Med stor förvåning lyssnade jag på intervjun med Eric Degerbeck på EU kommissionen igår kväll. Allt grundar sig på att Miljökommissionären Potocnik till DN via TT uttalade sig om den svenska skyddsjakten. Kommissionens kontor i Sverige citerade den intervjun och la till egna kommentarer. Mikael Moilanen, Jakt o Jägare, som gjorde intervjun frågade Degerbeck varför EU kommissionen bedriver opinionsbildning i Sverige, med samma argument som Rovdjursföreningen?
Degerbeck lindar i sig i ett långt svar. Hans svar kan sammanfattas med att det inte finns något hundproblem som motiverar jakt på varg! Det dör nämligen fler hundar av andra orsaker, i andra delar av landet.
Låt oss analysera det Degerbeck säger! Han säger att Agria statistiken ”skall tjäna som ett tolkningsstöd för den här debatten!” Han säger vidare att ”man skall belysa att det här inte är ett stort nationellt problem”, att hundar dödas av varg. Men vad var det egentligen Miljökommissionären Potocnik uttalade sig om till TT?
Jo, Potocnik talade om skyddsjakt och tillämpningen av den. Licensjakten är ju borta, åtminstone i år. Men vad är det kommissionen nu talar om? Jo någonting helt annat än skyddsjakt, nämligen om varg-hund problematiken motiverar vargjakt i allmänhet. Så driver EU kommissionens tjänstemän dold opinionsbildning för sina egna personliga värderingar!
Agria statistiken har ingen som helst relevans när en eller ett par vargar orsakar allvarlig skada! Om en varg dödar tre hundar i Äppelbo, spelar det väl ingen roll att det dött 50 hundar under samma tid på Malmös gator? Det är vad den vargen gjort just då, på den platsen. som skall bedömas, inget annat. Kommissionens utspel är lika dumt som att säga att de 8 skjutna männen i Malmö det senaste året inte är ett problem. 100 personer mördades ju i hela landet, det dödades 300 i trafiken och 8000 dog av röknings relaterade skador. Ännu värre, 1500 personer tog livet av sig och mer än två tredjedelar var dessutom män! Visst låter det korkat! Men i vargdebatten är allt tillåtet.
Degerbeck får även frågan om varför ha anser sig företräda ”de godas sida!”. Svaret är häpnadsväckande. Jag citerar därför hela stycket. ”I den här frågan har EU en stor majoritet av svenska folket med oss som tycker att vargjakten är förkastlig. På det viset är det roligt att vara med på de godas sida den här gången! Vad är det som håller på att hända? Varför i all världen jagar man fridlysta djur på det här sättet? Vad är meningen med det här och varför gör man det?
Om inte detta är opinionsbildning så vet jag inte vad som är det. Läs gärna det ha säger en gång till! Jag missade också nyanserna första gången.
Jag undrar, om 85 % av riksdagen röstad igenom licensjakt, vilken är då majoritetens vilja? Om SIFO undersökningar visar att endast en minoritet av svenska folket säger nej till licensjakt, vad är då majoritetens vilja?
Om kommissionen är glad över att för en gång skull stå på de godas sida, innebär det att de annars står på de ondas sida? Jag trodde i min enfald att kommissionens uppgift var att inte välja sida alls, utan granska hur Sverige efterlever EU:s regelverk! Det var i varje fall vad Potocnik inbillade mig när jag träffade honom. Degerbeck undrar, vad som är meningen med vargjakten och varför man jagar varg? Ja, kanske borde kommissionen börja med att läsa regeringens uttömmande svar på just de frågorna. Har kommissionen inte gjort det? Det lär domstolen göra om vi hamnar där!
Degerbeck säger ”att vi skall lösa det här på svenskt klokt konsensus sätt!” Kalla mig gärna dum! Men var det inte just det som var på väg, men som kommissionen nu skjutit i sank? Politiken gick ut på att lösa både männiksors och vargars problem. Kan man nå större konsensus än 85 % av Sveriges riksdag? Är det realistiskt?
