Att genetisk förstärkning var en del av vargpolitiken har de flesta förstått. Många hade t o m accepterad den som en del i det paket som riksdagen beslutade om 2009. I paketet ingick, regionalt förvaltning, licensjakt i syfte att begränsa vargstammen till högst 210 vargar och tillförsel av högst 20 nya vargar. Idag återstår enbart vargflytt! Licensjakten är stoppad, taket är borta och det regionala inflytandet är en parodi på självbestämmande.
Vargstammen har enligt forskarna haft den största tillväxten (40 %) någonsin, efter den första licensjakten. Idag finns 310-350 vargar och nästa vinter beräknas det finnas drygt 400 om vi inte får en rejäl skyddsjakt i vinter. Samtidigt dödas det jakthundar i en sällan skådad omfattning, trots att många redan slutat jaga. I helgen dödades en stövare iförd den nya skyddsvästen som skulle göra underverk. Pinglor, skyddsvästar och vargtelefoner, allt som skulle minska riskerna visar sig vara bluff!
I det läget anser regeringen och naturvårdsverket att det går att föra in ännu fler vargar till ”vargbältet”. Den ”röda vargtiken” i Idre flyttades med sin partner igår, okänt vart. I vår planeras dessutom för valputsättning. Vargstammen kommer våren 2012 att vara dubbelt så stor som riksdagen beslutade om 2009. Av löftet om en ”liten men frisk vargstam” återstår just nu ingenting. ”Vargbältet”, dvs mina och många andras jaktmarker kommer som det nu verkar att vara förstörda för alltid! Vi offras på EU altaret. Värmlänningar, dalmasar, närkingar och andra i Mellansverige är ett litet offer i varg cirkusen i jämförelse med risken att tappa ansiktet i den politiska EU cirkusen. Har man inte större frågor att ägna sin tid åt i Bryssel, än att skjuta en rovdjurspolitik i sank som hade förusättningar att lyckas?
Regeringen har en sista chans att visa att jag har fel. Skyddsjakts bestämmelserna skall presenteras den här veckan. Tyvärr är jag inte optimistisk, jag tror att herrar Carlgrens och Erlandssons löften vid presskonferensen den 17 augusti om utökad skyddsjakt i syfte att komma tillrätta med olägenheter stannar vid just löften.
Ett lite sent inlägg kan tyckas men när nu ”den röda vargtiken” skall flyttas igen är ju vargcirkusen högst påtaglig.
NVV verkar spela ett högt spel men anser uppenbarligen att tiken är mycket värdefull.
En varg som avviker i färg mot övriga? Vi vet att färgen t.ex vitt hos våra hundar är ett ganska dominerande anlag och skulle det vara fallet med gulröd kan vi nog få en del individer med dessa färger, om det sedan finns hos hanen också och det behöver inte synas, vore lyckan fullständig för då kan vi hävda att vi minsann har en helt egen ras i Sverige. Andra säger förmodligen då att de är hybrider, inte äkta. Men vad som är oäkta idag kan vara äkta i morgon det beror på vad man bestämmer sig för.
Att flytta tiken igen kan vara ett vågspel. Löper tiken normalt nu när hon stressats flera gången? Hon behöver kanske ha revir och en någorlunda tidigt uppvaktande hane för att naturen skall ha sin gång. Det är förmodligen också betydligt större chanser att hon omkommer av olika anledningar när hon vandrar omkring och inte vet var hon skall vara.
NVV tycker i alla fall att det är värt besväret och har måhända goda grunder för detta
men cirkus är det och tragiskt kan det bli, för vargen.
Ny artikel om antal och chans att överleva och GYBS finns på min web
Du ställde en fråga som jag gav ett snabbt svar på. Nu har jag tänkt och skriver ytterligare ett lång svar
1. Min åsikt är att dagens vargstam kan deklareras GYBS utan att bryta mot EUs principer eller rovdjursriktlinjer. Det är mitt mål med den kampanj jag kommer att driva några inlägg framåt. Detta skulle lösa många problem och ge svensk handlingsfrihet att utforma vargpolitiken såsom ”vi i Sverige” önskar utan att komma i konflikt med EU, en vilja regeringen gett uttryck för i skrivelse till EU men EU inte velat ta upp. Det var du som påpekade att det inte är EU eller andra avtal som tvingar oss till 450 vargar utan ”vi” och våra ambitioner, vilket gjorde mig säkrare på att det var så, tack för det! Jag kom på ett argument, Sverige skall ju skriva en rapport till EU om våra rovdjur 2013. Dessa måste ju granskas och om det är något som EU inte är nöjt med så kan EU ta upp en diskret diskussion då. Det blir inget iögonfallande överträdelseförfarande om Sverige nu skulle ligga ”för” lågt med kraven på GYBS.
2. Mitt motiv att sträva efter att lägga GYBS lågt är genetiskt, att det gör det möjligt att sänka inaveln. Detta förutsätter att jägarna hjälper till. Gör vad de gjort i sekel. Deltar i viltvård. I licensjakten skötte sig jägarna utmärkt ur genetisk synpunkt, men sedan dess uttrycks stödet för genetik dåligt. Ett (symboliskt) vargdrev organiseras som en demonstration mot att Sveriges genetiskt viktigaste varg vistades några dar i Västra Götaland som ett led i det genetiska förstärkningsprogrammet.
