Protokoll från samrådsmöte

Samrådsgruppen i Alvesta älgvårdsdistrikt

har den 20/4 2006 hållit samrådsmöte i Alvesta Folketshus.

Kallade och närvarande ledamöter:

Börje Andersson Riksjägarna

Bengt Henriksson Skogsvårdsstyrelsen

Ulf Dahl LRF

Jan Larsson Södra Skogsägarna

Anders Nordström från klövviltsgruppen (adjungerad)

Martin Wikerstål Svenska Jägareförbundet

1) Mötet öppnas av Martin Wikerstål

2) Notering av närvarande ledamöter i samrådsgruppen.

Adjungerade ledamöter.

Alla kallade närvarande .

Adjungerad: Anders Nordström, klövviltsansvarig i Alvesta kretsen

Till ordförande i samrådsgruppen utses Martin Wikerstål och till sekreterare Martin Wikerstål.

3) A) Redovisning av föregående års avskjutning och annan avgång av betydelse.

Kommentarer med anledning av resultatet

Avskjutningsstatistik 2000-2005
A-områd.	Tjur	Ko/kviga	S:a vuxna	Kalv	Totalt	/1000ha
2000	48	36	84	57	141	3,23
2001	52	28	80	47	127	2,85
2002	38	35	73	51	124	2,82
2003	41	33	74	33	107	2,43
2004	46	28	74	36	110	2,5
2005	30	35	65	61	126	2,86
Ä-områd.	Tjur	Ko/kviga	S:a vuxna	Kalv	Totalt	/1000ha
2000	38	35	73	52	125	3,25
2001	42	31	73	63	136	3,51
2002	46	33	79	50	129	3,33
2003	41	28	69	46	115	2,95
2004	31	27	58	48	106	2,71
2005	30	21	51	34	85	2,17
B-E-K-omr	Tjur	Ko/kviga	S:a vuxna	Kalv	Totalt	/1000ha
2000	7	3	10	6	16	6,1
2001	4	2	6	7	13	4,9
2002	uppgifter saknas
2003	0	1	1	8	9	4
2004	0	0	0	7	7	3,6
2005	0	0	0	3	3	1,3
Totalt	Tjur	Ko/kviga	S:a vuxna	Kalv	Totalt	/1000ha
2000	93	74	167	115	282	3,3
2001	98	61	159	117	276	3,23
2002	84	68	152	101	253	3
2003	82	62	144	87	231	2,71
2004	77	55	132	91	223	2,62
2005	60	56	116	98	214	2,51

Vi har ej århållit någon statistik för B-E-K områdena för 2002 så statistiken totalt för 2002 är beräknad på A- och Ä-områdena.

4 B) Redovisning av älg-obs samt övriga eventuellt genomförda inventeringar.

( exv ökad/minskad älgstam, ökad/minskad reproduktion, slaktvikter, åldersbestämningar)

Särskilda noteringar med anledning av de redovisade uppgifterna.

Efter orkanen Gudrun är det svårt att jämföra Älg-obsen. En del marker gick inte att jaga såsom tidigare år och på andra marker där viltet kunde röra sig och hade tillgång till mat (liggande tall med rotkontakt) och vatten hade älg flockat sig på annat sätt än tidigare år. Då många träd och hela bestånd var nerblåsta såg man på sina håll mycket längre. Älgstammen är därför mycket svårbedömd i förhållande tid tidigare år. Vi kan på sin höjd göra en grov uppskattning som handlar om en oförändrad till svagt ökande stam.

Älg-obsen finns som bilaga.

Slaktvikterna är i stort oförändrade (lägre än för 10-år sedan). Åldersbestämningen av djuren ger en mycket låg medelålder.

4 C) Redovisning av överläggningar med distriktets älgskötsel-/A-licensområden (Nuvarande älgstam och den fortsatta utvecklingen. Övriga frågor av intresse för samrådsgruppen) Särskilda noteringar med anledning av redovisningen.

Vid överläggningarna med A- och Ä områdena framgick det att betestrycket är överlag godtagbart med en älgtäthet som är rimlig. Samtidigt mycket svår bedömt efter Gudrun. Enstaka tallföryngringar kan ha omfattande skador. Detta torde bero på avsaknaden av alternativt foder i området samt att då tallföryngringar är så unika idag så är risken stor för att de utsätts för skador. Avsaknaden av en spridd förekomst av tall är ett problem för dem som försöker sig på tallföryngringar.

