Älgavskjutningen ökade något under 2008–2009 jämfört med året innan. Och på flera håll i södra Sverige börjar det se rätt lovande ut för älgstammen. Men fortfarande har många län en bra bit kvar till Jägareförbundets mål att kalvavskjutningen ska uppgå till minst 50 procent av de fällda djuren och att tjurarna ska vara 40 procent av de vuxna i älgstammen.

Av Bertil Lundvik
 
Från en avskjutning på cirka 81 000 älgar förra året och 82 000 året före, så ökade nu avskjutningen i Sverige till cirka 83 500.
Bilden över hur det ser ut mellan länen, och även inom länen, är ganska splittrad. Men en sak verkar tydlig.
– Där man gripit tag i älgfrågorna och har ett engagerat intresse, där verkar man nu också se resultat, kommenterar till exempel Erik-Ludvig Berggren, älgansvarig jaktvårdskonsulent i Västra Götalands län.

Det länet är annars ett typiskt exempel på att det kan se väldigt olika ut i skilda delar av ett län.
I de delar av länet som hör till Jägareförbundet Södra Älvsborg ser det riktigt bra ut. Det gäller särskilt inom älgskötselområdena där man ligger på en kalvavskjutning på 59 procent, medan kalvandelen i Göteborg- och Bohuslän bara utgör 37 procent.
I Södra Älvsborg uppfyller man faktiskt alla målen inom Jägareförbundets handlingsplan för älg, man skjuter 50–50 bland de vuxna djuren och reproduktionen är 0,88 procent.
Av de län som lyckats vända en älgstam i kris är det dock Blekinge som framstår som det klaraste ljuset.  Under 2008–2009 kunde man öka avskjutningen med 45 procent!
I absoluta tal är det dock inte så mycket eftersom Blekinge är ett litet län som förmodligen inte kan hålla så mycket fler än älgar än idag.

Problematiskt i norr
I norra Sverige ser det fortsatt mer problematiskt ut. Det verkar finnas en stor tröghet i att få jägarna att skjuta mer kalv, och inte ens den så kallade Skellefteåmodellen fungerar som ett givet undermedel i förvaltningen, menar jaktvårdskonsulent Hasse Johansson.
I södra Norrbotten och norra Västerbotten är det både en vikande älgstam och allt sämre kvalitet, men det verkar ändå som om både jägare och markägare är rätt nöjda.
– Man jagar på ungefär som man brukar, konstaterar Björn Sundgren, älgansvarig konsulent i Norrbotten.
Göte Grubb, som är ansvarig för älgfrågorna i Mitt Norrland med länen Jämtland och Västernorrland, är klart bekymrad.
– Det är särskilt kvaliteten i älgstammen som på många håll går åt fel håll. Det är för lite tjur i stammen. Och det skjuts för få kor och kalvar. Och ju mindre älgstammen blir, desto svårare blir det att ändra på den nedåtgående spiralen.
– Vi måste köra stenhårt med Jägareförbundets handlingsplan för att ändra på situationen, säger Göte Grubb.

Samordnad förvaltning
Den nyligen framlagda utredningen om älgförvaltningen kommer inte att slå igenom förrän 2011. Men på flera håll har man redan börjat arbeta med älgfrågorna i den riktning som utredningen föreslår, alltså en samordnad förvaltning över större områden. Och i län med många B-områden, som exempelvis Halland, kan utredningen få revolutionerande resultat.
– Vi gick över till viltförvaltningsområden, tio stycken bildades rätt sent inför vårens lokala samråd. Men alla verkar rätt entusiastiska även om man ännu inte vet riktigt hur man ska få allt att fungera, berättar jaktvårdskonsulent Jonas Bergman i Södermanland exempelvis.
Men sedan räcker det ju inte alltid att vara överens i det lokala samrådet.
– Det har rått full enighet i det lokala samrådet i Sörmland ända sedan 1997, att man ska spara tjurar och öka kalvskyttet, men fortfarande skjuter man för mycket tjur och reproduktionen ligger därmed också kvar rätt lågt, tycker Jonas Bergman.
I de mellansvenska länen är det Dalarna som verkar utgöra det största bekymret, även om försök lokalt görs för att rätta till situationen.
I Gävleborg har man på flera håll tagit tag i den sjunkande kvaliteten, och det ser inte så negativt ut som det gör i Dalarna.
I Värmland och Örebro län ser det efter flera hotfulla år ut som om man lyckats vända trenden.
– Här får nog jägarna nu vara observanta så inte älgstammen skenar uppåt. Ett ökat jakttryck på kalvar är klart motiverat, tycker jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen.
– Jägarna har tagit höjd för vargarna sedan flera år, och det gör att man nu har en hygglig älgstam på många
håll, instämmer Per Zakariasson, jaktvårdskonsulent som samordnar älgfrågorna i mellersta Sveriges alla län.