3. Antalet vargar kommer att passera 450 innan inaveln reducerats till 0.1. Du verkar motsäga dig själv med din fråga och förmoda att beståndsbegränsande jakt kan hålla vargstammen på 450. Men det kanske är det tillåtet att hålla vargantalet nere med licensjakt även om det inte är GYBS om det når den storlek som ingår i GYPS om andra förutsättningar uppfylls? Men varför oroar du dig då för att licensjakten inte kommer att tillåtas förrän i den avlägsna framtid när inaveln sjunkit till 0.1? Att det finns en vision om vad GYBS skulle kunna vara om icke fullföljda önskemål vore uppfyllda kanske räcker för att hålla beståndet på 450 med licensjakt. Vet man att det är tillåtet? Så något ”skräckscenario” är kanske inte aktuellt? Skyddsjakt får ju tydligen inte användas med målsättning att hålla populationen konstant. Men regeringen har ju lovat licensjakt 2013 i vetskap om EU och EU-kommissionären kommenterar inte att regeringen lovat licensjakt 2013. Jag tolkar detta som ett tyst medgivande enligt den ”gentle men agreement” som träffats: om regeringen gör eftergifter, så skulle EU inte bråka om beståndsbegränsande licensjakt 2013? Fast avsikten är kanske att det skall vara en licensjakt bara minskar ökningstakten mot 450?
4 Vad ”utredningen” skriver är ”Ett kortsiktigt mål för att reducera inaveln bör vara att få ned inaveln från nuvarande ca 30 % till under 10 %. För att åstadkomma detta under en 20-årsperiod krävs 5–10 genetiskt effektiva invandrare (dvs. som reproducerar sig) per generation, vilket motsvarar 1–2 genetiskt effektiva invandrare per år.”
5 Detta bygger på kalkyler av Forslund, som jag avråder från att använda som utgångspunkt
Jag har skrivit till Forslund några gånger men han har inte hört av sig. Jag tror han underskattar effekten om man låter populationen växa innan man sätter igång.
6 Om man har dubbelt så många vargar så gör tillförsel av ”genetiskt friska” hälften så stor effekt på inaveln. Fördubblar man populationen så halverar man effekten. Utredningens uppskattning bygger på 230 vargar, så väntar man med starten tills det blir 450, så tar det nästan 40 år.
7. Skall man förlita sig på naturlig invandring tar det 50-100 år att komma nära jämviktslägena. Längre tid med större populationer.
8. Med förvaltningsjakt som håller populationen konstant kan effektiviteten fördubblas och tiden tills man kommer till 10% halveras, med beståndsbegränsande licensjakt efter att det blivit 450 vargar reduceras därför tiden att nå målet till 20 år. Man kan sänka inaveln med bistånd av beståndsbegränsande licensjakt och då blir det hälften så dyrt och går dubbelt så fort. Dessutom reduceras eventuell kritik mot vargflytten eftersom det bara behöver flyttas hälften så många.
9. Det är inget fel med en hög målsättning, men jag tror inte man kommer att finna det motiverat att hålla ut med vargflytt tills man når 0.1
Mats Johansson, jag tror inte att den osämja som finns på försvararsidan har någon större betydelse, den är naturlig och kommer att lösa sig. Problemet är att även om jägare, markägare, djurägare mm. hade varit eniga så är det inte mycket vi kan göra som verkar snabbt. Vargstammen har nu kommit in i tillväxtkurvans sista del där ökningen i antal vargar per år stiger brant, mycket brantare än vad allmänheten kan föreställa sig och brantare för varje år som går. I takt med att antal vargar ökar så ökar även de irreparabla skadorna som varg orsakar. På tiotusentals hektar slutar varje år tamdjur att beta, sly och buskskog tar över där ohyra som fästingar och mygg får utmärkta levnadsvillkor. Dessa marker kommer aldrig mer i vår tid att producera mänsklig föda, driftsbyggnader förfaller och maskiner ersätts inte. Processen har pågått länge därför att bygderna är sårbara och denna sårbarhet medför att förekomst av varg får en kraftigt förstärkt verkan. Sårbarheten är extra stor därför att i Sverige är markägandet och utnyttjandet av råvaror så organiserat att landsbygden dräneras på såväl kapital som inkomster. Vad gör samhället för att stoppa denna för samhället extremt negativa process? Man använder stora resurser för att övervaka och skydda skadedjuren samt att släppa ut fler skadedjur och stifta landsbygdsfientliga lagar. Tro inte för ett ögonblick att södra Sverige kan undgå vargplågan, med den våldsamma expansion som vargstammen nu är inne i så måste varje år stora arealer utanför nuvarande rovdjursbälte besättas med vargrevir. Närmast i tur är Tylöskogen, Tiveden, Småland och renbeteslandet. Men även Blekinge och delar av Skåne kommer att drabbas. Detta kommer att ske, befolkningen måste bara ”vänja sig” dvs. förstå att de är tvingade att underkasta sig vargplågan eller flytta eller dö, och den processen är redan på gång.
