Sju jägare, alla assisterade av olika hundraser, fanns i startfältet denna fina oktobermorgon på gården Långtora, utanför Enköping. Från gårdsplanen kunde man blicka ut över fina fältfågelbiotoper, där dagens jakt skulle ske.
- Ni deltagare bedöms givetvis efter de regler som finns för St Hubertusjakt. Men det är inga konstigheter, det är bara att jaga som vanligt, förklarade Jonas Sandberg som var en av domarna för dagen, och fortsätter:
- Ett tips är att tydligt visa sina avsikter under jakten. Visa att din jakt anpassas efter vindriktning och terräng, visa din säkra vapenhantering och din hunds förmåga. Ur den aspekten påminner det om att ta körkort; var noggrann och lite övertydlig, så det syns att du behärskar alla moment.
När jakten väl var i gång gjorde vana jägare att allt flöt smidigt. Varje jägare har 20 minuter på sig att jaga. Under den tiden får högst två vilt fällas, med maximalt fyra skott. Två domare synar noga hur respektive jägare agerar. Lovligt vilt för dagen var fasantupp och rapphöns.
För åskådarna var det högst intressant att följa varje jägares upplägg av jakten och hundarnas arbete. Spänningen tilltog när hundarnas målmedvetna sökande övergick i viltkontakt. Är det lovligt vilt? Får jägaren skottläge?
Variationen av hundraser bidrog säkerligen också till att behålla greppet om åskådarnas uppmärksamhet. Följande raser använde jägarna under dagen: gordon setter, irländsk setter, strävhårig vorsteh, breton, weimaraner, springer spaniel och cocker spaniel.
En unik behållning var också att domarna, efter att varje ekipage jagat klart, redovisade jägare och hunds förtjänster och brister. Normalt förekommer aldrig öppen kritik på Hubertusjakt eftersom det kan ge fördelar till förare som startar senare i turordningen under dagen.
Vem blev då bästa jägaren? I klassen för stående hundar utsåg domarna Amir Sand till den som skött sina kort bäst. Motsvarande i klassen för stötande hundar blev Torbjörn Augustinsson.
De två domarna bedömde jägarnas förmåga att med vapen och hund jaga
effektivt, etiskt och säkert. Foto: Markus Olsson
| Ekipagen som deltog: |
| Amir Sand, irländsk setter |
| Tore Larsson, gordon setter |
| Bengt Nilsson, strävhårig vorsteh |
| Peter Nilsson, breton |
| Georg Khodr, weimaraner |
| Hans Sundberg, springer spaniel |
|
Torbjörn Augustinsson, cocker spaniel
|
|
Mer om St Hubertusjakt med stående och stötande hund
|
|
En gång i tiden skapades St Hubertus av det Italienska Jägareförbundet. Syftet var att ha en verksamhet där själva jakten stod i främsta rummet. Numera är verksamheten stor på kontinenten, i framför allt Frankrike och Italien.
På svensk mark har intresset för St Hubertus ökat på senare tid. Vid internationella St Hubertusjakter har dock svenskar deltagit med framgång under flera år.
Svenska Jägareförbundets arbete i frågan initierades av en motion som antogs på årsstämman 2008. För närvarande undersöker Jägareförbundets styrelse möjligheterna till införandet av St Hubertusprov i Jägareförbundets regi.
Hubertusjakten som beskrivs ovan anordnades av Svenska Jägareförbundet och Fågelhundarnas Arbetsutskott gemensamt.
|