Ser ljusare ut
Sammanfattningsvis kan man säga att läget ser ljusare ut för älgstammen än på många år. Men det finns ändå anledning att påminna om Jägareförbundets handlingsplan som har som mål att reproduktionen ska ligga på 80 födda kalvar per 100 hondjur, eller om man så vill på 0,8. I en del län är man där, men många har långt dit.
Kalvandelen av avskjutningen ska vara minst 50 procent, är ett annat av målen. Dit når flera län, men många, inte bara i norr, har en bra bit kvar.
Målet för andelen tjur bland de vuxna älgarna är 40 procent. Där är det älgobsen som blir verktyget, av tio sedda älgar ska alltså fyra vara tjurar. Då vill det också till att man inte år efter år skjuter betydligt fler tjurar än kor. Många län har en bra bit kvar.
Med för få tjurar blir också medelåldern låg och därmed finns risk att brunsten hos korna blir försenad eller uteblir helt. Det leder till färre födda kalvar, och till sent födda kalvar med lägre slakvikt vid jakten.

Norrbottens län
Det är hyfsat stabilt läge i landets tredje största län vad gäller älgavskjutning. Avskjutningen ökade marginellt från
9 776 till 9 884 älgar.
– Läget varierar en hel del inom länet. Älgstammen är något vikande i de östra delarna, men det är särskilt i de södra delarna av länet som det går neråt. Men man sitter rätt nöjd i båten och kör som vanligt, kommenterar jaktvårdskonsulent Björn Sundgren.
Kalvandelen i avskjutningen är bara 41 procent. Det är lågt men ändå ett steg bättre än året innan då kalvandelen låg på enbart 38 procent.
– Viltskadecenter håller på med spillningsinventeringar på vissa ställen för att se på björnens predation på ren, berättar Björn Sundgren.
– Lite resultat kan det också ge om älgen. Vi tror det finns vissa björnar som specialiserar sig på att ta både älgko och kalv just i kalvningsögonblicket.
Björnens predation på älgkalv och älgkor kan onekligen vara en faktor att ta med vid planeringen av avskjutningen, men kalvandelen bör överlag kunna öka.

Västerbottens län
Älgstammen är något vikande, men i huvudsak är det rätt stabilt om man ska generalisera. Cirka 12 400 älgar sköts senaste året, vilket är en viss ökning jämfört med föregående jaktsäsong, och gör länet till det län som har störst avskjutning.
– Fast vi har varit tvungna att begränsa jakttiden på vuxna djur för att försöka få över mer av jakttrycket på kalvar, berättar jaktvårdskonsulent Hasse Johansson som har älgfrågorna på sitt bord.
Han bedömer att älgstammen är något vikande trots att avskjutningen ökade.
– Det är särskilt vissa områden norröver i länet där älgstammen går neråt och man är tvingade att vidta åtgärder. Därom är både jägare och markägare överens.
I Skellefteåtrakten ser det något sånär hyggligt ut, tycker Hasse Johansson.
– Men inte ens Skellefteåmodellen verkar vara något undermedel. Det är ändå ute i jaktlagen det avgörs hur det blir, säger han.
Kvaliteten på älgstammen är inte den bästa. Reproduktionen ligger bara på 0,50 i länet vilket tyder på att det är alldeles för många unga djur i stammen. Mot fjällkanten är det ännu lägre.
– Och man ser många ensamma hondjur. Man skjuter för många tjurar och för lite kalv, tycker Hasse Johansson.
Därmed hamnar man lätt i en nedåtgående spiral. De fällda tjurarna utgjorde 53 procent av de vuxna djuren. Andelen kalvar var bara 41 procent.
– Personligen tycker jag att den fria kalvjakten inte passar riktigt hos oss. Man får en tilldelning och så tycker man att den låter väldigt låg. Men då ska man ju egentligen lägga till lika många kalvar. Men de räknas liksom inte när det inte är någon tilldelning på dem, förklarar Hasse Johansson.

