REDOVISNING AV
PROJEKT LOKAL ÄLGSKÖTSEL
LÄS MOCKFJÄRD
1997-2003
INNEHÅLL:
Bakgrund,
uppdrag och förutsättningar……………………………………………sid 1.
Tidsperiod,
geografiskt läge och ingående älglag/viltvårdsområden………..…….sid
2.
Funktioner och organisation.………………………………………………………sid 3.
Statistik
(avskjutning, ålder, vikter och reproduktion)…………………………..sid
4-5.
Redovisning
av ÄLG-obs………………………………………………………….sid 6.
Redovisning
av flyginventeringar…………………………………………………sid 7.
Skador
på skog…………………………………………………………………….sid 8.
Rovvilt………………………………………………………………………….….sid 9.
Sammanfattning…………………………………………………………………..sid 10.
Framtid…………………………………………………………………………....sid 11.
Slutord………………………………………………………………………….…sid 12.
FÖRKLARINGAR:
Jaktvårdskrets; är ett organ underordnat Jägarförbundet vilken har till uppgift att sammansluta samtliga viltvårdsområden och föreningar tillhörande samma kyrkoförsamling, kretsen kan ses som en länk mellan förbund och viltvårdsområde.
Samråd; Det högsta organet inom en krets som har till uppgift att samråda med jägare, markägare och en representant från Skogsvårdstyrelsen avseende älgfrågor. Samrådet är partsammansatt och arbetar efter givna riktlinjer
Antalet älgar; räknas i det totala antalet per
ytenhet, vilken är
Vinterstam; är den numerär inom området (population) som lämnas kvar efter avslutad jakt och fram till kommande kalvning, stammen kallas därefter för sommarstam.
Medelålder; framräknas där man kan verifiera ålder på samtliga vuxna inklusive fjolingar med hjälp av undersökning i ett tandsnitt per djur. Samtliga åldrar adderas och divideras med antalet undersökta djur, resultatet ger en medelålder per kön.
Medelvikt; samtliga djur vägs, resultatet adderas och divideras med antalet vägda djur vilket ger en medelvikt per kön. Medelvikten anger slaktvikten vilken utgör 55 % av den totala levande vikten. För att erhålla levande vikt multipliceras slaktvikten med 1,82.
Förkortningar; Us = uppgift saknas, ha = hektar, JVK = jaktvårdskrets, VVO = viltvårdsområde, SVS = Skogsvårdsstyrelsen, LRF = Lantbrukarnas riksförbund,
1
BAKGRUND
Efter uppdrag från Svenska Jägarförbundet ställde Dalarnas Jaktvårdsförbund våren 1997 en förfrågan till Floda södra älgskötselområde, om intresse fanns att ta initiativ till att bilda ett så kallat lokalt försöksområde, avseende förvaltning av en lokal älgstam.
Som en grund för avsett område fanns sedan tidigare år ett
samarbete mellan Björbo/Floda och Gagnef/Mockfjärd Jaktvårdskretsar. Inom delar
av dessa kretsar hade där skapats ett sammanhängande område, vilket ansågs
lämpligt och tillräckligt stort för bildande av ett försöksområde, arealen blev
Sedermera tillkom 1999 Lastombeget från norra delen av
Grangärde Jaktvårdskrets med ca
UPPDRAG.
Uppdraget var att tillsammans bestämma en målsättning och därefter samråda och besluta inom området om lämplig avskjutning och urval för att uppnå beslutad målsättning och för att därmed kunna förvalta en lokal älgstam i balans med aktuell fodertillgång.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Till en början rådde viss skepsis från jägarrepresentanter, från visst håll rådde ett direkt motstånd. Det åtgick därför en hel del tid för att diskutera och informera om syftet med projektet.
Efter en tid togs dock beslut om att bilda området som fick arbetsnamnet LÄS Mockfjärd (Lokal Älg Skötsel).
Som ett krav för att bilda området skulle det fällas minst tjugofem hondjur och vara någorlunda bra avgränsat med naturliga hinder, för att på så vis begränsa in- och utvandring i området och därmed säkerställa statistiska underlag.
Projektet startade inför jakten 1997. Statistik hade sammanställts från och med 1992 såsom ÄLG-obs och avskjutningsstatistik. Detta utgjorde en någorlunda bra grund för bedömning av sammansättning och numerär av då aktuell älgstam (population), viss osäkerhet rådde dock avseende detta material.
