftningen eller EU direktiv. Det är vår egna myndigheters tolkning av direktivet som varit fel.
Nu återstår två viktiga saker, vilka kan stjälpa eller hjälpa upp hela situationen. För det första måste naturvårdsverket delegera skyddsjakten till länen. Dessutom måste ”ramen” för det möjliga uttaget bli rymligt. Regional förvaltning innebär att det måste vara länen som bedömer behovet av skyddsjakt, inte naturvårdsverket genom att sätta en liten ram. Det andra, och kanske svåraste, är att få länen att verkligen ta skyddsjaktbeslut när skada uppstått eller i förebyggande syfte. Nu måste viltförvaltningsdelegationerna ta initiativet och sätta press på tjänstemännen. Den nonchalans som vissa länsstyrelser visat sina medborgare som drabbas av varg har varit skrämmande. Det finns fortfarande en uppenbar risk att det inte kommer att fungera i något eller ett par län. Men vi har alla drivit frågan om större regionalt självbestämmande. Nu kan vi inte plötsligt kräva nationella beslut, för att vi inte kan hantera vår egen regional myndighet.
Det skall bli spännande att se vilka län som nu kommer att arbetar för sin befolkning och vilka som fortfarande tror att de representerar vargarna.
Du har helt rätt om Herlitz föredrag. Det kommer inga revolutionerande sanningar från honom. Nu är han kulturforskare, och för den oinvigde kan det te sig en aning abstrakt, det humanister studerar. Men det är ändå en början. Det är något nytt om vi jämför med vad humanisterna presterat fram till Herlitz och Peterson startade sitt jobb – mest försök att visa att varghat skulle bottna i någonslags mytologiska förklaringar, att vargen blivit en symbol för ondska.
Herlitz och Peterson är det första plumset och förhoppningsvis kommer det forskare från andra discipliner som kan bidra med nya ringar på vattnet.
En dag tror jag att den breda allmänheten inte kan vifta bort vargskeptisism som överdrifter och ljug.
Gunnar någon rätsida på vargproblematiken lär jag aldrig få uppleva
viljan saknas hos dom styrande
Men önskar er alla en fröjdefull jul
Mikael Moilainen, tack för länken, jag lyssnade på det där föredraget av Gillis Herlitz, och ska jag vara ärlig, så sa han nästan ingenting. Jag menar att det var många ord, och det tog sin tid, men vad skulle vara sensmoralen? Att sanningen alltid finns i mitten? Att alla har rätt….samtidigt? Att förstå att vi måste kompromissa? Jag fattade faktiskt inte.
Hela fördraget baserades på sånt som vi som är någorlunda insatta i debatten redan vet. Jag ser mig verkligen inte som en fundamentalist, när jag inte vill se fåren vargdödade i hagarna, eller när jag hittar älghunden i en blodhög. Hatar jag vargar? Nix, det gör jag inte, men jag är väldigt less på att folk ger mig det epitetet. Jag vill inte ha varg på mina marker eller i mina hagar. Är jag nollvisionär? Nix, men jag vill ha noll vargar i mina jaktmarker och hagar. Är jag då fundamentalist? Jag tyckte den här Gillis förenklade problematiken till den milda grad. Ett ordrapande utan slutsatser är mitt omdöme av föredraget. Tänk, att ha som yrke att forska om sådant som är självklart, det verkar onödigt och tråkigt. Dessutom kostar det förstås pengar, för samhället. Ingenstans i föredraget finns den enkla logiken med, att den eller de som drabbas av någonting, vad som helst, också naturligtvis måste ha tolkningföreträde.
Nej, för att Gillis tog inte ställning, han stod över det, annars skulle han inte vara trovärdig, sa han. Här satt det en massa tjänstemän i föredragssalen och ställde rätt frågor, filosofiska frågor. Det sitter alltså en massa människor överallt i Sveriges maktkorrisorer och salar och lyssnar på föredrag. Under tiden så tickar verkligheten vidare därute, fler människor drabbas. Är inte detta en typisk svensk kulturyttring?
Folk som bara pratar om ditten och datten, och lönecheckarna ramlar in varje månad.
Vad som behövs i den här debatten det är verklighet och sanning, inget annat, det räcker och det skulle gynna vår sak tillräckligt. Verkligheten och sanningen finns att söka på landsbygden där vargen finns, verkligheten och sanningen kommer aldrig att hittas tre trappor upp i Stockholm.
Björn Isaksson, tack för det poetiska bidraget till bloggen!