När jag träffade Potocnik sa han följande. Vår uppgift är att vara ”Strictly helpful and helpfully strict!” Jag kan garantera att det senaste utspelet vare sig är helpfullt eller strikt, det är endast stjälpfullt”
Vi kan nog vara helt eniga om att ingen vill ha varg på sin jaktmark.
Vi borde också kunna komma till den slutsatsen att noll vargar i Sverige inte är ett realistiskt krav.
Om vi definierar nollvisionen som att vi strävar mot noll skador från varg, väl medvetna om att vi likt trafikverkets nollvison aldrig når fram kan jag tro på en nollvison.
Om vi definierar nollvision för varg = inga vargar i Sverige så tror jag likt någon föregående talare att vi blir betraktade som knäppgökar, precis på samma sätt som vi betraktar de som strävar efter fyrsiffrigt som ghelt bindgalna. Det borde finnas en rimlig kompromiss som båda sidor kan vara lagom missnöjda med.
Det enda som är säkert är att noll vargar i Sverige är ett helt orealistiskt mål och dessutom kontraproduktivt.
Peter larviga bojkotter o strejker är det som är grunden till var vi är idag ( Läs vår historia )
Visst krävs det kraftansamling
Regeringen säger sig föra en Dialog med Eu, Sjf säger sig föra en Dialog med Regeringen.
Tyvärr en dialog som för oss närmare löshundsjaktens död dag för dag.
Och ett sätt att hålla oss lugna tills det är för sent att agera.
Sjf erkänner själv att det inte går vår väg nu ,det har gått bakvägen länge nu och det verkar som fritt fall.
Jag kan inte förstå av vilken anledning man inte agerar mer kraftfullt från SJFs sida
om det inte är så att man fått direktiv från Regeringen att ligga lågt .
Om så skulle vara fallet har man med vett o vilja lurat medlemmarna i fördärvet
Jag vägrar att tro att det är så , men tanken lurar runt hörnet.
Med den här hastigheten är Sjf bara ett minne blott om några år
Kom med något konstruktivt brukar Gunnar svara om man kommer med kritik.
Frågan jag har är .
Vari ligger konstruktiviteten i att förlora mark dag för dag i kampen om vår jakt ?
Höddö herr Moilanen! Tänk nu på att du kritiserar en passionerad löshundsjägare! Den regering som bortser en bunt med en halv miljon namnunderskrifter ligger nog löst till! Du efterlyser ju själv konsekventa och hållbara handlingar men eftersom du är så begåvad och påläst så kanske du har en egen patenterad lösning på det hela? Låt i så fall höra! Jag ville genom mitt inlägg upplysa om att en KRAFTSAMLING måste ske OMEDELBART!! Annars har vi inte en chans! Och har väl fanatiker och ickejägare fått liv i sin glöd så är det bara en tidsfråga innan vi jägare är en minoritet, är det det du vill? Problemet är gemensamt för ALLA jägare och intresserade i HELA landet så jag fattar fan inte varför det ska tuggas missnöje på en blogg!? Bilda ett enda hållbart jägareförbund som representerar alla i stället! Så i stället för att lägga dig ner och gråta över bra förslag så kanske du ska ta din övergödda kropp och dra ditt strå till stacken!
Björn Isaksson.
Jag skrev ett inlägg om EU i Fredrik Widemos tråd. I denna tråd tycks man ha kört fast och inser inte vad man kan vinna genom att beräkna hur stort ett vargskötselområde måste vara och på så sätt visa att vi inte kan härbärgera hundratals vargar i Sverige. Med tanke på sitt utbredningsområde har vargen GYBS
Mikael Moilanen: Problemen är ju att era skrik bara nått de närmast sörjande. Inte ens de lokal politikerna har lyckats förstå problemet än mindre EU kommissionen. Fortfarande fattar inte den stora gruppen människor varför ett fridlyst djur behöver jagas. Sen kan jag hålla med om att en namninsamling är lite för sent för nu. På nått sätt måste ju vi få de egna regionala politikerna att engagera sig, att få bredare uppslutningar (LRF, Skogsbolag, får och hästklubbar, Hem och skola, etc etc) att sluta upp bakom kraven om en förändring. Men det kanske är så illa att jägarorganisationerna står ensamma?