Som ett utgångsläge tillkännagavs resultatet från 97-98 års flyginventering inom området. Området skulle därefter flyginventeras varje år dock utan att tillkännage resultatet. Avslutningsåret 2002 tillkännagavs flyginventeringarna från vintern 2001-02 och även dom övriga åren -99 tom -01.
Våren 1998 utfördes av SVS en stor inventering av älgskador
på tallungskogar inom området. Kriterier för urval av inventeringsytor
(bestånd); 0,5-
2
TIDSPERIOD:
Start av projektet skedde år 1997 och avslutades formellt efter jakten 2001. En fortsättning i samma arbetsform och organisation har skett under jaktåren 2002 och 2003.
GEOGRAFISKT
LÄGE OCH INGÅENDE LAG/VILTVÅRDSOMRÅDEN:
Grovt beskrivet utgjordes yttre gränsen av Västerdalälven
från byn Björka i Gagnef, vidare till Mockfjärd och söderut till Björbo,
därifrån vidare österut mot byn Flen, vidare
norrut till kommungränsen Gagnef-Ludvika, längs denna till Tryssjön och åter ner till Björka.
Området har bestått av följande älglag;
Från Gagnef/M JVK: - Brötjärna hemlag, Tryssjön och Södra Tansbuan - Ersholn och Bastberget
- Backbuan, Bumsarlaget och Gräsberget (inkl. f.d.
Daniels och Västtjärna utskog)
- Gröntuv, Grönplan, Gästtjärnsberget och Jansolas
(inkl.f.d. Grävenberget)
Från Björbo/Floda JVK: - Hagen, Risåsa, Skärklacken, Säljebuo och Floda södra
Hemlag vilka ingår i Floda Älgskötselområde.
Dessutom Salån, Tyrsberget, Fagerberget, Flen och Håjen.
Från Grangärde JVK: - Lastomberget.
Total areal ca
3
FUNKTIONER
OCH ORGANISATION:
Samrådsmöten krets
En arbetsgrupp har bestått av ordförande Jan Perjons, som tillsammans med Christer Hedbom och Per Eriksson representerat Floda/Björbo Jaktvårdskrets. Sekreterare har Ove Bergman varit, som tillsammans med Erik Envall, Håkan Mann, Göran Bing och Sven-Olof Larsén representerat Gagnef/Mockfjärd JVK. Arbetsgruppen har sammanträtt vid behov avseende att ta fram förslag och bereda frågor inför respektive kretsars samråd.
Dessutom har arbetsgruppen träffats två till tre gånger per år, för att sammanställa avskjutning, utföra obduktion av livmödrarna och senare göra ovulationsundersökning på gulkropparna från livmödrarna, för att därmed kunna fastställa förmodad reproduktion till kommande säsong.
I respektive kretsar har andra arbetsgrupper undersökt och fastställt ålder med hjälp av tandsnitt.
Vägning har skett och sammanställts per djur i respektive älglag . ÄLG-obs har insamlats från samtliga lag och sammanställts i förbundets regi.
Ordförande och sekreterare har därutöver sammanräknat ovan nämnt material. Inkluderats har även bekräftade uppgifter om övrigt fallvilt orsakade av trafik samt förekommande bekräftade kadaver orsakade av rovvilt.
Allt detta material har legat till grund för förslag till avskjutningens storlek och inriktning. Materialet har sedan diskuterats och beslutats i kretsarnas samråd, i enlighet med samrådens uppdrag och riktlinjer.
Efter samrådens sammankomster har jaktledarna från respektive älglag haft möjlighet att påverka
förslag och beslut i så kallade jaktledarträffar, vilka hållits inom respektive krets.
Ett antal informationsmöten har hållits i syfte att informera, diskutera och inhämta synpunkter från jägarna i de medverkande älglagen, avseende projektets inriktning och målsättning år för år.
Arbetsgruppen har haft som en ambition att nå ut med information och samtidigt få in synpunkter på annonserade möten, tyvärr har dessa sammankomster ej varit besökta i den omfattning som önskats. Därav kallades de sista två åren enbart respektive jaktledare personligen till dessa möten.