Mikael Moilanen, tack för länken, jag skall avsätta tid någon dag när inte älgarna kallar!
Jag tror, tyvärr, att det inte finns någon annan väg att gå än total konflikt i vargfrågan. Vi jägare har ingen chans alls att få gehör för våra åsikter, så länge vargarna är ihopträngda i några få län. Jag vet hur det fungerade på Dala-Demokratens redaktion i Falun för tio år sedan – de där som gnällde om vargar betraktades som rättshaverister.
Och utan saklig rapportering i dagsmedia är utsikterna att nå en förändring alldeles hopplösa.
Tyvärr är den absoluta majoriteten journalister helt övertygade om att människor som påtalar problem med vargar antingen inbillar sig eller ljuger.
Inte ens jägare, som tror att de kommer att klara sig undan varg, ställer upp på protesterna utan tycker att vi måste gilla läget. Ibland med den alldeles utomordentligt korkade attityden, ”att det inte ser bra ut när jägarna gnäller över varg”.
Men denna höst tycker jag min faktiskt kunna skönja en del positiva tecken. Fler sakliga inlägg, där problemen med vargen faktiskt beskrivs ärligt, har börjat dyka upp. Till min stora glädje såg jag också att det faktiskt finns kulturforskare som gör ärliga ansatser att förstå vargproblematiken. Offra en och en halv timme på följande länk och se vad etnologen och antroposofen Gillis Herlitz kommit fram till.
http://play.du.se/media/3916
Han skrev en bok om vargkonflikten tillsammans med en av mina gamla kursansvariga, etnologen Per Peterson i Uppsala.
Herlitz och Peterson börjar faktiskt närma sig sanningen. Länken går till en föreläsning han höll i höst på Högskolan Dalarna.
Med fler vargar, som sprider sig både norr- och söderut och uppträder som vargar gör, kan det finnas chans till en rejäl förändring.
Kort sagt: Mer varg åt alla, så kanske vi kan få till stånd en seriös diskussion.
Runda bords-samtalen och den tysta diplomatin bara lett till en lång rad av svek gentemot jägarkåren och landsbygdsbefolkningen.
Mycket snack om vargförvaltning ska man höra
Dock verkar regeringen inget göra
NVV bestämmer ju ändå
Hur det går, är lätt att förstå
Inte blir det särskilt många vargar skjutna
Inte heller efter att vi julmiddag hunnit njuta
Lodjur ska vi tydligen ha många av
Även om rådjurstammen går i kvav
Återstår att lurpassa på älgen
Rätt vad det är dyker han upp vid sälgen
Skogsbruket är rädda om sina tallar
Undrar hur länge jägarna arrendepriset pallar?
Vildsvin betecknas av många som en plåga
Varför är det då så dyrt att jaga dem om jag får fråga?
Har jakten kanske ett samhällsvärde?
Nu anar SRF och SNF att det är fara å färde.
När det inom några år måste fällas 100 vargar
Så kanske regeringen budgeten sargar
Det kanske inte kommer vara kostnadsfritt
Att stora mängder varg bli kvitt.
Det är dags att vi tydligt markerar
Att vi inte hur mycket dumhet som helst tolererar
Slår oss ihop med andra landsbygdsintressenter
Och trotsar alla antijaktdissidenter
Ställ undan bössan ett par år
Ägna er åt viltvård så gott det går
När viltstammarna skadestatistiken lyckats stjälpa
Kommer alla vilja att jägarna ska hjälpa
Till jägarförbundets bloggare vill jag ett tack sända
För att man alla argument här på bloggen får vända
Även Kerstin, Uffe och Tobbe vill jag tacka
Det är skönt att ibland på er få hacka
Anton, som fågeljägare i norr så tror jag faktiskt inte ett dugg på att gammelskogen har ökat, inte i västerbotten i alla fall! Att skogsbranchen visar på siffror som visar det beror förmodligen på att dom har en fullständigt annan syn på vad som är gammelskog än vad vi andra har! Jag är 46 år och har varit i skogen sen sjuttitalet. Ingenstans har det vuxit upp eller tillkommit någon gammelskog på den tiden, däremot så har enorma arealer kalavverkats på den tiden. Förändringen i landskapet här är helt förändrad och avverkningen tycks bara tillta! Fram till i slutet av 80 talet skedde avverkningen till stor del manuellt och enbart under vinterhalvåret, nu är det effektiva maskiner som arbetar året runt ofta i skift.