Mats Johansson, vi har tydligen olika kristallkulor, i min ser jag inget lyckligt slut. Ett våldsamt slut på varggalenskapen blir det, men många skador kommer inte att repareras alternativt ligger den fasen så långt bort att ingen av oss nu levande jägare får uppleva det. Så nog har Gunnar Glöersen fog för sin rubrik.
Dag Lindgren, jag hittade en beräkning. Den säger 1200 vargar utanför renskötselområdet. Det skulle innebära att den totala bärkraften ligger på ungefär det dubbla, dvs 2500 vargar som du själv angav. http://www1.nina.no/RovviltPub/pdf/Artbeskrivning_varg.pdf
DAgLindgren, ursäkta att jag inte svarade på din fråga. Jag får undersöka saken, vill minnas att jag har siffran i någon av de hundratals presentationer som jag fått vid olika möten. Jag återkommer.
I den andra delen är vi helt överens som du redan vet. Jag/vi har ihärdigt hävdat att GYBS enkelt kan uppnås, om man med GYBS avser direktivets krav, inte naturvetares önskemål. Finland anger inget värde alls för GYBS, de anger endast MVP. GYBS är ett värde högre än MVP. Men de anger det inte. Det Sverige nu gör är att inte bara måla in sig själva i ett hörn, de målar in även andra länder, som Finland och Norge i motsvarande hörn. Våra politieker har glömt bort att vara just politiker och att deras uppgift är att finna kompromisser mellan olika intressen. Hittills har de låtit naturvetare och genetiker få styra hela rovdjurspolitiken. De har utan att ens förstå det själva, blivit SNFs språkrör.
Du svararade inte på vad jag försökte ställa. Jag förbereder till nästa inlägg. Jag tänkte hamra på med knappt ett i veckan om rovdjursutredningen. Artiklarna går ut på att dagens vargstam kan deklareras GYBS enligt EUs riktlinjer, det är en fråga om man vill eller ej, inte att man är bunden av EU. Därigenom skulle Sverige handlingsfrihet att utforma vår egen vargförvaltning som då mycket väl kunde utformas enligt rovdjursutredningens förslag och med högre ”ambitioner”, den enda ändringen som behöver göras är att använda något annat ord än GYBS. Den kan skrivas in i förvaltningsplanen helt enligt vad EU föreskriver. Jag eftersträvade ett skräckscenario om 2012 års vargpolitik fortsätter i all evighet för att illustrera att det inte är uthålligt.
Beträffande din motfråga gillar jag kvalificerade frågor – tack för det. Men jag vill utveckla på min egen web. Bla eftersom jag kan editera och kommentera där, och eftersom det blir systematik i det. Så jag tog mig friheten att klippa över din fråga dit och har besvarat den där. Men jag klistrat in så långt jag kommit med svaret här också fast jag har för avsikt att editera det på min egen web
Min åsikt är att dagens vargstam kan deklareras GYBS utan att bryta mot EUs principer eller rovdjursriktlinjer. Det är mitt mål med den kampanj jag kommer att driva några inlägg framåt. Detta skulle lösa många problem och ge svensk handlingsfrihet att utforma vargpolitiken såsom vi i Sverige önskar utan att komma i konflikt med EU, en vilja regeringen gett uttryck för (vilket kanske inte blir som jägareförbundet önskar, men regeringen och riksdagen skulle ha fler frihetsgrader när det gäller att hålla vad man lovat). Det var du som påpekade att det är en fråga om att vilja eller ej, det är inte EU som hindrar. Jag tror du har rätt. Du har i någon mån inspirerat till det inlägg jag har lagt in för publicering vid nyår. Tack för det!
Min åsikt är att inaveln F=0.1 låser förvaltningen ”för evigt”, det är för svårt och dyrt att nå. Ivarjefall för evigt i meningen att man kommer att stoppa den genetiska förstärkningen och ändra gränsen och tona ned värdet innan man nått fram. T ex är även djurparksvalpar och finska vargar släkt med varandra. Det är inte BARA inaveln, genetiska kontakten med Finland måste vara bra och det erkänns ju inte fast jag argumenterar. Norge, Finland och ryska Karelen måste tredubbla sina vargstammar. Deklarera man vargen GYBS som den är så kan man behålla målsättningarna, men de blir inte längre ett hinder för förvaltningsjakt.
Jag har redan svarat att som en tumregel ger en förvaltningsjakt som håller antalet konstant och skonar nästan alla genetiskt värdefulla fördubblar effekten av de genetiskt värdefulla. Sedan är effekten omvänt proportionell mot populationsstorleken, utspädning som att blanda saft! Sen spelar genetisk drift och andra faktorer en viss roll så det är approximativt.
Selektiv jakt sänker inte automatiskt inaveln, den måste ha lågt inavlade individer att arbeta med och höjer effekten av dem. Har man få naturligt invandrade invider tar det mycket lång tid. Gör man många vargflytt tar det inte så lång tid. Effektförstärkningen är kumulerad och måste få arbeta i storleksordningen åtta år sedan införseln för att komma upp i en faktor två men faktorn ökar inte mycket om man förtsätter därefter.
Det finns ett arbetsark som man kan hitta på denna web där man själv kan räkna ut hur lång tid det tar (fast det är inte så teknisk lätt). Jag återkommer förmodligen så småningom med ett approximativt svar.