Samtliga arbetsinsatser, mötesnärvaro och resor har skett i ideell regi. Ekonomiska kostnader som brevutskick, lokalhyror och kaffe har bekostats ungefär lika mellan kretsarna.
4 STATISTIK:
Avskjutning och övrig
beskattning:
|
ÅR |
TJUR |
KOR |
KALV (tjur-kviga) |
FÖRDELNING I
% VUXNA-KALVAR |
TRAFIKVILT |
ROVVILT |
TOTALT |
SUMMA PER |
|
1997 |
37 |
28 |
34-29 |
50-50 |
0 |
0 |
128 |
4,4 |
|
1998 |
41 |
31 |
36-27 |
53-47 |
0 |
0 |
135 |
4,7 |
|
1999 |
53 |
45 |
45-40 |
54-46 |
3 |
13 |
199 |
6,5 |
|
2000 |
45 |
34 |
45-37 |
48-52 |
0 |
5 |
166 |
5,4 |
|
2001 |
51 |
50 |
47-54 |
50-50 |
6 |
0 |
208 |
6,8 |
|
2002 |
61 |
61 |
57-55 |
52-48 |
1 |
3 |
238 |
7,8 |
|
2003 |
53 |
56 |
68-45 |
49-51 |
4 |
2 |
228 |
7,5 |
Avskjutningen
har ökat stadigt under perioden med undantag för 2000. Från -97 till -03 har
avskjutningen ökat med 75 %. Andelen kalv har i nästan uppnått 50 % varje år. Könskvoteringen tjur/kor ca 50 % sista tre åren och 55-45 % i snitt
de fyra första åren. Inför jakten 2001 infördes strikt kvotering på
stora djur i avskjutningen.
Totalt 54 % tjurkalvar
respektive 46 % kvigkalvar i medel över perioden.
Antal fällda älgar per tusen hektar under 1997-2003.
Utveckling av vinterstammen
från 2000 till 2004.
(Framräknad efter eget
material med utgångspunkt från spillningsinventeringen 2000)
|
ÅR |
ANTAL /1000 HA |
|
2000 |
11 |
|
2001 |
12 |
|
2002 |
11,5 |
|
2003 |
9,7 |
|
2004 |
7,8 |
Medelålder och slaktvikter:
|
|
MEDELÅLDER |
SLAKTVIKTER |
|||
|
År |
Tjur |
Hondjur |
Tjur |
Hondjur |
Kalvar Tjur-Kviga |
|
1997 |
2 |
2,9 |
169 |
171 |
83-76 |
|
1998 |
2 |
4,4 |
188 |
163 |
80-74 |
|
1999 |
2,8 |
|
193 |
163 |
81-72 |
|
2000 |
2,6 |
3,2 |
191 |
171 |
77-70 |
|
2001 |
2,3 |
4 |
182 |
168 |
80-76 |
|
2002 |
2,6 |
3,8 |
180 |
161 |
78-72 |
|
2003 |
2,2 |
3,8 |
183 |
167 |
79-74 |
Medelåldern
på tjur har ökat sett över perioden, på hondjur syns ej
någon säker trendökning. På slaktvikter kan ej någon
stadig trend konstateras. I jämförelse med andra områden kan vi konstatera att
generellt ligger slaktvikterna och medelåldern högt.
5
Reproduktion (antal
gulkroppar per hondjur):
|
ÅR |
ANTAL/HONDJUR |
|
1997 |
1,1 |
|
1998 |
0,74 |
|
1999 |
1,12 |
|
2000 |
1,05 |
|
2001 |
0,75 |
|
2002 |
0,78 |
|
2003 |
1,22 |
Tabellen visar hur många kalvar som skulle fötts året efter (en
gulkropp = ett foster).
Gulkropparna
obduceras från dom fällda hondjuren. Snittet över perioden är 0,95 födda kalvar
per hondjur vilket även inkluderar kvigor. Reproduktionen anses vara stabil hög
i området. Från dessa siffror avräknas ca 10 % som naturlig förlust. Kor i
intervallet 5-10 år har klart högst andel tvillinggrad, 60 %.