Peter, 13 februari, 2012 kl 20:11: Bra förslag, MEN frågan är vad skall det stå på ditt upprop? Skall det stå att vi vill ha 150 vargar eller skall det stå att vi vill ha noll vargar? Eller skall du ha flera upprop; noll vargar, 150 vargar, 210 vargar, 450 vargar etc.? Så länge våra stora föreningar som LRF, SJF, SKK, JRF etc. alla säger sig vilja ha en långsiktigt livskraftig vargstam inom Sveriges gränser så är alla upprop med förbundens stöd meningslösa. Enligt min – och med mig många som blir ständigt fler – så är det enda långsiktigt hållbara kravet noll vargar. Orsakerna är många och avgörande; typ demokrati, rätt till skydd för liv och egendom etc., men en viktig orsak är att en inom Sveriges gränser isolerad vargstam inte kan överleva av egen kraft – den blir för eviga tider beroende av mänsklig skötsel, till i längden oacceptabla kostnader för skattebetalarna. Därför måste och kommer debatt, split och även hat mellan människor att fortgå ända tills den dag då politikerna inte längre kan motstå alla drabbades raseri och Sverige som nation genom sitt parlament sätter ned foten och säger att NEJ, varg vill vi inte ha. Den dagen kommer med visshet, ty vargstammen fördubblas vart tredje år – det innebär att vargstammen inom få år slår i taket – hur taket, eller slutet blir återstår att se. Men att skriva på ett upprop som kan få jägarförbundens stöd är meningslöst. Vem tror du tar ett krav på en frilevande, långsiktigt livskraftig och jaktbar vargstam om150 vargar seriöst?
Instämmer helt med Peter, nog snackat. Alla är överens om att detta är åt helvete. Börja med en namninsamling som kan slängas på riksdagens bord, det lär väl inte skada i alla fall?
Lite intressant i sammanhanget är alliansens utspel där man tycker att rovdjurspolitiken är på rätt väg. Vilken väg menar man, är det någon som förstår, den väg som fick acceptans i riksdagen är ju effektivt torpederad?
Dialog med EU-kommissionen, pyttsan, direktiv från EU-kommisionen heter det.
Det känns som ett sista desperat sätt att försöka intala de drabbade att man har situationen under kontroll.
Jag håller med Peter, det krävs kraftsamling bland jägare, hundfolk och landsbygdsboende till en helt annan nivå än hittills.
Regeringen sviker oss och försöker intala oss att vi är på rätt väg.
Hallå, Peter, nu anropar vi från verkligheten och hoppas att vår SOS-signal når ända ned till idyllen i Småland. Vår löshundsjakt har snart gått åt helvete totalt här uppe i vargbältet. Du efterlyser kraftsamling och föreslår namninsamling. Ursäkta, men vi har skrikigt rätt ut i flera år nu. Namninsamlingar ordnar man kanske när de drar in busslinjen eller badhuset börjar hålla stängt en timme tidigare på lördagar.
Här handlar det om att hela löshundsjakten snart är utraderad.
Du skriver själv att regeringen, länsstyrelserna och Naturvårdsverket inte lyssnar. Ditt förslag är namninsamling. Jag måste medge att jag nästan lägger mig ned i fosterställning och gråter när jag läser hur du vill tackla problemet. Inte ens jägare, än mindre EU-gubbarna, fattar vad som är på gång.