Från både A- och Ä-områdena redovisades som sammanvägd bedömning en älgstam som befinner sig på en acceptabel nivå. Från de mellersta delarna av kretsen önskar man en tätare stam medan man längst i söder och i norr upplever stammen som ”lagom”.

Från Alvestakretsen beklagar man att det inte går att komma överens om gemensamma rekommendationer för avskjutningen. Som exempel kan nämnas att i ett Ä-område har man skjutit 13 tjurar och 3 hondjur och några A-områdena i Moheda socken fortsätter att skjuta stor andel tjur vilket ger att proportionerna för vuxna i djur i socknen blir 9 tjurar och 4 hondjur. Det frestar starkt på relationerna till grannområden som försöker tillämpa förvaltningsprinciper för att få en högre medelålder på de vuxna djuren och en större tjurandel i vuxenstammen.

Då några jaktområden bara jagade kalv under den gångna jaktsäsongen (som konsekvens av Gudrun) blev det goda proportioner mellan avskjutningen av kalv och vuxna djur.

Skogsstyrelsen redovisar ej heller detta år någon betesinventering

Södra Skogsägarna anser att en älgstam i balans innebär att man klarar tallföryngringen. Mot den bakgrunden får älgstammen inte öka. Södra Skogsägarna vill ha en generös bedömning av möjligheten till skyddsjakt på enskilda djur i vinterstam som går hårt åt lokala tallbestånd.

LRF:s uppfattning är att skadorna för närvarande är på en acceptabel nivå. Men understryker att älgstammen ej får öka.

Från överläggningarna med A- och Ä-områdena gjordes gällande att i stort sett samma tilldelning med avseende på vuxna djur kan gälla under 2006 som under 2005 med avseende på kretsen. Stammen bedöms som olika tät och med olika kvalité i de olika delarna av den avlånga kretsen. I norr i stort oförändrad och med låg medelålder på tjurar, i mellersta delen mycket varierad och mindre tät och i söder möjligen något tätare och med en något bättre ålderstruktur.

Förslag till ramtilldelning se bilaga.

4. D) Bedömning av den nuvarande älgstammen.

Antalsmässigt Stammen ökar Stammen minskar Stammen oförändrad

Kvalitetsmässigt Låg medelålder Låg tjurandel Låg koandel

Inventering antal …………./1000 hektar.

5. Redovisning av viltskador på gröda. Särskilda noteringar.

Mycket lokalt (enstaka bestånd) uppvisar betesskador.

6. Redovisning av skador på skog.

Skadeläget är Trädbitning på rönn, sälg, asp och ek

enligt markägarna/ skogs- förekommer i

vårdsstyrelsen

För högt Högt Acceptabelt Måttligt Svagt

Riklig omfattning Måttlig omfattning Ringa omfattning

Uppfattningen grundas på

Inventering

Bedömning

En försiktighet med avseende på avskjutningen bör företas i den mellersta delen av kretsen så att reproduktionen ej hotas. Lokalt kan jakttrycket öka något längst i söder och i norr. Kalvavskjutningen måste vara lika hög som avskjutningen av vuxna djur. Kan man inte skjuta kalv skall man låta bli att skjuta vuxna djur. Medelåldern behöver höjas och tjurandelen öka. Därför måste andelen av vuxna hondjur minskas där älgstammen lokalt bedöms för hög.

Vidtagna åtgärder för ett ökat foderutbud:

Det finns unika möjligheter att skapa alternativa fodertillgångar till tallen genom de åtgärder som kommer att vidtas efter Gudrun i skogskötseln. Jaktvårdskretsen har tillsammans med skogsfolk haft föredrag om detta och kommer att fortsätta med detta under de kommande åren.

7. Redovisning av viltolyckor i trafiken saknas på krets nivå eller är mycket bristfällig.

Det finns officiellt endast statistik för hela länet.

8. Fastställande eller eventuell revision av den översiktliga planen för älgstammens utveckling. Vi föreslår en ökad avskjutning av kalv, att åtgärder vidtas för att höja medelålder i norra och mellersta delen. Det senare medför att tilldelningen förändras mellan de olika socknarna.