Nej snacket om mera gammelskog köper jag inte, däremot så har skogen förtätats och det är väl därför dom kan visa siffror på att det är mer skog nu än förr, men 12 cm i diameter är för mig ungskog och inte ”skog”.
Missförstå mig inte jag , vet att vi behöver skogsbruket och att jämfört med annan verksamhet så är den inte särskilt miljöelak, men vi kan inte fortsätta att hugga som om det inte fanns nån morgondag, framförallt så borde man bara få avverka under vinterhalvåret som förr.
Anton.
Visst är vi aningen off topic nu, men jag noterar ändå att inget av det du skrev senast ändrar något i mitt förra inlägg, orörda gammelskogar fulla med rödlistade arter fortsätter att avverkas och omistliga naturvärden förloras och det finns ett antal orörda, framför allt fjällnära skogar kvar som definitivt behöver skyddas.
Om man sparar några äldre träd i produktionsskogen gör säkert utslag i statistiken, men ändrar fortfarande ingenting förrän möjligen om flera hundra år och enstaka träd är som bekant inte riktigt samma sak som en orörd skog.
Sedan kan jag inte se motsättningen mellan att skydda 0rörd kvarvarande gammelskog (kan hålla med om att definitionen kan vara aningen flytande, men skog som inte rörts i större omfattning under kanske 150-200 år borde väl platsa iallafall) och att även slå vakt om mångfalden i hagmarkerna.
Anton, jag kan hålla med dig i nästan allt du skriver – men vad har det med EU:s kommande gemensamma skogspolitik att göra? När det gäller lövträd så nämner du inte att röjsågen är ett mycket större hot mot sälg, asp och rönn än vad hjortdjuren är. Röjsågen dödar träden vilket de betande djuren INTE gör. Sälg- och rönntimmer är ju inte något stort sortiment.
Nej Anders Å. Arealen gammal skog ökar. Den har ökat från 5,1% till 7,1 % enligt Riksskogstaxeringen (ökningen är 456 000 hektar enligt deras beräkningar, de finns att hämta på nätet). Andelen gäller medelvärden för perioden 1995-1999 resp. 2005-2009. Utöver detta ökar inblandningen av äldre skog i landskapet eftersom att det sparas ca 5 % vid avverkningar. Dessa är till stor del inte figurlagda som egna enheter utan finns kvar som överståndare i nyanlagd skog. Med dagens skogsbruksteknik kommer vi att ha enorma mängder riktigt gammal skog på sikt. Vi har ökat under femton år och fortsätter öka. Vad får dig att vara så säker på motsatsen Anders? Har du möjligen läst några insändare för mycket från SNF? Är du möjligen en av dem som låtit sig luras? Och varför skulle inte gammal skog som vuxit sig in som gammal skog efter 1995 ha ett värde? Med det retoriken är det ju helt verkningslöst för naturvården att lämna ”evighetsträd”, om de inte är flerhundraåriga vid avverkningen! Det blev en storm i ett vattenglas när Kaliber i P1 konstaterade att Skogsstyrelsen underkände ett stort antal avverkningar. Jag vill minnas att det rörde sig om ca 40 %. Det avslöjade i första hand att metodiken lider av allvarliga brister då man jämför tjänstemäns subjektiva tolkningar med varandra. Skogsstyrelsen har efter programmet konstaterat att de behöver se över sitt kontrollprogram ”Polytaxen” för att helt enkelt bättre kunna följa lagefterlevnaden. Jag tror för övrigt personligen att SNF hade ett finger med i spelet i kulisserna på Sveriges Radio. Antagligen lurade de upp en reporter rejölt på läktaren genom att ”slå larm” och inte berätta hela sammanhanget.
De ”omistliga naturvärdena” du talar om Anders (jag antar att du menar hela skogar som är flera hundra år gammal, du får annars gärna dela med dig av din definition av ”gammelskog”) finns, vad gäller taigan i norr, till stor del i nationalparker och naturreservat. När det kommer till mångfald behöver vi som sagt fokusera på hagmarkerna och ädellövskogarna. Om vi nu tycker att det är värt det. Likt allt annat är det i slutändan en politisk avvägning. Jag väljer då hellre ett minskat oljeberoende före en specifik art knappnålslav som inte på något vis är hotad globalt eller ens i Norden.
Jag lovade att inte skriva mer off topic, men när nu mina värden ifrågasattes kunde jag inte låta bli ännu en replik. Nu hoppas jag att jag satt punkt..