Jämtlands län
Avskjutningen var ungefär oförändrad 2008 jämfört med 2007, 11 807 älgar sköts totalt, vilket var plus 76.
Problemet är den väldigt ojämna fördelningen av älgstammen och den allt sämre kvaliteten.
– Det är ett generellt problem. Vi har för lite tjur i stammen, konstaterar jaktvårdskonsulent Göte Grubb, inte minst gäller det Strömsunds kommun.
– Vi jobbar mycket med detta och åker runt på möten och pratar om det, men det är svårt att få riktigt gehör.
– Ju mindre älg det blir, desto svårare blir det också att få jägarna att skjuta kor.
– I och för sig är det väl riktigt att man inte ska skjuta avelskorna, men det blir inte bättre av att skjuta tjur. Här måste jakttrycket läggas på kalvarna, även om förstås björnen också tar en hel del kalv på vissa håll i länet. Det verkar trögare här än i södra Sverige att få en ändring till stånd, suckar Göte Grubb.

Västernorrlands län
Här har man i två år nu lyckats skjuta fler älgkor än tjurar. Senaste året var andelen skjutna kor 51 procent. Av en total avskjutning på 7 880, en minskning med 277, var dock bara 39 procent kalvar. 
Det här är förstås inte bra, kalvandelen måste upp, tycker Göte Grubb.
– Det finns stora lokala variationer. I vissa områden har man både bra reproduktion och en relativt hög kalvandel, medan man i andra ligger betydligt sämre till.
– Lösningen ligger i att fortsätta skjuta fler kor än tjurar och att öka kalvandelen, menar Göte Grubb.
Avskjutningssiffrorna tyder på att  Indalsliden har den största älgstammen och Junseletrakten har den sämsta.

Dalarnas län
I Dalarna fortsätter den nedåtgående trenden i avskjutningen. Minskningen på två år är cirka 1 000 älgar. 2008–2009 sköt man i Dalarna 6 413. Kalvandelen av de fällda älgarna var 42 procent.
– Älgobsen per mantimme tyder ändå på att älgstammen är tämligen oförändrad eller till och med något uppåtgående, menar den i länet nye jaktvårdskonsulent Claes Lindström.
Det pågår en del spillningsinventeringar i Dalarna, särskilt i de södra delarna.
– De visar på en älgstam på mellan fem och tio älgar per tusen hektar, men de lokala variationerna är mycket stora, säger Claes Lindström.
Storskogsbruket drar på vissa håll åt en annan riktning än jägarna.
– I vissa lokala samråd har vi inte kommit överens, i andra har det gått bättre, konstaterar Claes Lindström.
Per Zakariasson, jaktvårdskonsulent med samordningsansvar för Mellansverige, gör samma bedömning som Claes Lindström av älgstammen i Dalarna, men vill tillägga en sak:
– Dalarnas generella problem är att kvaliteten är för dålig. Andelen tjur i älgstammen är för låg, och därtill är åldern på de kvarvarande vuxna djuren låg och därmed får man också för låg reproduktion. Botemedlet heter ökat jakttryck på kalvarna, och att man minskar jakttrycket på tjurarna.