Vi talar om inavel och det är approximativt riktigt men egentligen är det släktskap och genomsnittligt släktskap vi skall tala om, en slags gruppinavel och inte individinavel. Detta ger framtida inavel. Inavel 0.4 i dagens vargpopulation är resultatet av incest (det finns en artikel om stamtavlan där jag beräknat incestfrekvensen och konstaterat att incest leder till låg avkomma, dvs liten framtida betydelse. Avkomman till dessa invider kommer inte att ha speciellt hög inavel. Det är inget viktigt mål att bli av med de som är mycket inavlade utan att skydda de som inte är inavlade. Fast detta är omöjligt att förstå och därför talar jag om att skjuta bort de inavlade.
Anders Hermansson.
Det här ser jag in min kristallkula:
Om vi bara håller ihop, fortsätter att jaga etiskt riktigt, forsätter att stödja opartisk forskning, fortsätter att utveckla viltvården i Sverige och argumenterar hårt men sakligt för det vi tror på kommer vi, om inte allt för länge, kunna gå styrkta ur det här och Svensson kommer att minnas 2009 – 20?? som perioden när naturmupparna med EUs hjälp var på väg att fullständigt rasera Svensk natur men att den räddades av oss jägare.
Det blir antagligen ytterliggare några svåra år för dem som redan i mer än 15 år jagar i vargskogar och det blir givetvis fler som hinner prova på hur det är. Hur mycket större vargstammen hinner bli innan det vänder bestäms väl av en matematisk formel (+ upp til 40%/år) som jag inte vet hur jag ska få till i det här kommentarsfältet och vilka jaktmetoder vi ska ta till när den ska tas ner till realistiska nivåer får vi väl se, men klarade de det på 1800-talet så ska vi väl klara det en gång till.
God natt.
Sorry Anders. Jag såg inte ditt senaste svar innan jag kastade mig på tangentbordet. Jag är lika orolig som du är och har nog nästa använt samma ord som du i en del tidigare kommentarer. Jag tycker bara att det är synd att spilla så mycket krut på varandra när vi borde kämpa tillsammans.
Anders Hermansson.
Tack för dina svar.
När nu Gunnar gett upp, hur ser din lösning ut? Hur ser din förhandlingsinvit till EU ut, och hos vilka politiska partier i Sverige har du förankrat det så att de är villiga att strida för det?
Mats S Johansson, jag såg att du inte kunde se vilken min lösning är. Det kan jag mycket väl förstå, jag har ingen lösning och jag tror att vargfrågan är bortom varje ”lösning”. INGEN, inte riksdag, inte regering, inte eu, inte jägareförbund, lrf eller någon annan har någon lösning. Det råder total politisk låsning och under tiden ökar antalet vargar och ökar väldigt mycket mer från år till år. Det pågår inte ens några diskussioner om hur alla dessa vargar skall avlivas. Inom elva snarare än femton år passerar vi 5000 vargar och därmed har vi en långsiktigt livskraftig vargstam i skogen! Jag hoppas och tror att något radikalt händer innan dess – men jag är långt ifrån säker.
Anders Hermansson, jag er upp. Du fortsätter att hävda att 200 vargar inte räcker. Finland anger 20 föryngringar som livskraftig stam. Ingen har ifrågasatt det, inte heller domstolen. Självklart kan Sverige (Skandinavien) ha exakt samma mål, kompletterat med genetisk förstärkning. Fortsätt gärna att hävda motsattsen, men det gynnar bara dem som vill ha många vargar. Fortsatt meningsutbyte känns meningslöst.
Gunnar Glöersen, självklart uppfyller inte noll vargrevir lagens målsättning om en långsiktigt livskraftig vargstam i svensk fauna. Det har jag INTE hävdat och det utgör inget logikfel, snarare tvärtom, därför att det är bättre att ta strid för noll vargrevir än att ta strid för 150 vargar som medför att vargcirkusen kommer att fortsätta med oförminskad styrka. Jag har inte vid något tillfälle påstått att det finns riksdagsparti som går in för noll vargrevir, lika lite som det finns riksdagsparti som går in för 150 vargar. Det är en mycket märklig inställning att man kan driva endast frågor som stöds av minst ett riksdagsparti! Även om du ökar till en 200-vargarsvision så uppfyller det inte lagens mål om en långsiktigt livskraftig vargstam i den svenska faunan. Och även om man skulle ändra lagen så att de 200 vargarna skulle kunna vara del av en mångtusenhövdad rysk vargpopulation så kvarstår att detta kräver en utrotning av svensk och finsk renskötsel samt långtgående avtal med Finland/Ryssland och skulle medföra att både rävens och hundens dvärgbandmask samt rabies och annat etableras över hela Sverige. Men detta är inte ens en teoretisk möjlighet, även om Sjf av uppenbar orsak lobbar för varg i renbetesland. De 200 vargarna blir för evigt beroende av mänskliga åtgärder och uppfyller inte kravet på en livskraftig vargstam. Det står INTE i lagen att 5000 vargar behövs, men det står som jag redan skrivit att lagen skall vila på vetenskaplig grund och att vetenskapens ståndpunkt är att en isolerad vargstam måste bestå av MINST 5000 vargar. Och det föreligger INGA vetenskapliga resultat som kan rubba detta, vilket är grundorsaken till såväl regeringens som Sjf:s mfl märkliga piruetter.