Men hallå där Anton, även om sveriges skogar blir äldre så minskar andelen gammelskog lik förbannat.
Från 1995 tills nu uppstår inga nya urskogar, däremot har många av dom avverkats och även om medelåldern på svenska träd skulle ha ökat med några år så ändrar det inget i sammanhanget.
Det där låter mest som svepskäl för fortsatt skövling av omistliga naturvärden.
Dom verkliga gammelskogar som ännu finns kvar måste skyddas.
Ett väldigt långt inlägg off topic. Mitt sista i denna tråd.
Anders H: Tyskland har verkligen ett emotsägelsefullt folk. Jag vet att de är emot trakthyggesbruk. Det har visserligen säkert en delförklaring i det faktum att deras skogsskiften är väldigt många och extremt små (medelskogsägaren är därmed också väldigt liten och kunskapsläget är därefter). De bytte över en natt fot i kärnkraftsfrågan (rädslan för jordbävningar och tsunamis i Östersjön var tydligen överhängande..), vilket sannolikt påskyndat och stärkt Finland, Polen och Ryssland i sina kärnkraftsatsningar runt Östersjön (tack och lov).
Å andra sidan är Tyskland ett skräckexempel gällande kolkraft. Trakthyggen är tydligen fasansfullt medan enorma dagbrott anses helt ok (detta är givetvis konsekvensen av att de sitter på stora tillgångar av kol)? Man säkrar också upp sig på sikt genom att bygga gasledning från Ryssland…
Därtill gör man allt vad man kan för att hindra utvecklingen mot större (längre och tyngre, utan ökat axeltryck) och längre lastbilar. Detta skulle kunna sänka CO2-utsläppen enormt! Anledningen är förstås att främja den egna statliga järnvägen (som ändå är fullt utnyttjad). Allt handlar helt enkelt om att värna egna intressen och då är miljön helt klart satt i andra rummet. Money talks.
Kanske en ledande fråga, men vilket land i världen tror du har de mest kräsna kunderna på kartong/papperssidan? Vilket land i världen kasserar störst andel kartong/papper p.g.a. ”bristande” kvalitet? Hur miljövänlig är man om man omedelbart kasserar faktor 1000 om man ser ett fält prickar på en kvadratmeter kartong? Borde inte den miljömedvetne tyske konsumenten göra miljön en tjänst genom att acceptera att han/hon en gång om året inte kan läsa hela texten på innehållsförteckningen i juicepaketet, istället för att konsekvent skicka tonvis av prima kartong i soporna? Kraven är extrema och eftergifterna obefintliga…
Anders Å: Andelen gammal skog i Sverige ökar dramatiskt sedan 1995 (källa: Riksskogstaxeringen). SNF-lobbyn ”informerar” (läs: förvillar) gärna en propaganda som inte alls återspeglar verkligheten. Tråkigt att så många inte förstår detta!
Problemet på sikt är att andelen tallskog minskar i södra Sverige samt att lövträd av sälg, asp och rönn så dramatiskt minskar i skogslandskapet. Orsaken till båda dessa långsiktiga negativa trender är ett för högt betestryck från klövvilt. Där om något har vi ett långsiktigt problem gällande mångfald i skogen. Men hur många i SJF avser tumma på sin jakt för detta?
Halva rödlistan är direkt knuten till hotade ädellövskogar i söder. Främst Skåne berörs av dessa arter. Bland arterna på den andra halvan är hagmarkernas framtida existens jätteviktig (därför är vargen ett hot mot bioligisk mångfald, vilket de allra flesta på den här sidan redan känner till). En direkt minoritet av rödlistan är knuten till barrskog i Norrland.
Vad är det då som SNF förmedlar till svenska (och tyska, de har under 2011 letat upp de värsta misstagen och kommunicerat dem som norm – allt för att ställa till så stor skada som möjligt för vår skogsindustri) folket: Ja, snarare det totalt motsatta!
I fallet varg anses den som den biologiska mångfaldens räddning och man utmålar norrländska hyggen som det stora hotet mot mångfalden. Det är inte alls där vi som vi har problemet! Man kommunicerar till känslor (Svensson känner i maggropen att det stora hygget är fel) och inte till vetenskap. Ska vi leva med minsta möjliga miljöpåverkan ska vi bo i trähus (om vi inte tycker att grottor duger). Då behöver vi virke! Trakthyggesbruket är det klart mest miljövänliga sättet att anförskaffa detta virke. Vi har ”provat” alternativet. Det höll på att sluta med en förskräckelse. Sveriges skogar var i ruiner på 1940-talet då vi övergav blädnings- och plockhuggningsskogsbruket.