Gävleborgs län
Efter flera år med nedåtgående trend i Gävleborg börjar nu kurvorna plana ut, även om det fortfarande finns mer att göra. Så det är med viss tveksamhet som Per Zakariasson visar en tumme som pekar rakt fram.
– Men man har tagit till sig krisstämpeln och jobbar på flera håll i länet med att rätta till svagheterna, tycker Per.
– Kvaliteten har gått ner, men man försöker på en del håll komma till rätta med det, exempelvis genom att man ska skjuta två kalvar innan den första vuxna älgen får fällas, berättar Per Zakariasson.
Det har också lett till att kalvandelen nu är uppe i 49 procent av de skjutna älgarna som var 4 633, en liten ökning jämfört med året innan.
– Så håller man ut så här, och helst ökar andelen skjutna kor och kalvar något ytterligare kan det snart åter börja finnas en riktigt bra älgstam i Gävleborg, säger Per Zakariasson.

Värmlands län
Älgstammen ökar i Värmland. Det visar spillningsinventeringar som skett under våren. Och 2008–2009 ökade också avskjutningen för första gången på flera år till 6 540 fällda älgar, vilket naturligtvis i sig var positivt.
Även kalvandelen av de skjutna älgarna ökade, visserligen inte så mycket, men ändå med tre tydliga procentenheter till 45 procent och det är ett tecken på att en stor del av den ökade avskjutningen låg på kalvarna.
– Jägarna får nog nu vara observanta så inte älgstammen skenar iväg, varnar jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen.
Eftersom man i Värmland fortfarande skjuter fler tjurar än kor finns här en god möjlighet att minska risken för en skenande utveckling genom att skjuta lite fler kor, och framför allt att skjuta betydligt fler kalvar. Då ökar möjligheterna att höja medelåldern på de kvarvarande älgarna och för framtiden ytterligare höja reproduktionstalen.
Eftersom vargarnas predation är störst på kalvar är en höjd reproduktion ett utmärkt sätt att även i fortsättningen hålla en bra jakt på en kvalitetsmässigt allt bättre älgstam.

Örebro län
Efter ett par år med kraftig inbromsning i avskjutningen och på en del håll stora ansträngningar att också göra något åt kvaliteten på älgstammen börjar man nu ana en vändning i länet som helhet.
Men visst är det skillnad mot hur det var under toppåren, 1982 sköts över 6 000 älgar i länet.
Fast dit vill nog ingen komma idag.
Man sköt 2 202 älgar 2008–2009 och det är en ökning med cirka 250 från 2007. Ökningen består främst i att jägarna i länet skjutit fler kalvar än tidigare.  Kalvandelen låg på 57 procent. Man sköt också cirka 60 fler kor än tjurar och det här är siffror som, om de håller i sig, ger förutsättningar för en betydligt bättre kvalitet på älgstammen än idag. Ja, på vissa håll är kvaliteten redan tydligt på väg upp.
– Spillningsinventeringar inom länet visar också att jägarna här får se upp så inte älgstammen blir för stor. Men med fler skjutna kor och kalvar går det lätt att reglera den saken, säger jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen.
Västmanlands län
I Västmanland har avskjutningen kraftigt gått ned under några år och 2008–2009 fortsatte nedgången. Nu sköts 1 013 älgar, alltså ungefär 150 färre än året innan då avskjutningen sjönk med 20 procent.
De senaste årens minskade älgjakt handlar till viss del om en medveten inbromsning för att få älgstammen att återhämta sig och för att ta höjd inför de vargar som finns i länet.
Jaktvårdskonsulent Per Zakariasson tycker att det trots allt ser lovande ut inför kommande år.
– Fortsätter man att jobba med kvaliteten i älgstammen bör det kunna bli allt bättre framöver, tycker Per, som också har länsstyrelsen med sig.
Kalvandelen bland de skjutna älgarna steg till cirka 55 procent från 49 procent året innan, så en medvetenhet om vad som måste göras smyger sig sakta in bland allt fler jägare.
Länsstyrelsens rekommendation inför höstens jakt är att andelen kalv i avskjutningen ska vara 60 procent, och att könsfördelningen bland de skjutna vuxna djuren ska vara 60 procent kor och 40 procent tjur. Detta eftersom snedfördelningen i den befintliga älgstammen med för få och för unga tjurar behöver rättas till.
Spara en tjur och skjut ett par kalvar till i stället, uppmanar länsstyrelsen. 