Rekordälgar
(kor):
1998
fälldes en 18-åring vid Jansolas vikt
på
2000
fälldes en trettonåring
vid Grönplan på
2001
en tolvåring på
2002
fällde Ersholns jaktag den äldsta älgen inom hela området, en ko på 21 år, vikt
2003
fälldes en 16 årig ko på
Kvalitetsutveckling tjurar:
|
|
FÄLLDA KAPITALA TJURAR |
|
|
År |
Antal |
Andel tjurar i procent av totala antalet fällda. |
|
1997 |
1 |
3 % |
|
1998 |
6 |
13 % |
|
1999 |
10 |
19 % |
|
2000 |
12 |
27 % |
|
2001 |
14 |
27 % |
|
2002 |
17 |
28 % |
|
2003 |
16 |
29 % |
Alla
tjurar med minst 8 taggar eller slaktvikt över
Trenden
är stadig positiv, andelen kapitala tjurar har ökat varje år trots ökad
avskjutning. Orsaken är framförallt konsekvent hög kalvavskjutning samt hög andel
kor i avskjutningen de sista tre åren. De flesta kapitala tjurarna åyterfinns i
åldern 4-8 år, ett fåtal överlever 8 år.
Rekordälgar:
1999
fälldes en 17-taggare på
2000
en 16-taggare på
2001
en 14-taggare på
2002
en 16-taggare på
2003 en 16-taggare på
Tyngsta
tjuren fälldes -99 på extrema
Enheten är antal tjurar per år. Utvecklingen anses mycket positiv då var tredje tjur som fällts sista
två åren är kapital.
6
ÄLG-OBS:
Älgstammens utveckling
.
Diagrammet
visar en vikande trend av den totala numerären i stammen sett över perioden.
Enheten
är antalet observationer per mantimme, vilket utgör den sammanlagda jakttiden
mätt i timmar inkluderat samtliga jägare inom LÄS Mockfjärd.
Reproduktion
Diagrammet
visar på positiv utveckling av reproduktionsförmågan inom området sett över
perioden, kan jämföras med tabellen för gulkroppar på föregående sida. Denna tabellen visar utvecklingen förskjutet ett år bakåt i
tiden. Ex. 2003 gällde praktiskt för
jaktåret 2002. Enheten kan multipliceras med 100 och anges i procent .
Tjurandel
Andelen
tjur i den vuxna stammen ökar, vilket även bekräftas av ökad andel kapitala
tjurar i avskjutningen.
En
regel är att andelen tjur bör vara minst 25-30 % i en välmående stam. Andelen är
hög i jämförelse med andra områden. Enheten mäts i procent.
7
FLYGINVENTERINGAR:
Syftet med flyginventeringen har varit att
1) få en skattning av absoluta antalet djur.
2) ge området en skattning av en startpopulation.
3) följa
populationen under försöket.
Den sammanfattande analysen är att populationen tydligt viker. För att acceptera denna tolkning måste man dels se att flyginventeringen underskattat tätheten i området under den första vintern och överskattar den under den sista vintern, de övriga tre inventeringarna tycks dock överensstämma bra med den sammanfattande analysen. Orsaken till dessa avvikelser kan vara flera. För det första görs de totala analyserna på sommarpopulationen, vilket ju inte nödvändigtvis är den samma som man jagar. Tätheten under vintern behöver inte överstämma med den täthet man kan räkna fram medhjälp av tätheten under sommaren. I LÄS Mockfjärd finns troligen flyttande älgar vilkas rörelser vi inte har kunskap om. LÄS Mockfjärd är förhållandevis litet i relation till älgars hemområden, någots som medför att många älgar ibland står inne i området och ibland utanför. Speciellt i ett område som LÄS Mockfjärd med besvärlig arrondering (liten yta i förhållande till omkretsen) kan älgarnas rörelser i gränstrakterna skapa en extra mellanårsvariation i tätheten. Om så är fallet behöver inte de två avvikande flyginventerings resultaten vara felaktiga, även om så också är en fullt rimlig förklaring!