9. Mot bakgrund av redovisade förhållanden under punkterna 4-7 och avstämt mot den översiktliga planen är det kortsiktiga målet för vinterstammen följande

Antalsmässigt	Kvalitetmässigt
1/ Nuvarande stam på lämplig nivå	2/ Ökad tjurandel
Stammen kan öka (betydligt)	Ökad koandel
Stammen måste minska (betydligt)	Minskad kalvandel

Noteringar och kommentarer (olika uppfattningar, lokala variationer mm);

1/ Gäller kretsen totalt. Detta sker bäst genom hög kalvaskjutning.

2/ Särskilt uppmana jägarna i den norra och mellersta delen att sträva efter en högre medelålder på de vuxna djuren (särskilt på tjurarna).

Riktlinjer till jägarna för att uppnå önskvärd förändring:

Kretsen kallar till årligt älgjaktsmöte vid vilket avskjutningen diskuteras samt där eventuella rekommendationer angående avskjutningen antas.

Under verksamhetsåret har det inletts ett flerårigt arbete för att öka samsynen för gemensamma åtgärder

Åtgärder för att följa upp förändringen:

Kretsen för en noggrann statistik över slaktvikter samt gör åldersbestämningar av de flesta vuxna djur som skjuts. Ansträngningar görs för att samtliga skjutna djur skall åldersbestämmas.

10. Samrådsgruppens förslag till avskjutning innebär

¨ en total avskjutning inom A- och Ä-områdena i distriktet med ………älgar, varav högst ………….. får utgöras av vuxna djur.

¨ en avskjutning för A-områdena med 190 älgar, varav högst

95 får utgöras av vuxna djur.

11. Licenstilldelningen för A-områdena bör uppgå till 95 vuxna älgar och 95 kalvar för att

möjliggöra bedömd lämplig avskjutning enligt punkt 10.

Delramar för församlingarna redovisas på Bilaga 2.

Med utgångspunkt från föreslagen tilldelning och beräknad avskjutning bedöms

utnyttjandegraden för A-licnesområdena inom distriktet komma att uppgå till

70 –80 %.

12. Övriga frågor (Eventuella synpunkter på förslag om jakttid för Ä-,A-, B-, K- och E-områden, fällavgifter, andra viltarter m .m.)

De nu antagna jakttiderna är lämpliga. När länsstyrelsen efterhand reviderar Ä-områdenas skötselplaner bör detta göras så att det ha antal som antagits som minsta areal för inrättande av ett A-område får en motsvarande tillämpning när det gäller jakttrycket i skötselområdena. …………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

13. Mötets avslutande

Martin Wikerstål

ordförande

Justeras (samtliga ledamöter):

Börje Andersson Riksjägarna

Bengt Henriksson Skogsvårdstyrelsen

Ulf Dahl LRF

Jan Larsson Södra Skogsägarna (deltog i sammanträdet per telefon)

Martin Wikerstål Svenska Jägareförbundet

………………………….. ……………………. …………………

…………………………. ……………………. …………………

Bilaga 2.

Ramförslag älg 2005 Alvesta jaktvårdskrets.

Preliminärt förslag för vuxna djur:

Församling tilldelning total areal 1vuxet/ha

Alvesta 2 1.456ha 1/728ha

Lekaryd/Härlöv 2 1.222ha 1/611ha

Hjortsberga 15 7.396ha 1/493ha

Moheda 17 8.447ha 1/496ha

Slätthög 25 10.446ha 1/418ha

Mistelås 8 3.427ha 1/428ha

Vislanda 22 9.950ha 1/452ha

Skatelöv 1 376ha 1/376ha

V Torsås 3 1.176ha 396ha

Tabellen ovan avser vuxen älg 95 st. Lika många kalvar (95st) bör delas ut i proportion till de vuxna älgarna men med en utjämnande effekt mellan de enskilda A-områdena med hänsyn tagen till arealgränser och de lokala variationerna i stammens täthet.

Om Viltnämnd och Länsstyrelsen hinner ta ställning till nya arealgränser för A-områdena så att några områden kommer att avregistreras så kommer detta att vägas in i den slutliga fördelningen av älgarna när och om vi vet med vilka områden den marken kommer att läggas samman .