Framtidens älgförvaltning existerar redan. Med Internet som vägvisare. Ett bevis är Holmen Skogs viltskötselområde i norra Östergötland. Sedan 2003 administreras här jakten på 90 000 hektar i princip helt utan brevpapper och frimärken.

Av Gunnar Nilsson

Visst, skapandet av ett så stort viltskötselområde där grunden i hanteringen är en hemsida (www.holmenjakt.nu) har inte skett helt utan födslovåndor. Men så var det också uppemot 200 jaktlag som hade att ta till sig nymodigheten med rapportering och informationsutbyte på elektronisk väg. Därtill blir det som oftast lite tekniskt krångel i början när ett nytt datasystem sjösätts,
så även här. En skjuten älg kunde exempelvis hamna i kolumnen för kronhjortar.
- Men införandet har gått över förväntan. Och med två års erfarenhet av hemsidan kan vi konstatera att vi vunnit massor, säger Jonnie Friberg, distriktschef på Holmen och initiativtagare till upplägget.
Även Ove Fransson, jaktansvarig på Holmen och administratör av skötselområdet, är förvånad över hur smidigt det hela har gått.
- Jag var inställd på att skicka ut brev till jaktlagen parallellt med hemsidan under några år, men det har nästan försvunnit helt. Det har sparat både jobb och pengar.

Stärkt gemenskap
I så gott som alla jaktlag fanns någon eller några som hade både utrustning och intresse för att ta till sig nytänkandet. Och det spreds snabbt.
Eftersom alla i jaktlagen kan gå in på hemsidan, och även allmänheten, och ta del av bland annat älgobs, skötselplaner, avskjutningsmål, meningsutbyte och avskjutning dag för dag, så är det inte längre bara jaktledaren som har första tjing på informationen. Alla vet.
- Tack vare det har vi kommit bort från fenomen som ryktesspridning och avundsjuka. Gemenskapen har stärkts trots att skötselområdet har blivit större, beskriver Jonnie Friberg.
Uppgifter som det emellertid krävs lösenord för att komma åt är register över medlemmar i de olika jaktlagen, och vem som tar hand om respektive fällt vilt.
Viltskötselområdet är det största i södra Sverige. Av de 90 000 hektaren äger Holmen 60 000 hektar. Tidigare utgjordes området av tre älgskötselområden: Finspång södra, Finspång norra och Kolmården västra. Inom blocket finns knappt en handfull A- eller B-licensområden, vilket tyder på gott samarbete. Nu är hela området uppdelat i två huvudområden, Kolmården och Finspång södra, vilka i sin tur är indelade i åtta respektive fem delområden. En representant från varje delområde samt Ove Fransson utgör en styrgrupp.
- I den beslutar vi om övergripande kvalitets- och kvantitetsmål. Sedan är det upp till varje enskilt delområde att själva besluta om hur man vill nå målen och att upprätta skötselplaner, berättar Ove Fransson.
Med ökad kunskap följer engagemang. Det är precis vad som blivit effekten av det Internetadministrerade skötselområdet, vilket också är en grundbult för själva funktionen.
- Arbetet ska präglas av lokalt engagemang och anpassas till lokala variationer i älgstammen. Det är nyckeln till en bra viltskötsel, poängterar Fransson.

För få tjurar
I systemet ligger en funktion med simulering av älgstammens utveckling fem år framåt beroende på vilken avskjutning som väljs. När faktiska avskjutningssiffror läggs in efter hand framträder hur planen bör korrigeras. Till grund ligger bland annat en flyginventering från 2003.
- Vi har för få tjurar och för låg medelålder i stammen. Förra säsongen fälldes över 60 procent kalv vilket är ett steg i rätt riktning. Säkert har hemsidan haft betydelse för styrningen av älgstammen, säger Jonnie Friberg.
Ett annat grundmål för Holmen är att det som mest ska finnas två procent betesskador på skogen, och i den bemärkelsen kan villkoren förefalla givna.
Ståndpunkten uttalas emellertid olika starkt beroende på andelen bolagsmark på respektive delområde.
- Vi befinner oss i en fas där vi minskar stammens storlek, redogör Jonnie Friberg.
Ove Fransson och Jonnie Friberg kan inte nog framhålla fördelarna med hemsidan. Utskick som tidigare tog en vecka att sammanställa och distribuera går nu med blixtens hastighet och når många fler än tidigare.
- Vi ser bara vinnare. Bolaget, jägarna och viltstammarna kan alla dra nytta, menar Friberg. Dagbok för jaktlagen, kartor, förteckning över eftersöksekipage och ett eget annonstorg är exempel på tillgängligt utbud.
Eftersom systemet är flexibelt kan avskjutningen styras under pågående säsong. Fällda älgar rapporteras in kontinuerligt och efter nyår sammanställs redovisningen, och älgar som inte blivit fällda enligt delområdenas avskjutningsmål läggs ut i en gemensam pott.
Ett jaktlag som skjutit fullt i ett tidigt skede, kan därmed komma att få skjuta ytterligare någon älg.
- Ett önskemål som framkommit är att pottälgarna blir tillgängliga tidigare på säsongen.
- Det är positivt och aningen överraskande. Man kunde ju tro att jaktlagen vill hålla på sina skjutmöjligheter så länge som möjligt. Det pratas inte längre om våra och era älgar, utan de ses som en gemensam tillgång, konstaterar Jonnie Friberg.