|
Resultat
flyginventeringar (vinterstam): |
|||||
|
Vintern |
1997/ 1998 |
1998/ 1999 |
1999/ 2000 |
2000/ 2001 |
2001/ 2002 |
|
Älgar/1000 ha (observ.) |
5.3 |
8.4 |
9.5 |
9.0 |
14.3 |
|
Observerbarhet |
58% |
63% |
69% |
76% |
73% |
|
Älgar/1000
ha (korriger.) |
9.0 |
13.3 |
13.9 |
11.8 |
19.5 |
|
Medelfel
(±SE) |
2.7 |
3.9 |
3.8 |
2.4 |
3.9 |
|
Älgar/1000
ha |
|
|
|
|
|
|
♂ |
3.2 |
3.3 |
3.1 |
3.7 |
4.7 |
|
♀ |
3.7 |
5.5 |
6.5 |
5.3 |
9.4 |
|
kalv |
2.1 |
4.5 |
4.2 |
2.8 |
5.5 |
|
Kalv/ko |
0.56 |
0.81 |
0.65 |
0.53 |
0.58 |
|
Kor
med 0 kalvar |
0.50 |
0.33 |
0.43 |
0.56 |
0.57 |
|
1 kalvar |
0.44 |
0.52 |
0.50 |
0.36 |
0.28 |
|
2 kalvar |
0.06 |
0.15 |
0.08 |
0.08 |
0.15 |
|
Könskvot
vuxna ♂/(♂+♀) |
47% |
37% |
32% |
41% |
33% |
Siffrorna
från vintern 97-98 anses ligga högre än vad tabellen visar och siffrorna från
vintern 01-02 anses ligga lägre än vad tabellen visar. Detta har konstaterats i
efterhand då övriga inventeringar och övrig statistik sammanräknats, förmodade
tal för vintern 97/98 är 11,5 och för år 01/02 10.
8
SKADOR PÅ SKOG:
Inför förberedelserna till jaktsäsongen 1998 framfördes krav från LRF och skogsbruket att en reducering av stammen måste till, detta på grund av en ökande skadetillväxt på växande tallungskogar.
Arbetsgruppen har organiserat betesskadeinventering i mindre omfattning med hjälp av en förenklad variant av ÄBIN under åren 1999, 2000 och 2001. Arbetet utfördes tillsammans med markägare och jägare, materialet utvärderades av Skogsvårdsstyrelsen. Materialet kom att ligga till grund för beslut inför respektive års jakt. År 2002 utförde SVS en stor ÄBIN-inventering på tallungskog, och 2003 utförde jägarna en stor inventering som utvärderades av SVS.
Samtliga inventeringar är gjorda med olika omfattningar varför vi valt att ej jämföra dessa i diagram. Det kan dock sägas att skadefrekvensen varit ojämn upp och ner i dessa mätningar, man kan tolka en negativ trend sett över perioden.
Livliga och stundtals hårda diskussioner uppstod bland annat om inventeringens tillförlitlighet samt de ekonomiska konsekvenserna. Trots detta och svårigheten i att bedöma älgstammens täthet samt dess variationer inom området, kom representanterna från samråden och arbetsgruppen LÄS Mockfjärd överens om att ta hänsyn till uppmätta skador.
Skador på skog har varit en stor fråga under perioden, här
finns mer att göra då inventeringsmetoden har ifrågasatts och att 2 % målet på
färska skador är ett riksgenomsnitt och anses därmed vara ett oklart mål.
Samtidigt vet vi att arealer för tallungskogar kommer att minska i framtiden
inom området, vilket kommer att leda till ett minskat foderutbud vintertid för
älgen.
Faktorer som påverkar skadesituationen och dess konsekvens är flera varav älgen är en faktor. Övriga som kan nämnas är hur skogsbruket bedrivs (markägaransvar), markens arrondering, tillgång på vinterföda samt till viss del snöddjup och vinterns varaktighet.
Tack vare den erfarenhet vi samlat på oss i ämnet ”skador på skog”, kan vi påvisa att det krävs parallellt med jaktliga åtgärder, kraftfullare insatser avseende röjningsåtgärder och ståndortsanpassade föryngringsåtgärder från markägare och skogsbruket i framtiden, för att lyckas fullt ut med detta problem.
Viktigt är att vi lär oss mäta hur stort det så kallade foderutbudet är och utifrån det anpassa älgstammen.
I detta ämne tycker vi att jägare och dess företrädare hittills visat stort ansvar och engagemang för att med hjälp av jaktliga åtgärder, försöka påverka skadeutvecklingen på tallungskogen inom området i positiv riktning.
.