Du får uppbåda lite inlevelseförmåga om man ska kunna ta dina inlägg på allvar
Snälla, sluta!! Det drar ihop sig till inbördeskrig mellan jägarorganisationer innan uttyder denna blogg. Nu tycker jag det får vara nog!! Varför kan vi inte kraftsamla? Vi måste få stopp på denna skiten innan hela vårat jaktliga arv går i graven! Ni ser ju själva, regering, lst, nvv, de lyssnar inte ett skit på oss. Larviga bojkotter skadar bara vårat förtroende så andra märkbara metoder måste komma till. Jag som jägare i Småland tvekar inte en sekund att lämna en namnunderskrift till mina jägarbröder i norr. Dra i gång ett uppdåd i form av namnunderskrifter från jägare, LRF, kennelklubb, så många som bara går! Sikta mot en halv miljon underskrifter. Den politiker som inte drar öronen åt sig av en sån opinion finns nog inte. Kom igen nu, AGERA!!!
Politisk undfallenhet som metod har nu tillämpats från Sverige gentemot Eu några år och det har bara inneburit tuppkammen vuxit på Eu-byråkratin inkl dess svenska lokalkontor. Blind byråkratiskt makt och dolda agendor tillämpas.
Vi har försökt med sakargument utan synbar framgång. När dessutom Lena Ek säger att prioritet 1 är att vi skall undvika Eu-domstol så har regeringen kastat in handuken redan innan matchen börjat.
Sverige måste agera ur en egen maktposition, vi är trots medlemskap i Eu en självständig nation och har en 100-årig demokratisk erfarenhet.
Sverige har kunskapen om svenska förhållande och Sverige skall själv formulera sin vargförvaltning utifrån kravet på en lokal vargstam.
Bara Sverige har förmågan att förvalta varg i Sverige, inte Eu.
Stå upp för det!
Min uppfattning är att SJF mfl intresseorganisationer måste få de två stora i politiken, moderaterna och socialdemokraterna att göra upp om en förändrad taktik mot Eu och en vargpolitik som utgår från hänsyn till både lokalsamhället och naturens förutsättningar.
Med en sådan uppgörelse i ryggen kan regeringen på ett helt annat sätt tackla både Eu och en inhemsk högljudd vargkramarextremism.
Jag tror att politikerna nu ser vartåt det barkar och är så framsynta att de förstår att de måste agera tillsammans. De fattar också att det är lättare att agera nu än att reagera när vargen själv tvingar fram åtgärder och vi har låst oss vid åtaganden gentemot Eu.
Gunnar Glöersen.
Jag raljerar inte. Du har kört fast och behöver finna nya infallsvinklar. Diskutera vargskötselområden med sakliga argument är nog det bästa metoden att lösa vargproblemet.
Jämför med Fredriks trådar om älgskyddsområden . Vi kan väl inte plantera ut valpar som förökar sig så att maten inte räcker till.Då uppnår man inte GYBSK för vargstammen. Och nollvisionärerna har fått rätt.
Man kan väl konstatera att hans uttalande faller under begreppet ”Maktens arrogans”, han har bestämt sig för hur det är och besvärar sig inte med att kontrollera sakfrågan. Nåja, vargen kommer att ställa hans attityd på sin spets, förr eller senare.
Fredrik-AC, svaret är JA!
Kommer ni att kontakta ”Fantomen”? Han efterlyser ju faktiskt argument från jägarkåren. Han säger sig ju vilja bygga från fakta så är det inte SJF roll att ge honom fakta. Kan väl inte vara så svårt att räkna fram att vargen är den enskild största faran för en löshund i vargområde.
Björn Isaksson, vad gäller EUs förståelse börjar jag bli tveksam. ”Fantomens” utspel präglar nog hela EU förvaltningen. Noll koll på folkviljan och noll förståelse för enskildas behov. Det som händer på Greklands gator kanske inte går att jämföra med vad som händer i varglänen, men förtroendet för EU och politikerna i vargfrågan är nog på ungefär samma nivå här som där.
