Mård

Mården, eller som den egentligen heter skogsmård, finns över hela landet. Den är en allätare som är mycket bra på att anpassa sig till sin omgivning. Mården kan ta förvånansvärt stora byten som skogshöns men även leva på frukt och bär.

Kännetecken

Skogsmården har brun päls med gräddvit strupe. Jämfört med övriga svenska mårddjur, av liknande typ och storlek, har mården relativt stora öron.

Ekologi

Mården är ett mellanstort, skogslevande rovdjur. Små däggdjur som ekorrar, harar, fåglar, insekter och bär är viktiga inslag i födan. Under vintern äter mården också på kadaver av hjortdjur samt ägg (från skogs- och sjöfågel), som den hamstrat under sommaren. På grund av risken för predation undviker mården öppna platser. Därför är små skogslevande gnagare viktigare i dieten än de gnagare som trivs på hyggen och andra gräsmarker. Detta är speciellt uttalat under vintern.

Mården parar sig i juli-augusti. Förökningstakten är låg. Första kullen föds i allmänhet då mården är 2-3 år och kullstorleken är 1-4 ungar. Mården är känslig för predation från i synnerhet räv.