Mats S Johansson, svaret på första frågan är JA (riksdagen hade inte minsta lilla hum om vad man beslutade, Eskil E ett möjligt undantag) och svaret på andra frågan är NEJ. Sveriges riksdag kan i dag INTE fatta ett av EU-rätten oberoende beslut, utan en överenskommelse med EU är av nöden, men ingen kan i något läge tvingas försöka utföra vad som är omöjligt.
Anders Hermansson, jag har svårt att förstå din logik. Om jag förstår dig rätt så menar du att lagen kräver 5000 vargar. SJFs förslag om 150 vargar däremot uppfyller inte det enligt dig och vi borde istället driva nollvision. Men om 150 vargar inte uppfyller lagens krav, hur kan då noll göra det?
Nej, Anders, din logik haltar betänkligt och inget riskdagsparti skulle köpa logiken ” att eftersom vi inte kan uppfylla EUs krav i Sverige kan vi lika gärna ha noll vargar”. JAg fortsätter att hävda att 200 vargar i Skandinavien med genetiskt utbyte med en större population uppfyller EUs krav. Jag finner stort stöd för det i ALLA forskarrapporter. De som skiljer är tolkningen av art- och habitat direktivet.
Däremot är vi överens om att det inte finns någon plan för hur vi skall kunna skjuta hundratals vargar om vargstammen fortsätter att öka. Men varkramarlogiken säger att det är vi som drabbas och som bär kostnaderna som också skall ta kostnaderna för jakten.
Anders Hermansson.
Jag har följt ditt meningsutbyte med Gunnar ett tag men klarar inte riktigt att se hur din lösning ser ut.
Jag tolkar det du skriver som att:
- Göran P&co, och svensk riksdag, insåg inte konsekvensen av vad de beslutade 2001
- SJF kunde genom ett annat remissvar ha förhindrat ”misstaget”
Har jag tolkat dig rätt? Jag ber dig svara ett enkelt ja eller nej på dessa två påståenden eftersom jag inte är särskillt bevandrad i varken juridiken eller politiken.
Om ditt svar är ja på en eller båda av dessa frågor och om man nu inser och erkänner sitt misstag:
Kan Sveriges riksdag idag ta ett annat beslut eller måste man fråga EU om lov?
Dag Lindgren, läste din text på din sida. Du skriver i stort sett det jag framfört i flera år, nämligen att GYBS kan uppnås med betydligt färre vargar än 450. Men en sak skulle jag gärna vilja att du redovisade. Eftersom utredaren vill att gränsen för GYBS skall gå vid 0,10 låser han förvaltningen för lång tid framöver. Gör antagantet att stammen skulle hållas på 450 vargar som han förordar och överskottet skjut bort varje år. Hur många år skulle det ta innan den genomsnittliga inavelsgraden når 0,10 om man skjuter rakt av eller om man riktar jakten? Jag gissar att det tar många år att nå GYBS, oavsett jaktmetod eftersom inavelsgraden är så hög hos en så stor del av stammen. Genomsnitt 0,299 och de mest inavlade över 0,4.
Min poäng är att politikerna, helt omedvetna om konsekvenserna, antar 0.10 som gräns för GYBS och därmed låser alla möjligheter till licensjakt i många år. Självklart skall det genetiska utbytet istället anges som invandringstakt, som både du och jag föreslår.
Jag och Glöersen är eniga om att det är svensk lag som gäller. Låt oss då granska vad svensk lag säger:
Av propositionen ”En sammanhållen rovdjurspolitik” framgår klart och tydligt att svensk lag skall eftersträva att svensk fauna skall ha en långsiktigt livskraftig vargstam med möjlighet att sprida sig till hela sitt naturliga utbredningsområde. Om detta kan det knappast råda någon osäkerhet.
Jägareförbundets förslag är att man i detta syfte skall hålla en vargstam om 150 frilevande vargar i Sverige och genom mänsklig försorg regelbundet tillföra genetiskt material i syfte att förhindra inavel. Med jakt skall vargstammen hållas på 150 individer, dvs. en årlig avskjutning om säg 30 – 40 vargar kommer att bli nödvändigt.
MEN: Vare sig i svensk lagstiftning eller i EU:s regelverk finns stöd för att detta skulle vara en möjlig lösning. Tvärtom finns mycket som indikerar att detta är en icke-lösning; evig mänsklig assistans uppfyller inte kravet om en ”livskraftig” vargstam. För att en frilevande vargstam skall bidraga till artens överlevnad så är ett vetenskapligt krav att genetiskt material skall kunna flyta både TILL och FRÅN en tillräckligt stor vargpopulation, i detta fall den ryska. Detta uppfylls INTE. I propositionen anges att lagstiftningen skall vila på vetenskaplig grund. Med Jägareförbundets förslag får vi en vargstam som visserligen ger en eftersträvad jakt men som i övrigt inte uppfyller några krav. Resultatet blir stora mänskliga och ekonomiska kostnader för en meningslös flock vargar.