Uppsala län
Här stampar avskjutningen kvar på en låg nivå.
1 815 älgar sköts 2008–2009 och det var ett par färre än året innan.
– Man kan väl säga att kurvorna har planat ut, men nu måste man i länet ta ännu hårdare tag i kvalitetsaspekterna. I Uppsala län har man nästan bara unga tjurar, och man har väldigt få tjurar kvar efter jakten, säger jaktvårdskonsulent Per Zakariasson.
Andelen kalv av de skjutna älgarna var 48 procent. Inom älgskötselområdena var kalvandelen en procentenhet högre. Andelen skjutna kor bland de vuxna har också ökat och ligger nu på 56 procent inom älgskötselområdena, men på 52 procent på den totala arealen.
– På vissa håll inom de viltförvaltningsområden som bildats försöker man ta tag i älgfrågan, så kanske kan det sakta börja bli lite bättre, hoppas Per Zakariasson.
Främst måste kalvskyttet öka.
Länsföreningen har antagit en policy (2007), som om den följs, ska kunna ge en årlig avskjutning på
2 500–3 000 älgar, men då måste jägarna i länet på allvar börja spara tjurar och skjuta kalvar i stället.

Stockholms län
– I Stockholms län har man dragit i handbromsen rejält på flera håll. Och då är det främst kvaliteten man har tagit sikte på, för på många håll har man trots allt antalsmässigt en rätt skaplig mängd älg, bedömer Per Zakariasson, jaktvårdskonsulent med älgansvar i de mellansvenska länen.
Avskjutningen i länet låg på 1 026 älgar 2008–2009, vilket är som året innan och motsvarar ungefär drygt två skjutna älgar per tusen hektar. Andelen kalvar bland de fällda älgarna har ökat till 47 procent från 45, men skulle behöva komma upp i närmare 60 procent om kvaliteten ska kunna höjas på allvar.
– Men man har ett högre jakttryck på hondjuren än på tjurarna, och det bidrar till att det kan börja vända uppåt kvalitetsmässigt, tror Per Zakariasson.
Älgkorna utgjorde 57 procent av de vuxna fällda älgarna.
Flera områden i länet avstår jakt helt i höst, andra ska bara jaga kalv. Det bör också ge snabba resultat i enlighet med Kalmarmodellens intentioner.
Eftersom en del spillningsinventeringar skett som visar att älgarna är fler än man kanske tror, så är det bra med ett fortsatt lite högre jakttryck på korna och framför allt på kalvarna, där man nu ändå ska jaga.

Södermanlands län
Det finns i snitt över länet kanske sex älgar per tusen hektar. Den bedömningen gör jaktvårdskonsulenten Jonas Bergman som är ny i länet efter pensionerade Alf Lettesjö.
Älgstammen minskar nog heller inte, tror Per Zakariasson, samordnare av älgfrågorna i Mellansverige.
– På flera ställen har man ställt in jakten, på andra har man bara skjutit kalv, säger Per.
Det kan förklara att bara 723 älgar sköts 2008–2009, varav 54 procent var kalv. Reproduktionen var 0,7 – alltså en bit ifrån förbundets mål på 0,8.
– Jag gick igenom protokollen från 1997 i det lokala samrådet. Alla gånger har man varit överens om att förbättra kvaliteten och se till att få fler tjurar och äldre djur, men sedan har det liksom inte hänt så mycket, annat än lokalt, konstaterar Jonas Bergman.
– Det har över tid skjutits för många tjurar, så andelen tjur i stammen är väldigt låg och tjurarna är över lag väldigt unga, fortsätter Jonas Bergman.
– Men fortsätter man med kalvskyttet och sparar lite mer tjur, då bör det gå att vända kurvorna uppåt kvalitetsmässigt, tycker en hoppfull Jonas Bergman, som även vill lägga till:
– Älgstammen i Sörmland har ju en väldig potential egentligen, här borde man kunna hålla fina älgar, även om det också finns mycket annat vilt.