9
ROVVILT:
Varg:
Säsongen
1993-94 skedde en vargföryngring i det då så kallade
Lindesnäsreviret, vilket berörde LÄS Mockfjärd runt Lövsjön samt norra
Grangärde och Kullen-området. 1998 etablerade en ensam tik området vilket
döptes till Grangärdereviret och var till ytan
Hela LÄS Mockfjärd ingick nu i reviret. Under 1999 fick tiken sällskap, ett så kallat alfapar uppstod inom området. Paret blev försedd med radiosändare vilket innebar att paret kunde följas och positioneras med hjälp av regelbunden pejling från 1999 till 2002.
Information lämnades via telefon till jägarna under jaktsäsongen, pejlingen intensifierades under älgjakts-veckan.
Grimsö Predationsprojekt bekräftade med hjälp av bakspårning
och pejling att paret under jaktsäsongen 99-00 och 00-01 beskattade älgstammen
med
Våren –00 födde paret fyra valpar. I november –00 försvann en valp och alfa-tiken, hannen och tre valpar fortsatte att befästa reviret.
Hösten/vintern 01-02 vandrade resterande valpar ut från
reviret, vilket då hade fått en förskjutning i syd-västlig riktning och
samtidigt utökats till att omfatta
Under 2002 fick alfahannen sällskap av en ny tik, denna försvann sedan i februari 2003, hannen går sedan dess ensam.
Vargetableringen 93-94 till 2001 har ej påverkat älgstammen nämnvärt på grund av relativt hög älgtäthet. Spillningsinventeringen som utfördes inom reviret 2000 och 2001 visade en täthet på 11-12 älgar per tusen hektar.
I skrivande stund heter reviret Ulriksbergsreviret och
befästs av hannen Ulrik, 6 år samt en tik som invandrat under sommaren 2004.
Reviret är idag
Björn:
Under perioden har enstaka syn-observationer gjorts på ensamma björnar. Våren 2004 har syn-obs gjorts
på
Lo:
Syn- och spår-observationer har gjorts på lodjur, vilka har producerat ungefär en till två föryngringar per år inom området.
10
SAMMANFATTNING:
Målsättningen från början var att utveckla stammen kvalitativt, och att samtidigt försöka lära oss en del om stammens reproduktionsförmåga med dess påverkande faktorer inkluderat de jaktliga samt de naturliga.
Ganska tidigt i projektet fick vi ett annat problem att ta hänsyn till, nämligen dom uppmätta betes-skadorna orsakade av älgen. Diskussionerna och synpunkterna var många och förutsättningarna för projektet försvårades i och med detta problem. Målsättning kompletterades således med att försöka på ett kontrollerat sätt minska stammen inom området till acceptabel nivå.
Här fordrades mycket information och framförallt motivation av jägarna, för att få samtliga lag att förstå problemet med betesskadorna, acceptansen från jägarna har varit mycket stor i denna fråga.
I efterhand har vi konstaterat att älgstammen var under tillväxt från 97/98 till 00/01 för att därefter minska fram till 03/04. Detta påverkades av felaktiga ingångsvärden vilket har konstaterades i efterhand, dessa värden har korrigerats och justerat beräkningarna allt eftersom. Förmodligen har vi till slut fått en ganska bra kontroll på hur många älgar vi har inom området. Vi avvaktar här pågående spillningsinventering, resultatet från denna redovisas senare i annan rapport och delges samtliga intresserade.
Vi kan konstatera att målsättningen med att utveckla älgstammen kvalitativt inom området lyckats bra framförallt då på tjurar. Detta har åstadkommits med hjälp av en långsiktig och gemensam politik, såsom strikt könskvotering och hög andel kalv i avskjutningen. Hondjuren inom området visar på positiv utveckling av reproduktionstalen (kalv/hondjur), vilket bevisar att kvalitén är god även på dessa. En bra reproduktion beror även på betestillgången inom området. Kvalitetsutfallet har även påskyndats av en relativt hög täthet i stammen i början av projekttiden.
Av vad vi lärt oss under projekttiden så har en del
parametrar framkommigt som mer viktiga än andra. För att kunna påverka en
älgpopulations utveckling, fordras stora sammanhängande och avgränsande arealer
på minst
Det behövs så mycket material som möjligt såsom flyginventering, ÄLG-obs, statistik på ålder, avskjutning och slaktvikter samt ovulationsundersökning av livmödrar. Alla dessa siffror stärker varandra då det visats sig att bl.a. flyginventering kan ge felaktigt resultat på grund av områdets storlek och utformning. Önskvärt är att i framtiden kunna utföra återkommande spillningsinventeringar som ett komplement.