Varför behövs det ständigt nya utredningar? Svaret är enkelt; regeringen letar med ljus och lykta efter någon som är villig att säga att ett litet antal vargar uppfyller lagens krav. Man letar vidare trots att det har framkommit lite olika svar, men svaren kan inte sudda ut att Göran Perssons internationella forskargrupp i en offentlig utredning konstaterat att vetenskapens ståndpunkt är att det för en isolerad vargstam behövs minst 5000 individer för en långsiktig livskraftig population. Dessutom är detta regeringens åsikt framförd i en proposition som sedan godtogs av Riksdagen och genom lag blev svensk vargpolitik. Ur detta letande har framkommit förslaget om en nordeuropeisk sammanhållen vargstam med lite olika bud om antal tusen djur. Problemet med en sådan är att renskötseln i Sverige och Finland måste utrotas, jag finner det upprörande och pinsamt att Glöersen inte kommenterat detta i sitt svar. I svensk lagstiftning finns INGET stöd för annat än att det krävs minst 5000 vargar för att åstadkomma en långsiktigt livskraftig population i den SVENSKA faunan.
Jag förstår att Glöersen vill ha en liten vargstam som medger vargjakt i Sverige, SJF söker alla möjliga utvägar för att få till stånd en sådan vargstam, dock utan att bry sig om att någon måste hysa och ta kostnaderna även för 150 vargar.
Så länge Sjf håller fast vid detta kommer den svenska regeringen att vara handlingsförlamad och vargstammen kommer att föröka sig i stort sett fritt, om elva till femton år har vi 5000 vargar i skogen om inget inträffar. Detta om något borde få Sjf att besinna sig och sluta förvirra regeringen.
Vad jag skrev var att efter en SANN folkupplysning om bland annat att vi är på väg mot 5000 vargar och de konsekvenser detta och även en mindre vargstam för med sig, så tror jag nog att majoriteten röstar för noll vargar. Varför låter inte Sjf sina medlemmar rösta i vargfrågan?
Under nuvarande lagstiftning är det ställt utom all diskussion att Sverige INTE kan uppfylla lagens krav på att i den svenska faunan hysa en långsiktigt livskraftig vargstam. Självklart skall vi inte låta EU hetsa oss till att försöka göra det omöjliga! För närvarande ökar vargstammen med hundratals vargar per år, detta övergår sedan till att bli en ökning om tusentals vargar per år. Det är av yttersta vikt att samhället börjar planera för hur en stor mängd vargar skall avlivas på kortast möjliga tid, med eller utan spårsnö.
(se min web). Min avsikt är – om du ger ett användbart svar på min fråga – att använda bl a det svaret i en artikel på webben och möjligen någon annanstans med uppgift att det är en skattning från dig. Jag vill skissa konsekvensen av att inte ha GYBS, som ju aldrig kommer att uppnås med rovdjursutredningens förslag. Då återstår skyddsjakt a la EU, som kommissionären har kommit med hot om interemistiskt jaktförbud om Sverige inte håller sig inom reglerna. Då kommer vargantalet att gå mot ett värde som ges av balansen mellan skyddsjakt (inklusive ”nödvärn”) och tillväxt utan skyddsjakt (det inträffar gissningsvis innan mat och utrymme blir begränsande). Var inställer sig den balansen? Det kanske redan finns beräkningar, rovdjursutredningen borde ju rimligen konsekvensberäkna olika alternativ och den kanske beräknats i samband med att den utökade skyddsjakten sjösattes, men hittade inget i några remissvar.
Jag tycker svaret är av allmännt intresse i vargdebatten så att även t ex läsarna av den här bloggen kan vara intresserade om det nu inte bara är något jag missat.
Jag skriver något hypotetiskt med mina gissningar, så du förstår vilken still av svar jag har i tankarna
”Jag skattar att vid skyddsjakt enligt kriterierana vid det nyligen sjösatta utvidgade skyddsjaktsprogrammet, frånvaro av licensjakt och allt annat som idag vargens tillväxt kommer att sluta vid 2500 vargar och en årlig skyddsjakt på 700″
Mats S Johansson, självklart vinner inte vare sig nollvision eller fri tillväxt. I landet lagom skulle givetvis en förvaltad vargstam vinna. Nollvision skulle inte ens bli ett av alternativen i en nationell folkomröstning eftersom inget parti vill ha det!
Anders Hermansson och Gunnar.
Ni får ursäkta, mne jag få assosiationer till kärnkraftfrågan när jag ser eran debatt. Det finns kanske något vi kanske lära av den?
Entydigt svar ens av en folkomröstning? Knappast.
En sak är väl i alla fall säker, ingen av extremlägren vann väl den ”striden”.
Anders Hermansson, du fortsätter att hävda att det krävs 5000 vargar. Det är inte sant!!!!! Du blir genom ditt sätt att argumentera din egen värsta fiende. Sluta och försök istället förstå vad det är jag försöker berätta för dig.
Om det hade varit så att regeringen Persson hade gjort klart att det krävs 5000 vargar hade det inte behövts två nya rovdjursutredningar. Den första, Åker Petterssson sa att 200 vargar var ”nära” GYBS. Den nuvarande säger 450! Den nya forskargruppen under Liljelund sa 3500 i en megapopulation (nordeuropa) med genetsikt utbyte.
Precis som du säger är det svensk lagstiftnig som gäller, inte EUs direktiv. EU direktiven ”måste” inplementeras i svensk lagstiftning och det också är gjort, nästan ordagrant. Dessutom är det EUs regelverk, EU domar och riktlinjer som utgör grund för vårt handlingsutrymme, inte svensk praxis.