Östergötlands län
Det sköts 2 518 älgar i Östergötland 2008–2009, en ökning med cirka 500 älgar. Det mesta av ökningen var kalv, så med en kalvandel på 61 procent ser det lovande ut för den fortsatta förvaltningen av älgstammen i Östergötland.
Det här är definitivt ett resultat av ett målmedvetet arbete under ett par år för att vända de kurvor som pekade nästan rakt nedåt för några år sedan.
Könsfördelningen bland de skjutna vuxna älgarna ser också riktigt lovande ut med 475 skjutna tjurar och 490 skjutna hondjur.
Också älgobsen har en svagt uppåtgående trend och reproduktionen låg senaste året på 0,83. Fortfarande är tjurarnas andel av de vuxna i älgobsen för låg. Den ligger på 34 procent, målet är ju 40 procent, men siffrorna pekar ändå uppåt, förra året var det 32 procent.
– Kan jägarna bara bli ännu lite bättre på att släppa förbi tjurar och i stället skjuta kalv kan också det målet nås, tror Erik-Ludvig Berggren, jaktvårdskonsulent med ansvar för älgsamordningen inom Jägareförbundet över hela södra delen av landet. 

Västra Götalands län
Det här länet är stort och omfattar flera länsjaktvårdsföreningar.
– Ska man generalisera för hela området pekar det lite uppåt, säger Erik-Ludvig Berggren, samordnare av älgfrågorna i södra Sverige.
2007–2008 sköt man i länet 4 659 älgar, 2008–2009 sköt man 5 107. Och det är ju ett tecken på att det går åt rätt håll. Också älgobsen pekar uppåt, särskilt tydligt är det i Södra Älvsborg, medan det är lite mer otydligt i norra delarna av länet. Men det finns fortfarande mycket att göra för att höja kvaliteten i älgstammen.
– Kalvandelen i avskjutningen var bara 45 procent sett till hela länet. Och av de vuxna fällda djuren utgjorde tjurarna 55 procent, berättar Erik-Ludvig Berggren.
Älgskötselområdena är bättre på att arbeta för att nå målen i Jägareförbundets handlingsplan för älg.
– Det finns stora skillnader mellan olika delar av länet. Bäst på älgförvaltning är man i Södra Älvsborg och särskilt då i älgskötselområdena. Där når man faktiskt upp till målen i handlingsplanen, berättar Erik-Ludvig Berggren.
– Man skjuter där 56 procent kalv och 55 procent av de skjutna vuxna är hondjur. Och reproduktionen ligger också över målet, på 0,88.
– Även inom vanliga A-licensområden har man skärpt till sig i Södra Älvsborg och det ska de ha en eloge för, berömmer Erik-Ludvig Berggren.
I Göteborgs- och Bohuslän blir älgskötselområdena fler, men fortfarande är det svårt att komma överens över större områden. Här ligger kalvavskjutningen bara på 37 procent, lokalt dock bättre. Och man skjuter för mycket tjur.
– I Norra Älvsborg finns tveksamhet till att förvalta älgstammen för att höja kvaliteten, tycker Erik-Ludvig Berggren.
Man skjuter 43 procent hondjur av de vuxna och kalvandelen ligger inom älgskötselområdena på 44 procent och inom A-licensområdena bara på 39 procent.
– Till den tveksamhet som helt klart råder till att skjuta kalv kan man bara säga att det är viktigt att ha kvar de produktiva djuren i älgstammen, även tjurar. Vi försöker få gehör för att det måste vara antalet fällda kalvar som ska få avgöra hur många vuxna djur man sedan kan skjuta.
– Spara avelstjurar! Det är vad vi säger, och försöker få dem att arbeta efter handlingsplanen för älg.
Älgobsen i Norra Älvsborg visar att reproduktionen gått ner.
– Det var som bäst 2005 med 0,77. Nu senast nere i 0,73. Andelen tjur i älgstammen når man inom Södra Älvsborg, medan man i de övriga delarna ligger på 33, 36 och 33 procent tjur. Så vi har en bit kvar, konstaterar Erik-Ludvig Berggren.
Inventeringar har man börjat med på sina håll, främst då spillningsinventeringar, och det fanns planer på flyginventeringar i vintras, men de fick ställas in. Det var för dåligt med snödagar helt enkelt.