Sture Sjöstedt, du raljerar över en svår fråga. SJF har lämnat förankringsarbetet kring genetisk förstärkning i och med att regeringen lämande riksdagsbeslutet. Men vi kan gärna ordan möten åt regeringsföreträdare i varglänen så att de själva kan komma och förklara politiken, målen, framtiden och ge löften om bättre tider. Jag kan inte se att SJF kan göra det med någon trovärdighet!
Tommy Olsson, 150 ligger väl mellan noll och 450? Just att komma tillrätta med koncentrationerna är vårt främsta mål! Vi är alltså eniga om målet, men inte om vägen dit. Alltid något!
Jag är så dum att jag tror att det här kommer att lösa sig. Jag tror att när vargstammen vuxit sig tillräckligt stor och skadorna blir svårhanterliga opinionsmässigt kommer även EU-kommisionen att svänga.
Tyvärr kommer det att ta tid eftersom det krävs mer varg i tätbebyggda trakter där bytestillgången är mindre.
Men det är inte vi som kommer att stå för svängningen, det gör vargen själv, låt vargen hållas. Det kommer att visa sig att Sverige inte kan förvandlas till Yellowstone.
Jag tror att det är viktigt att vi fortsätter att argumentera med fakta och visar att EU inte argumenterar med fakta.
Kan någon vuxen person ta Fantomen på allvar? Maken till okunnighet om ämnet är det väl få som uppvisat.
Det är nu viktigt att vi hänger ut kommisionens argument till allmänt beskådande, problemet är väl bara att hitta ett objektiv media som reagerar på stolligheterna.
Men EU är ju inte helt poppis bland alla journalister sä där kanske finns en öppning.
Gunnar Glöersen.
Fredrik W har skrivit om älgskötselområden. Hur har du det med de vargskötselområden där man ska sätta ut djurparksvargvalpar i samförstånd med SJF ? Har ni gjort beräkningar som visar att vargarna får GYBSK-status där ? Vargar tar ganska många älgar så vargskötselområdena måste bli så stora att många markägare måste tillfrågas innan ni inleder valputsättningen.
Gunnar.
Jag tror att du är på rätt spår, att vara realist i vargfrågan kan knappast vara fel.
Jag tror faktiskt att det snarare är nollvisionärerna som är EU-byråkraternas bästa vänner i det att deras linje riskerar att fullständig isolera jägarkåren från resten av befolkningen och jag tror inte heller man bara kan bortse från att dom krafter som vill stoppa all jakt skulle få oförtjänta mängder med gratispoäng om alla jägare ropade på utrotning.
Precis som du skriver så är det nu när man kan börja ana en liten rörelse i opinionen som det blir ännu viktigare hur man beter sig.
Extrema uppfattningar brukar sällan ha framgång i Sverige och det gäller att inte missa tåget om man vill åka med.
Med en nykter och sansad attityd kanske det kan bli möjligt att äntligen få lite genomslag i media, där man påpekar regeringens handlingsförlamning och EU-byråkraternas fräckhet och brist på respekt på Sveriges suveränitet som land.
Det tillsammans med allt oräddare vargar kan bli en ohållbar position för regeringen och kanske kan man då tvinga fram en tillnyktring i vargpolitiken.
Att stå vid sidan och skrika på utrotning och bara mötas av suckar och hånleenden är ingen väg framåt.
Gunnar jag är heller inte för nollvision men det fins väl något mellan noll och 450
Det är i första hand Koncentrationen av vargstammen och antalet jag vänder mig emot
Du om någon måste ha märkt att det höjs fler och fler röster mot att Sjf inte aggerar tillräckligt hårt.