Därför är det viktigt att förstå vad EU verkligen kräver och vad som är naturvetares önskemål. Du förutsätter att det enbart finns en definition av livskraftig stam. Så enkelt är det inte. Forskarna må ha önskemål om en viss högsta utdöenderisk, men det är INTE de som skall sätta den gränsen. den skall sättas av folkvalda efter avvägningar mot t ex kostnader. T ex vill många naturvetare använda < 5 % risk istället för < 10 % risk. Men direktivets praxis och IUCNs rekommendationer är de högre risken. Så mitt förslag är att du slutar springa vargkramarnas ärenden och istället hävdar det jag säger.
Det du egentligen säger är att det krävs 5000 vargar och att vi därför bör driva nollvision. Tro du verkligen på det själv? Du skriver till Söderberg att vi borde folkomrösta om saken, vi skull förlora stort om vårt alternativ var noll vargar! Inte ens i Dalarna skulle nollvisionen vinna!
Lars Söderberg, innan vargkriget kan få ett för landsbygden segerrikt slut så måste alla på jägarnas och landbygdens sida dels våga slåss och dels slåss för samma mål. Så länge dessa mål inte uppnåtts så länge måste vi på försvararsidan diskutera vad som skiljer oss öppet, för att sedan hitta en minsta gemensam nämnar om vilken vi kan enas. Därefter måste vi träna och stödja varandra tills vi alla känner att vi har det civilkurage som krävs för en effektiv kamp. Än så länge tycks vägen dit vara lång, men vargstammen ökar snabbt och snabbare för varje år. Vargstammens utveckling lägger därför ett allt hårdare tryck på försvararsidan att samsas mot samma mål. Men detta är en process som kommer att ta tid men vi kommer att tvingas bli eniga.
Jag tror att noll vargrevir är det ända långsiktigt hållbara målet som är genomförbart och kontrollerbart. Så snart vi går med på att hålla ett visst antal vargrevir så uppkommer behov av ”forskare” som övervakar vargarna och en organisation som skall övervaka antalet samt jakt för att begränsa antalet vargar osv. Därmed är vargcirkusen åter i full gång, trots att det är helt uppenbart att Sverige INTE kan hysa en långsiktigt livskraftig vargstam. EU kan självklart inte tvinga Sverige att göra något som är omöjligt, regeringen bör därför genomföra en stor men sann folkupplysningskampanj om vargproblemet och därefter genomföra en folkomröstning. Med denna i ryggen och det oomkullrunkeliga faktum att Sverige INTE kan hålla en långsiktigt livskraftig stam om nödvändigt ta strid med EU. Vi skall ALDRIG låta någon tvinga oss att försöka uppnå vad som är OMÖJLIGT!
Gunnar Glöersen, återigen svarar du på egna feltolkningar. För att ta det första sist; EU-direktiv gäller med vissa undantag INTE som svensk lag, utan skall implementeras i Sverige genom svensk lagstiftning. Det är vad som är gjort till exempel genom den lagstiftning som kom till stånd genom att riksdagen antog regeringens Göran Person proposition ”En sammanhållen rovdjurspolitik”. Det är således den svenska lagstiftningen som jag och övriga jägare har att förhålla oss till, och det är kristallklart att regeringen Göran Persson med denna lagstiftning ville säkra vargens och övriga stora rovdjurs långsiktiga närvaro i SVENSK fauna. I regeringens förslag till riksdagen anges att det är långsiktigt livskraftiga stammar som eftersträvas och med hänvisning till vetenskapens ståndpunkt anges att detta kräver minst 5000 vargar osv. Inget i vad som verkligen sker motsäger att vi är på väg mot 5000 vargar! Forskargruppens åsikt antogs självklart av regeringen vara vetenskapligt välgrundad och regeringen misstänkte knappast att det var som Glöersen hävdar ett ogrundat uttryck för gruppens VILJA! Men det var regeringen som fattade beslutet om vad som krävdes för att uppfylla direktivets krav, och denna regeringens uppfattning fick godkänt av riksdagen i och med att propositionen antogs. Nu anför du att detta är en ”fälla” och enligt din åsikt har jag och rovdjursutredaren gått i ”fällan”, dvs. en av riksdagens godkänd proposition. Min åsikt om denna proposition har jag uttryckt vid ett flertal tillfällen; det är en skandalös svag handling, full av åsikter, fördomar och faktafel. Men det är denna handling som ligger till grund för lagstiftningen år 2001 och det är vad som där står och på denna beslutade lagar som styr myndigheternas arbete, Sjf stiftar INTE lagar. Med detta har jag även besvarat ditt önskemål om att jag skall lyfta fram ALLA Sjf:s uttalanden mm. : Jag ser inga skäl att göra det eftersom jag förhåller mig till lagstiftning, men jag förstår att Sjf i efterhand inte är nöjda med sina remissvar, de synes å andra sidan inte ha haft någon märkbar inverkan på aktuell lagstiftning. Vill Sjf redovisa alla övriga ställningstagande så står det dem fritt, det kan de göra i till exempel Svensk Jakt.