Kronobergs län
– Vi har vänt trenden och vi skjuter allt mer kalv. Men hur man lyckas med älgförvaltningen skiljer en del över länet, menar Elias Turesson, jaktvårdskonsulent med älgförvaltningsfrågor på sitt bord i kontoret i Eksjö.
Avskjutningen har på några år stigit från drygt 1 200 skjutna älgar till
2 384.
– Och nu måste man på flera håll börja tänka på att höja avskjutningen ytterligare, gärna då mer kalvar och lite fler kor, råder Elias Turesson.
Hyggena efter stormen Gudrun börjar nu producera mycket älgbete.
Redan 2008–2009 sköts 55 procent kalvar, men andelen skjutna tjurar var för hög, den låg på 57 procent av de vuxna.
– Så man ligger efter med kvalitetsarbetet, fler kor behöver skjutas, konstaterar Elias Turesson.
I det lokala samrådet är vi rätt överens med markägarsidan, bedömer Elias Turesson, som blev mer än förvånad över Södra Skogsägarnas utspel mot älgstammen och jägarna nyligen.
– Den som bara sett det utspelet kan tro att vi är totalt oense, men det är vi inte, det visar det lokala samrådet, säger Elias Turesson bestämt.

Jönköpings län
Totalt sköts 2 865 älgar i Jönköpings län 2008–2009 och det är en ökning med ungefär 300 älgar.
– Situationen i Jönköpings län är rätt snarlik den i Kronoberg, men möjligen är de lokala variationerna ännu större, säger jaktvårdskonsulenten Elias Turesson.
På en del håll i länet har man jobbat mer med kvalitetsfrågorna än i andra och sparat rätt mycket tjur för att höja medelåldern.
– På vissa ställen har tjurar med mellan noll och tio taggar sparats, på andra noll till tolv taggar, och det är klart att det börjar synas i älgstammen. Vanligt är annars att man sparar noll till fyra eller noll till sex taggar, säger Elias Turesson.
Kalvandelen i avskjutningen är uppe i 59 procent och bland de vuxna älgarna ligger man nära 50-50 i avskjutningen.
– I älgskötselområdena var koandelen 54 procent.
Inför höstens jakt menar Elias Turesson att jaktlagen möjligen ska skjuta ännu lite mer kor och fortsätta skjuta mycket kalv för att inte älgstammen ska sticka iväg uppåt.
– Spillningsinventeringar tyder på en älgstam på sju till åtta älgar per tusen hektar, men med lokala variationer uppåt och neråt, säger Elias Turesson.
Kalmar län
Det fortsätter upp för älgstammen i Kalmar län, en trend som varit stadig i tre–fyra år nu.
– Det var en bra reproduktion i fjol med hög kalvsättning, och andelen kalv i avskjutningen låg nära 60 procent, berättar jaktvårdskonsulent Bengt Andersson.
Andelen tjur i älgobsen ökar också.
– Vinterstammen består nu till stor del av äldre djur, vilket ju är vad vi eftersträvar, säger Bengt Andersson.
På många håll i länet är det förstås den så kallade Kalmarmodellen man arbetar efter, och det mesta av arbetet sker inom älgskötselområden.
– Vi har gott om älgskötselområden så vi hanterar frågorna så att säga på hemmaplan. Det finns också ett stort engagemang i älgfrågorna bland jägarna, säger Bengt Andersson.
– Det har börjat komma en del rapporter om ökat betestryck på vissa håll i länet, så här får man väl se upp med avskjutningen och kanske skjuta lite fler kor, råder Bengt Andersson.
– Skötselområden följer nu en flexibel tilldelning och vi har kommit ifrån de här breda schablonerna.
– Där det finns mer älg, får man också skjuta mer, där det är glesare får man skjuta lite mindre, berättar Bengt Andersson.
I länet sköt man 2008–2009 2 405 älgar, en ökning med drygt 400 från året innan med den främsta ökningen på kalvarna.