Tyvärr tror jag att ni mister medlemmar så gott som varje dag, och skulle det bli förändringar vad gäller löshundsjakten då lär det bli många som hoppar av
Ni måste göra något radikalt för att vända detta och ni måste göra det nu
Du måste förstå att det är inte av illvilja jag vill se en förändring
Tommy Olsson, den dag du hittar en väg som jag tror på så är jag inte det minsta bunden av prestige. Om jag har fel så erkänner jag det gärna. Det enda som betyder något är resultat. Men fortfarande tor jag inte på nollvisionsvägen, även om allt fler verkar tro att det skulle lösa något. I ett demokratiskt system måste alla parter respekteras, så även minoriteter. I dagens rovdjurspolitik hånas de snarast, Degebecks uttalanden är tydligt exempel. Det håller inte i längden och opinionen håller på att vända. Att i det läget driva en helt ny noll linje kan få motsatt effekt. Betraktarna riskerar att åter få vind i seglen eftersom politiker och befolkningen backar redan för ordet ”utrotning”. Men som jag skrivit så många gånger, det är medlemmarna som bestämmer. Inte jag! Men någon logik måste det väl finnas i vårt ställningstagande när ingen anann organsiation heller kräver utrotning av varg. Eller har jag missat någon?
Anders Hermansson, om du lyssnat på Ekot idag så hörde du att den genetiska förstärkningen riskerar att inte bli verklighet. Om det är bra eller dåligt för oss låter jag vara osagt just nu. Men tveklöst byggde ”uppgörelsen” som vi hade med regeringen på tre ben. Av dem återstår nu bara ett som inte heller verkar fungera. Enda sättet att få pallen att stå igen är att montera tillbaka de två benen som togs bort. Just nu har den oväntade situtationen uppstått att det är de enskilda markägaran/jakträttshavarna som avgör om det blir någon utsättning av vargvalpar. Hur regeringen avser att lösa den knuten återstår att se.
SJF har mängder med frågor som är viktiga. Vargen är givetvis en av dem. Men vildsvin, älgjaktssystemet, efterök, viltövervakning m.m. kräver också sin tid. Det är många medlemmar som tycker att vi redan ägger för mycket tid på varg. Vi svara som du, det kan bero på att ni inte har dem ännu.
Vad gäller lagar, så skrev jag om jakten med lös hund, inte jakt i allmänhet. Självklart kommer inte jakt att förbjudas!! Däremot finns det krafter som vill förbjuda jakten med lös hund. Inget parti vill utrota vargen, men det finns organsiationer och t o m ett riksdagsparti som verkar i den riktningen.
När SJFs stämma röstade om vargpolicyn var det inte om de vill ha varg på sina marker eller inte. Så enkel är nämligen inte frågeställningen. Jag är för vindkraft men vill inte ha verken i min närmiljö. Men kommer att få leva med att se dem i horisonten över sjön där jag bor.
Gunnar Varje gång någon tycker att ni skall börja ställa större krav så anser du att det inte är realistiskt
Anser du det är realistiskt att låta sig bli överkörd varenda gång .
Du säger själv att ni inte lyckats så bra! Okej så är det
Men likförbannat så vägrar du byta taktik,du vägrar kategoriskt till att ni eventuelt Jobbat på fel sätt
Med den inställningen Gunnar så överlever inte Sjf i fem år till , Vilket skulle vara förödande
Gunnar Glöersen – jag gör som du, börjar bakifrån: Jag saknar svar på frågan om vad som är viktigare för SJF än vargpolitiken?