Min TRO är att så länge Sjf håller fast vid sin 150-vargarsvision, så länge förblir Sjf en solid del av vargproblemet. Vill Sjf bli del av en framtida lösning, då måste all gammal vargpolicy kastas överbord.
Tänk vad kontraproduktiv jägarkollektivet är som bränner krut på att slåss inbördes när det är hotet utifrån som är problemet. Har vi ingen krismedvetenhet? Anders, vad är ditt mål? Kanske vore dags att se framåt i stället för bakåt???
Vi borde alla se verkligheten:
Vargen kommer aldrig att få volymtillväxt söderut. Här nere ligger häst, får, nötboskapshagarna ett par km från varann, det finns inga djupa skogar kvar.
Landsbygden här är dessutom befolkad av pendlare. Här finns inga ödegårdar, tvärtom, det byggs nytt ute i byarna.
Redan fårägarnas problem med enstaka vandringsvarg i söder har fått RLF mfl att vakna. Vad tror ni kommer att hända efter ett par hästangrepp. Var och varannan beslutsfattare här nere har fru eller dotter med häst.
Inte ens NVV är så dumma så att de inte inser att sydsverige är en krutdurk i vargfrågan.
Vargproblemet kommer även i framtiden att vara koncentrerad till vargbältet.
Så vad gör vi?
Anders Hermansson, jag hinner inte svara på allt. MEn gör mig en tjänst och använd ALLTdet vi faktiskt skrivit i remisser som vår vilja, inte små uttrag som andra valt att lyfta fram. Nu hinner jag inte kolla just det du anger, men vill minnas att proppen är upplagd så att varje problemområde anges för sig. Självklart har vi framfört att jakten, viltet och löshundsjakten är viktig att bevara.
Sen går du i samma fälla som rovdjursutredaren. Du tror att forskargruppens vilja är det samma som direktivets krav. Det är fel! Ju fler som hävdar det, desstu svårare får vi att hävda motsattsen. Dina inlägg blir direkt kontraproduktiva. Läs vad jag skrivit tidigare här på bloggen om saken. Försök hitta någon annan organisation som gjort motsvarande för att stoppa naturvetarnas försök till att ta GYBS som gisslan.
http://www.jagareforbundet.se/blogg/index.php/2011/04/ingen-objektiv…djursutredning/
En stilla undran…
Vem hade MK&co siktat in sig på om vi jägare inte hade varit så splittrade internt?
Gunnar Glöersen, det är INTE jag som godkänt Göran Persons forskargrupps slutsatser, det gjorde Göran Persson regering, läs pkt 5.1 i propositionen som riksdagen antog. Det är inte JAG som påstår att SJF:s enda invändning mot pkt 5.1 var det öppna beteslandskapet, det är vad regeringen Göran Persson redovisade i sin proposition till riksdagen att SJF hade anfört under denna punkt, och det ställningstagandet INNEBÄR självklart att Sjf redan år 2000 hade accepterat att skogsbygderna skulle ha många vargar. Trist är att du påstår att det är FELAKTIGHETER jag sprider när jag citerar en proposition som riksdagen godkände och som därför är gällande lag. Vad SJF har skrivit om GYBS, mål för stammarna eller vad SJF i övrigt framfört samt rovdjursriktlinjerna eller rovdjursutredarens, expertgruppens eller artdatabankens tolkningar av GYBS och genetiskt utbyte må vara intressant i sig, men Sjf stiftar inga lagar. Det är vad som finns med i lagtexten som är gällande rovdjurspolitik och som styr myndigheters arbete.
I propositionen står det ”… skall finnas i så stora antal att de långsiktigt finns kvar i den svenska faunan och även kan sprida sig till sina naturliga utbredningsområden.” Lägg märke till att det står ”svenska faunan”, det står inte den skandinaviska eller europeiska faunan. Trots detta talar Sjf om en ”nordeuropeiska sammanhållen vargstam”. Varför det om nu 5000 vargar INTE är på tapeten? Och trots att denna nordeuropeiska sammanhållna vargstammen förutsätter att svensk och finsk renskötsel upphör? Några nya vetenskapliga rön som omkullkastar Göran Perssons forskargrupps uppgifter har inte framlagts och det är självklart därför som att regeringen Reinfeldt har problem med att hitta någon vetenskapsman som är beredd lägga fram andra värden. Pinsamt att Sjf går in för en lösning på en vargstam om 5000 vargar som förutsätter att svensk och finsk renskötsel utrotas.
Fjollträsk, vi tar oss en funderare och kanske följer ditt råd.
Anders Hermansson, trist att du konsekvent sprider felaktigheter och väljer att godkänna t ex en forskargrupps slutsatser. Det är deras bedömningar som naturvetare, inte den politisk avvägningen och inte direktivets krav. Det kan du inte ha missat om du följt vad jag och SJF har skrivit. Att dessutom antyda att Sjfs enda invändning mot en större vargstam skulle vara öppna det öppna betslandskapet är ju direkt lögn. har du överhuvudtaget läst det vi skrivit om t ex GYBS, mål för stammarna eller ens något av det vi framfört? Jag tvivlar.
Börja med att läs rovdjursriktlinjerna så kommer du att upptäcka att vare sig rovdjursutredarens, expertgruppens eller artdatabankens tolkningar av GYBS och genetiskt utbyte är kommissionens krav.