Blekinge län
Jaktåret 2007–2008 sköt man i Blekinge 294 älgar, två år tidigare cirka 200. Senaste jaktåret sköts det 428 älgar, mer än en fördubbling på tre år. Där kan man prata om utveckling!
Jägarna i Blekinge skjuter mycket kalv, 67 procent av älgarna som sköts var kalvar, men att avskjutningen ökade också bland övriga djur visas genom att andelen kalvar faktiskt minskade något jämfört med året innan.
Bland de vuxna älgarna var andelen tjur 44 och kor 56 procent.
Trots detta nådde man inte riktigt upp till Jägareförbundets mål för reproduktionen, den hamnade på 0,75.
– Det svåra nu är att fortsätta förvalta älgstammen på ett bra sätt. För fler älgar kan vi nog inte ha i vårt lilla län. Fortfarande kan åldern nog höjas på älgstammen, även om man redan ser en och annan stor tjur, ja i alla fall efter våra förutsättningar, säger jaktvårdskonsulent Mattias Johansson.

Hallands län
Hallands län är lite knepigt att bedöma. Älgstammen ökar något, och avskjutningen ökar också, men man skjuter fortfarande för lite kalv och för mycket tjur om man ser till länet som helhet.
– Men bedömningen är i alla fall att älgstammen mår bättre än på länge, säger Bo Bergström, rätt ny som jaktvårdskonsulent i länet.
Bo Bergström har en gedigen forskarbakgrund, men främst från havslevande djur. Nu får han tampas med de landlevande.
Det sköts 488 vuxna älgar och 448 kalvar 2008–2009. I några delar av länet ligger man betydligt bättre till, men det är det stora antalet B-områden (över tusen i länet) som påverkar siffrorna negativt. Här kan en ny förvaltningsmodell enligt Maria Norrfalks förslag säkerligen ändra på förutsättningarna.
Reproduktionen låg på 0,76 för länet – noterbart är att reproduktionen i Falkenbergs kommun (är detsamma som Falkenbergs älgvårdsdistrikt) var så hög som 0,95 procent.
Sett till länet som helhet verkar älgstammen enligt älgobs öka något, och andelen tjur ökar också något.
Skåne län
Efter några år med inbromsning för att vända den allt svagare älgstammen i Skåne uppåt, så ökade avskjutningen något under 2008–2009 till 477 älgar från 336 och älgobsen tyder också på en liten återhämtning i älgstammen. Men efter Blekinges framgångsrika vändning av älgläget är nu Skåne ändå det minsta älgjaktslänet. 
Försöken att radikalt korta jakttiden i fjol stöp på överklaganden, och jakttiden sattes i år till 70 dagar för A-områden och älgskötselområden. B-områden och kalvområden har bara en dag på sig.
– Det betyder att vi i stället måste jobba hårdare med arealgränserna för A-områdena för att skjuta vuxen älg, konstaterar jaktvårdskonsulenten Henrik Barnekow.
Kalvandelen är relativt bra, och uppgick det senaste året till 55 procent. Av de vuxna älgarna utgjorde tjurarna dock 55 procent.
De bästa älgmarkerna täcks i stort sett av älgskötselområden, 23 stycken.
– Flera fungerar bra, men kanske inte alla, och engagemanget för älgstammen varierar en del bland dem, menar Henrik Barnekow.
Ska kvaliteten höjas i Skåne behöver färre tjurar skjutas, och andelen kalv kan i stället gärna öka ytterligare.