Tysken bor i sitt sten- eller tegelhus och tar sin el ifrån kol eller gasfyndigheter. Därtill vill han/hon inte vika en tum på sin bekvämlighet (kvalitetskrav). Jag hoppas att fler än jag inser hur kortsiktigt och dumt det är. Om de fick en tidning just denna dag (och inte skickade rullen på retur till Sverige) kanske de kunde läsa att vi passerade 7 miljarder mäniskor på klotet. Dags att tänka hållbarhet på riktigt?
Gunnar: EU har redan beslutat att till 2020 ta 20 % av sin energi ifrån förnyelsebara källor. I Sverige är vi i nivån 50 % (vilket vi också gjort till vårt måltal, eftersom att vi redan passerat 40 % när beslutet togs..). Länder som Storbritannien och Tyskland har mycket långt att vandra för att klara åtagandet. Att motverka ett aktivt skogsbruk är direkt kontraproduktivt till dessa åtaganden. När nu dessutom Tyskland ska avveckla sin kärnkraft behöver de ersätta energin med något förnyelsebart. Solkraft är för dyrt (mer än 10 ggr dyrare än kärnkraft), vindkraft för sårbart (värdelöst en vindstilla dag). Jag vet inte hur mycket vattenkraft de kan tänkas bygga i Tyskland men jag bedömer det som lite. Återstår gör då att sätta fart på skogsbruket.
Detsamma gäller Storbritannien. Jag har sett beräkningar som säger att de kommer att behöva biobränslen motsvarande 50 miljoner kubikmeter ved årligen för att mätta energibehovet när de ska fasa ut sitt kolberoende. Det är mer än vad vi använder i våra massabruk!
Jag håller med dig Gunnar att fundamentalism ofta tar överhanden och att politiker lätt låter sig luras. Men eftersom att vi redan antagit 2020-målen (de är flera, bl.a. ska vi sänka CO2-utsläppen med 20 % i transportsektorn också) är politiken fastslagen. Jag tror inte ens att funtamentalism och populism biter på fastslagen politik som dessutom hunnit verka i flera år (måltalen antogs för ca fem år sedan).
Anton, det är bra att du skriver ”tror”. Även om den på sluttampen ändrades något i favör av brukande av skogen så är EU:s gröna bok om framtida skogspolitik och skogsinformation(!) skrämmande läsning. Att ordet information ingår i gröna bokens rubrik innebär att precis så som i vargfrågan så skall den nya skogspolitiken få folkets gillande genom indoktrinering. Läser man därtill vad som kommer ur Europas skogskonvention så kan du glömma alla tankar på trakthyggesbruk i Europa, vi skall vara glada om vi får möjlighet att i begränsad omfattning få använda det i Norden. Har du någon gång diskuterat svenskt trakthyggesbruk med tyska skogsfolk? Den delen av det nordliga barrskogsområdet som ligger inom EU befinner sig huvudsakligen i Sverige/Finland och EU anser att just det nordliga barrskogsområdet är viktigt när det gäller EU:s koldioxidbalansräkning, de svenska och finska skogarna är därför begärliga för EU. Jag kan nästan lova dig att svenskt skogsbruk och jakt står inför stora förändringar på grund av EU:s nya gemensamma skogspolitik, förändringar som INTE kommer att gynna vare sig våra bygder i stort eller jakten. Men precis som beträffande vargen så kommer få att reagera innan det är för sent. Skog och varg är dessutom intimt förknippade hos EU:s byråkrater och kraftigt ihopkopplade genom art- och habitatdirektivet. Till detta tas STOR hänsyn i EU:s nya gemensamma skogspolitik.
Vad gäller skyddet för skogen så har ju hittills problemet varit det rakt motsatta mot det som Anders Hermansson oroar sig för och är fortfarande så.
Urskog och naturskog avverkas än idag och ekosystemet i gammelskogen är nästan helt slaget i spillror.
I det fallet hoppas jag verkligen på en kraftig skärpning av skyddet för det som återstår, annars tror jag nog att skogen innehåller för mycket pengar för att några eventuella fundamentalister skall kunna stoppa bruket.
Hittills är det vinstfundamentalisterna som har styrt och dom kommer nog att fortsätta ett bra tag till.