Behöver inte träffas
Finns det inget negativt med viltskötsel via Internet?
- Nja, det skulle vara att behovet av att träffas fysiskt har minskat betydligt. Å andra sidan kan vi träffas i alla fall, men slipper ägna tid åt basfrågorna, utan kan i stället ha en gästföreläsare som huvudpunkt för ytterligare förkovran, framhåller Friberg.
- Allt som allt har framtagandet av systemet kostat oss cirka 50 000 kronor. Det är verkligen småsummor om man ser till vad vi fått, summerar Jonnie Friberg.

---------

Jakt on line
En vanlig jaktdag både börjar och slutar vid datorn för jaktledare Lennart Jönsson. Jakten för Klinta jaktlag bedrivs numera näst intill on line!

Av Gunnar Nilsson

- Men det är inte ansträngande. Tvärtom har datorn tillfört jakten en extra dimension, säger Lennart Jönsson vars 13 man starka lag jagar på ett Holmenområde i Kolmården.
Lennart tycker att jakten har blivit roligare de senaste åren. Det är inte längre något hysch-hysch och fjärmande över gränserna. Smäller det skott i fjärran så finns det sannolikt redovisat på Holmens hemsida samma kväll vad som sköts och hur det gick till.
- Det är öppna kort och helt avdramatiserat. Jag upplever också att det är mindre prat i radion numera, säger Lennart Jönsson.
Finns det bara garanterad mobiltäckning kan datorn i princip följa med ut i skogen. På gott eller ont är upp till var och en. Var sak har sin tid och stunden vid brasan må vara helig.
- Nog har man hört äldre jägare beklaga att man inte ens kan jaga utan att datatekniken gör sig påmind, men det är nog en generationsfråga. Merparten har tagit till sig hanteringen av administrationen i skötselområdet, menar Jönsson.
En anledning till att hemsidan är till extra stor hjälp i Klintas fall är att Holmen bedriver representationsjakter på marken.
- Då ser vi snabbt vad som skjutits och vi får anpassa vår avskjutning därefter. Det ingår i våra villkor, framhåller Lennart Jönsson.
När det inte är jakt brukar han gå in på hemsidan någon gång i veckan.
Huvudansvaret för att hålla sig a jour har dock lagts på en annan i laget.
-  Fredrik Lind är vår förste bokhållare. Det fungerar bra och vi får alla information utan en massa papper, summerar Lennart Jönsson.

------------

Jägareförbundet förbereder nationellt system
Jägareförbundet håller som bäst på att utreda hur ett Internetbaserat, nationellt system för viltförvaltning bör utformas. Systemet är tänkt att underlätta rapportering och återkoppling, främst av älgobsen.

Av Gunnar Nilsson

- Trycket på oss är stort, men det är viktigt att vi får ett system som verkligen är användbart för hela landet och för alla olika typer av förvaltningsområden, säger Göran Berg-qvist, ansvarig för klövviltfrågor på förbundet.
Köpa in ett befintligt system eller bygga själv är den stora frågan.
- Att vi måste klara av hela landet och alla olika upplåtelseformer ställer speciella krav, säger Göran Bergqvist. Tänk dig belastningen på systemet under söndag kväll första älgjaktsveckan. Det är då väldigt många jaktlag kommer att vilja rapportera in sin älgobs. Systemet måste klara av  många användare samtidigt.

Måste ha beredskap
Det finns idag mer än en handfull olika hemsidor för vilt-förvaltning framtagna av olika webaktörer och uppdragsgivare. Främst är det bolagsmarker som idag nyttjar datatekniken. Holmen Skog har köpt hemsidor av Wikinggruppen, WM Data har tagit fram Jaktweb åt Sveaskog, Älgbas, som tagits fram av Svensk Naturförvaltning, nyttjas bland annat inom delar av SCA och där går att köpa skräddarsydda analyser och expertråd i förvaltningen.
Öviksprojektet är ett samarbete i Mittnorrland mellan länsstyrelsen, Jägareförbundet och markägarna. Systemet är byggt av LAN-konsult och framtaget i syfte att kunna serva större förvaltningsområden.
- Vi får räkna med att utvecklingen går åt det hållet även om det nya älgjaktsförslaget blivit liggande hos regeringen. Samtidigt måste vi ha beredskap för att hanteringen av systemet kräver personella resurser runt om i landet.
- Sannolikt måste vi börja med några delar, till exempel inrapportering av älgobs och avskjutning. Sedan får vi bygga på med fler delar när vi känner att tiden är mogen. Inte minst kommer ju regeringens eventuella beslut kring älgjaktsförslaget att få stor betydelse för hur stort vi kan satsa, fortsätter Göran Bergqvist.

Utvärderar systemen
I floran av hemsidesalternativ finns ytterligare några. Viltrapport direkt som tagits fram av Foran Dynalog används av några viltskötselområden och jaktlag i Sverige och Norge. Länsstyrelsernas system för hantering av älgavskjutning heter JAS.
Och därtill kan läggas Vilthant som utarbetats av eldsjälar i Jägareförbundet Stockholm och nu marknadsförs på Jägareförbundets hemsida.
- Vilthant är i grunden ett system för älgtilldelning. Det skulle ju ligga nära till hands, men det är tyvärr inte serverbaserat. Det gör det mindre lämpligt vid användning på riks-nivå, förklarar Bergqvist.
Jägareförbundet har tittat på de olika systemen och utvärderar nu intrycken.
- Vi måste se till att vårt system kan kommunicera med alla andra. Ta älgobsen som exempel. Vi har ju ett allmänt uppdrag att sammanställa den. Då måste vi smidigt få in uppgifter från andra rapporteringsvägar. Det bästa vore att all älgobs gick till oss först och att vi sedan slussade vidare, men det är kanske svårt att genomföra, säger Göran Bergqvist.
Inom något år hoppas han att ett system ska ligga klart och att de gula älgobslapparnas tid är förbi.