När det gäller att få ut information så har vissa svårigheter funnits. De flesta lagen har representerats av jaktledare och styrelserepresentanter på informationsmöten etc. Här hade större närvaro och intresse önskats från gemene jägare då vi vet att informationen ut i lagen fungerar bristfälligt i vissa lag.
Samarbetet under projektet har skapat bra relationer mellan dom två kretsarna och inte minst mellan respektive älglag. Merparten av jägarna och företrädare för älglagen och VVO:en har verkligen förstått vikten av att samverka för älgens bästa.
Vi har konstaterat att samverkan över gränserna, en långsiktig plan och en konsekvent politik är den enda vägen till framgång, för att kunna utveckla och förvalta en älgstam kvalitativt och numerärt i lämplig balans med fodertillgång och rovdjur.
11
FRAMTID OCH FÖRESLAGEN
MÅLSÄTTNING:
Från ansvarigt håll vilket inkluderar företrädare för jaktlag och viltvårdsområden, samråds-representanter, arbetsgruppen samt företrädare för markägare har efter möten och diskussioner beslutat, att ett fortsatt samarbete bör vidta efter detta projekt.
Följande målsättning föreslås (formulerad av arbetsgruppen):
-1
Området bör utökas till en areal av minst
-2 Insamlat material och inventeringar bör vara de som omnämnts kompletterat med spillningsinventering. Insamling av livmödrar kan ske på frivillig basis, dock måste ett visst antal insamlas för att säkerställa undersökningen.
-3 Att arbeta för en fortsatt positiv kvalitativ utveckling av älgstammen, ökad medelålder för tjur vilken bör kunna höjas till 3 år samt att bevara och försöka öka nuvarande nivå på hondjur.
-4 Att fortsätta med urvalsjakt (kvotering av vuxna/kalvar samt kön på stora djur) och vid behov, använda differentierad tilldelning vid beskattningen av älgstammen inom vissa områden.
-5 Att bevaka eventuella framtida rovdjursetableringar och ta hänsyn till dessa vid beskattning av älgstammen.
-6 Att verka för att ett jaktligt uttag ska kunna ligga på minst 3-4 älgar per tusen hektar och år.
-7 Älgstammens storlek bör balanseras till acceptabel nivå för det lokala skogsbruket och dess förutsättningar.
-8 Att utreda huruvida nuvarande metoder för betesskadeinventeringar är dom rätta samt hur den så kallade 2 %-regeln verkligen gäller för området.
-9 Att överlåta till SVS att utföra betesskadeinventeringar inom området. Det bör planeras tillsammans med ett eventuellt framtida älgförvaltningsområde.
-10 Att uppdra till markägarorganisationerna att informera markägare om vikten av att utföra ”riktade” röjningar och kräva ett större ansvar och engagemang avseende röjningsarbetet och skogsföryngringar samt att föryngringarna utföres på ett ståndortsanpassat sätt.
12
SLUTORD:
Vi anser att i och med projektet LÄS Mockfjärd, har en bra grund skapats för en fortsatt positiv utveckling av älgstammen i området. Målsättningen med att reducera stammen och samtidigt höja kvalitén har lyckats förhållandevis bra.
Skadesituationen för växande tallungskog är svår att bedöma i dags läget och för framtiden. Projektet har dock visat att samförstånd och samarbete är en av de viktigare faktorerna som krävs, för att påverka lösningen på detta problem.
Arbetsgruppen vill slutligen rikta ett tack för gott samarbete jägare emellan samt till representanter för SVS, skogsbruket och markägarna. Vi tackar för det förtroende vi erhållit och förklarar därmed projektet avslutat.
Mockfjärd juni 2004.
Christer
Hedbom Per
Eriksson
Erik Envall Håkan
Mann
Sven-Olof
Larsén Göran
Bing
Jan Perjons Ove
Bergman
PS : Mer material finns att läsa i forskare Kjell Wallins slutrapport över projektet, denna kan rekvireras från J Perjons eller O Bergman.