Anton, jag är inte insatt i skogspolitkens utveckling i EU. Givetvis har du rätt i att t ex biobränslen är framtiden och att vårt sätt att sköta skogen minskar risken för klimatförändringar. Felet är att du tror att klok skogspolitik vinner mot fundamentalistiska värderingar. Se bara på vargpolitiken, ALLA vet att den politik som lanserades 2009 var framgångsrik. Men ändå skjuter man den sönder och samman av ideologiska och politiska skäl och riskerar att få just den utveckling som du befarar. Så jag skulle vara på min vakt även i skogsbruksfrågan. Noterade att SNFs nye skogsansvariga kommer från Artdatabanken!
Ursäkta att jag blir lite off topic men jag tror inte ett dugg på Anders utspel om EU’s skogspolitik. Helt enkelt för att ett aktivt skogsbruk är miljövänligt och dämpar klimatförändringar! Ni som tror på motsatsen: Sorry, men ni har liksom många i vargfrågan förts bakom ljuset av en lobbyverksamhet à la SNF. Det är mycket bättre för vår planet att nyttja skogen som råvara istället för alternativen som står till buds. I framtiden kommer vi dessutom att nyttja den mer intensivt då vi bl.a. kommer att ta drivmedel ur den. Snarare kommer vårt trakthyggesbruk i större utsträckning att vinna terräng på kontinenten. Helt enkelt för att det bäst utnyttjar markens kapacitet.
Vad gäller sakfrågan är den nya inriktningen dödsstöten för löshundsjakten i befintliga vargbältet. Tyvärr. Med den här ändringen (om den blir bestående) kommer ingen varg att accepteras i några län söderut. De kommer oundvikligen att skyddsjagas (förebyggande riktlinjer från respektive LST). Samma sak gäller renskötselområdet norrut.
Det enda som kan rädda löshundsjakten i de delar av Dalarna, Värmland, Gävleborg etc. som idag är nedlusade av vargrevir är tjuvjakt på varg. Kriminalitet återstår. Det är ett sorgligt konstaterande.
Anders Hermansson, jag vet inte exakt vilken roll förbundet förväntas ta i denna fråga. Men ALLA som har intressen i skogsbruk och landsbygden bör agera i tid. Tyvärr ser jag samma hot som i rovdjursfrågan, dvs att utvecklingen går mot att naturen (skogen) skall skyddas från oss människor. Man kan undra vad vi skall leva av till sist. Dataspel och Idol uttagningar?
Fredrik-AC, om du sett vad jag skrivit det senaste halvåret så vet du att jag varnat för zonering. Det är oacceptabelt för oss i vargbältet, men tyvärr kommer det att tas emot väl av övriga som då slipper varg. Återigen blir vi i varglänen överkörda och offrade. Vänta o se!
Gunnar Glöersen 18 december, 2011 kl 18:38: Det du nämnar om EU:s skogspolitik kommer att få stor betydelse för Sverige, landsbygd, skogsbruk, jakt och jägare mm. EU vill ha en gemensam skogspolitik som starkt förenklat innebär att skogarna skall skyddas mot mänskliga ingrepp (skogarna skall liksom rovdjuren sköta sig själva) och därutöver skall skogens funktion som kolfälla prioriteras. Detta betyder i förlängningen betydligt mindre mat för viltet och starkt begränsad produktion med sänkta inkomster från skogen, lägg därtill stora reservatavsättningar. För ca ett år sedan röstade Europaparlamentets jordbruksutskott om EU:s grönbok och föreslog att EU:s strategi för skog och skogsbruk skulle vara strategi och inte en gemensam politik. Men arbetet med EU:s gemensamma skogspolitik är i full gång och kommer att få samma verkan på skogsbruk och jakt som rovdjurspolitiken haft på jakten. Till och med spridning av ohyra ingår, till exempel tallvedsnematoden. Och i vanlig ordning skyller EU ifrån sig. Hela denna framtida förstöring av svenskt skogsbruk motiveras med att klimatförändringarna måste bekämpas, böneropet är LULUCF. Enligt nu känd teknik så skall det hela tvingas genom via en europeisk skogskonvention för Europas 47 stater. Läs Europaparlamentets resolution av den 11 maj 2011 om kommissionens grönbok om skogsskydd och skoglig information i EU: ”Att förbereda skogen för klimatförändring” (2010/2106(INI)). Detta är ett stort hot mot våra bygder och vår jakt, mobilisera tillräckligt denna gång för regeringen som brukar säga att vi är med i EU för att vara med och påverka, påverkar i själva verket ingenting. Lena Ek skryter trots det om sin insats!