Så till frågan om demokrati i jägarförbunden. På frågan om varför förbunden inte gör en medlemsomröstning blir i regel svaret att det är meningslöst – det anses klart att medlemmarna inte vill ha varg på sina jaktmarker, jag har för mig att jag har sett att även du har lämnat ett svar i den riktning? Man hänvisar till förbundens stämmodemokrati – och det är ok i de flesta frågor. Men med vargfrågan är det annorlunda: Där vargen etablerar sig, där blir jakten till stor del förstörd, vargfrågan är därför en fråga om liv eller död för jakten, en fråga ovanför alla andra frågor. En så väsentlig fråga borde det vara självklart för förbunden att hänskjuta till medlemmarna för avgörande. Men det gör förbunden inte och enda förklaringen är att svaret är känt, men oönskat. I en medlemsomröstning skulle det även framgå om det bara är som du säger ”jägarna i vargbältet” som önskar att slippa varg? För om det visar sig att i stort sett alla jägare överallt inte vill ha varg, då kanske jägarförbunden kan börja arbeta för noll varg på medlemmarnas jaktmarker? Att som du uttala att ”så lär det inte hända” synes mig vara en tämligen förmäten ehuru uppgiven inställning, vem vet vad som är möjligt när man inte ens försökt och vem vet vad som kommer att hända om förbundet verkligen gör allt för att låta medlemmarna slippa varg på deras jaktmarker? Jag håller med om att det för närvarande synes utsiktslöst att hoppas på en snabb politisk tillnyktring i vargfrågan, frågan är troligen låst i ett dödläge mellan Sverige och EU. EU är en koloss i gungning och stora ändringar kan vara på gång snabbare än vad vi tror oss ha anledning att hoppas på. Åt Degerbeck kan man endast ha roligt, han är ingen spelare i denna strid och kan inte betraktas som en seriös uttolkare av centralkommittéens – förlåt – EU-kommissionens vilja. Däremot är jag övertygad om att EU och svenska politiker inte förmår stå emot det folkliga raseri som dödläget på några års sikt ger upphov till genom vargens tillväxt i antal och utbredning. Avtalsdokument är politik och är nästan lika flyktiga, de kan ändras och ändras/omtolkas snabbt om nöd är, de utgör inga hinder för förändring. Inte ens vargstammen kan växa in i himlen, men på väg dit kommer den kantring i opinionsvinden du själv noterat att öka och den lär inte stoppa med mindre än en drejing om 180 grader och då blir det snabbt en fråga om att utrota vargen som frilevande art i Skandinavien. För inte tror du att vindkantringen stannar vid 150 vargar spridda över hela landet?
Beträffande risken för att jakt förbjuds genom lag, så är det en självdestruktiv frågeställning – får vargen fortsätta sin ohämmade tillväxt så blir det lite och ingen jakt kvar, låt då gärna riksdagen förbjuda jakt, så ser vi vilka som är våra fiender. Blir det ett fullständigt omslag i opinionen så är jag övertygad om att inget parti – inte ens v- och mp-ekosoferna – vågar föreslå ett sådant förbud. Så dina farhågor om jaktförbud är inget kort i denna lek. På din sista fråga borde jag sanningsenligt svara att nog finns det mycket jag vet som inte du vet – men jag förstår att frågan är lite retorisk, du menar att inga avtal skyddar folks rätt att jaga, men du vågar inte stå för det implicita påståendet, varför du låter det vara en öppen, halvt retorisk fråga. Nåja, jag vet inte, för att vara ärlig – men jakträtt ingår i ägorätten, därtill kommer frågan om ursprungsbefolkning och skydd för lokala sedvänjor, skogägares skyldighet att anlägga ny skog etc. Tror inte att det är en särskilt enkel fråga att lotsa genom riksdagen och dessutom under EU-rätten. Men anser du en sådan lag möjlig och trolig, då får det stå för dig, jag tror i princip att detta är ett tomt, därtill meningslöst hot.
Så för att sammanfatta: Det finns inget (utom pengar) att förlora om bönder, jord- och skogsägare, djursport, jakt och djuruppfödning, friluftsliv mm. går samman och kräver noll vargar och noll dvärgbandmaskar i landet. Som du säger, så är det fullt möjligt att det inte kommer att hjälpa, men nog är det ett klarare besked till politikerna om risk för stora röstförluster än nuvarande mässande om att alla vill ha varg, men olika många vargar. Som Glöersen konstaterar, så är ur jägares, djurägares mfl synpunkt nuvarande rovdjurspolitik ett fullständigt misslyckande, jag tror inte läget kunde vara värre ens under en ekosofisk mp-regering. När man misslyckas då brukar man stanna upp och försöka något nytt. Men Glöersen återfaller ständigt till sin tes om att allt motstånd är förgäves. Jag å andra sidan anser att självklart skall man ställa krav även om man vet att kraven för tillfället inte kan uppfyllas, detta därför att ställda krav flyttar ofta gränserna för det möjliga. Och landets jägare kanske inte tänker ge upp sin jakt utan strid och det oberoende av förbundets åsikt om vad som är möjligt. Det är mot denna bakgrund fullständigt obegripligt att organisationer med landsbygdsanknuten verksamhet inte snabbare omvärderar tidigare ställningstaganden och går samman om att bilda en organisation bestående av ett politiskt parti och en aktivistisk del. Det skulle göra skillnad – rovdjursfrågan, och inte minst vargfrågan, är av allt större vikt för allt fler. Och nu går det fort – vargstammen fördubblar sig på säg tre år, om nio år har vi åttafalt så många vargar. Kanske uppåt 5000 vargar eller så? Om inget händer, förstås.
Mikael Moilanen, vi gör ju precis det medlemmarna beslutat om! Har t ex JRFs riksstämma antagit nollvision? Nej! Inte heller SJFs. Märkligt att du inte förstått det. Men som sagt, det är medlemmarnas om bestämmer. Om du lyckas få majoritet för din linje i JRF så är det väl det förbundsstyrelse och tjänstemän skall följa? Men där är ni inte, åtminstone inte ännu.
…sa att man måste säga vad man tycker, annars är man bara en liten lort. Så långt vill inte jag gå, men jag finner det märkligt om jägarorganisationer inte representerar medlemmarna. Det går inte att hitta jägare som är beredda att hysa vargarna på sina marker. Åtminstone är de extremt få.
Kanske måste tanken om ett vargreservat förverkligas. Staten köper helt enkelt ut de människor som drabbas av vargrevir. Det är i alla fall renhårigare än att bara låtsas som om det regnar när äganderätter konfiskeras.
Tala om exakt vad som skulle bli sämre av att ni säger vad medlemmarna tycker. Du svarar kanske att ingen kommer att lyssna på den som ställer för hårda krav. Är det någon som lyssnar nu då?
Ni har förhandlat och förhandlat, lobbat och lobbat, och trots det är den svenska löshundsjakten, förutom renskötselområdet, på väg rakt emot en krasch. Det är dags att tänka om, Gunnar Glösersen.
Mikael Moilanen, skall man ställa krav måste man tro att de går att uppfylla. Som ”bilförsäljare” lönar det sig att vara ärlig. Att försöka sälja en rostig bil i sken av den är perfekt kan gå en gång, men håller inte i längden. Den dagen din bluff synas är du slut som bilförsäljare.
Självklart skall vi ställa krav, det är det vi gör. Men kraven måste vara realistiska. Därför har såväl SJF, JRf som LRF intagit den hållningen de har. Tror du att en nollvision skulle varit mera framgångsrik? Eller skall man säga mindre misslyckad? För misslyckats har vi, än så länge.
När jag läser ditt svar till Anders Hermansson slås jag av ett påtagligt faktum. Du argumenterar som en bilförsäljare som plötsligt säger till kunden att han ska tänka sig noga för innan han köper just den här bilen – skärmkanterna kan ju vara rostiga. Det kan väl inte vara jägarnas argument, att det är lönlöst att ställa krav. Ju hårdare krav vi ställer, ju bättre vi visar på problemen med den absurda vargodlingen söder om renskötselområdet, desto bättre kommer den svenska kompromissen att bli. För oss, alltså.
En filosofilärare hade en intressant tes: Ska man slåss ska man göra det med en intellektuell. Om du slår honom, så kommer han att grubbla så mycket kring händelsen att han inte hinner slå tillbaka i tid.