Avsevärda resurser har lagts ner på älgforskning och vi känner principerna för älgens populations- och reproduktionsbiologi relativt väl.
Forskarna arbetar oftast med märkta individer, som man följer inom försöksområden. Resultaten från sådana studier har lagt grunden till målen i Jägareförbundets Handlingsplan för älg och för inriktningen på de avskjutningsstrategier som fastställs i lokala samråd.
Genom att jägarkåren rapporterar inom den så kallade älgobsen kan vi sedan följa vilken effekt våra avskjutningsstrategier har.
Extra värdefullt är det om man samtidigt samlar in slaktvikter och bestämmer ålder genom att snitta tänder. På så vis kan vi även följa hur stammens sammansättning förändras. Därmed kan vi utvärdera såväl avskjutningsstrategier som förvaltningsmål.
Det insamlade materialet kan även användas för att skapa ökad förståelse för älgens biologi. Med tillräckligt stort material från älgobsen kan vi analysera de biologiska sambanden för hela Sverige, förutsatt att vi även har data på slaktvikter och åldrar.
Alla som rapporterar i Viltdata hjälper därmed till att samla in ett unikt förvaltnings- och forskningsmaterial, som ger en ökad förståelse av hur vår egen älgstam fungerar och bör förvaltas.

Handlingsplan för älg
Jägareförbundet tog 2008 fram Handlingsplan för älg. Där sätter man upp tre mål för att uppnå en mer produktionsanpassad älgjakt med en livskraftig älgstam av hög kvalitet. Planen ska revideras senast under 2011.
Låt oss titta på de tre målen inom handlingsplanen och även utvärdera effekten av våra avskjutningsstrategier.
Handlingsplanens mål är definierade för viltförvaltningsområdesnivån, men sådana områden finns ännu inte i hela Sverige. Alla siffror som jämförs här baseras -istället på länsmedelvärden för de län där det finns tillräckligt med rapporter för att man ska kunna analysera resultaten statistiskt. Saknas ditt län i figurerna, så beror det på att det av någon anledning saknas tillräckligt med data.

80 kalvar per 100 hondjur
Handlingsplanens första mål är att stammen ska producera minst 80 kalvar per 100 hondjur.
Ser man till hela Sverige så ligger medelantalet kalvar som observerades 2009 på 75 per 100 hondjur. Det är följaktligen en bit kvar till målet på 80 kalvar, även om antalet kalvar per hondjur ökat successivt på senare år.
Genom att älgobs samlas in över hela landet, så går det även att analysera resultaten mer i detalj. Sverige är som bekant ett avlångt land och det finns en tydlig effekt av latitud. Det produceras betydligt fler kalvar i söder än i norr. Latituden är dessutom nära kopplad till en marks bonitet, det vill säga produktivitet eller bördighet.
Medelboniteten för ett län har ännu större inverkan på kalvproduktionen än latituden. Vårt nationella mål om att det ska produceras 80 kalvar per 100 hondjur är därmed betydligt enklare att uppnå i södra Sverige, än i norra Sverige. Målet på 80 kalvar per 100 hondjur är dock satt för viltförvaltningsområdesnivån och gäller hela Sverige.
Genom analyser av älgobs kan vi därmed konstatera att vi inför den förestående revideringen av handlingsplanen bör överväga om målet ska omformuleras, så att det tar hänsyn till lokala förhållanden och blir möjligt att nå även i de norra delarna av Sverige. I södra Sverige bör målet kanske sättas ännu högre.

Minst 50 procent årskalv
Handlingsplanens andra mål är att avskjutningen ska bestå av minst 50 procent årskalv. Detta mål uppnåddes jaktåret 2008–2009, om man ser till det nationella medelvärdet av alla län.
Ser man till att antalet kalvar per hondjur också varierar per län, så kan man konstatera att det skjuts fler kalvar där andelen kalv är högre. Det varierar dock en hel del mellan länen och inte minst om man skulle jämföra viltförvaltningsområden.
Södermanland utmärker sig genom att skjuta en stor andel kalv, medan exempelvis Västerbotten skjuter en liten andel av de kalvar man har. Eftersom kalvproduktionen skiljer mellan olika län bör man även överväga att anpassa målet för andelen kalv som ska skjutas vid revideringen.

Minst 40 procent tjur
Det tredje målet i handlingsplanen säger att andelen tjur ska utgöra minst 40 procent av de vuxna älgarna i älgobs.
I genomsnitt låg vi under jakt-året 2009–2010 på cirka 36 procent tjur, men med stor variation mellan länen.
Medelåldern för fällda tjurar var högre i de län där andelen observerad tjur var hög.
Tar man hänsyn till effekten av bonitet så producerar kor i län med tunga tjurar fler kalvar.
Äldre tjurar är större och en hög-re medelålder på tjurarna ger därmed en högre kalvproduktion och större möjligheter till beskattning.
Vikten på kalvarna påverkas framför allt av storleken på korna, men verkar även påverkas positivt av högre medelålder på tjurarna.
Tjurarnas inverkan på kalvproduktionen beror på att fler hondjur går i brunst i ung ålder och betäcks tidigt under säsongen om det finns fler kapitala tjurar.
För att skapa en produktiv älgstam av hög kvalitet bör vi därför sträva efter att höja medelåldern både på tjurar och på kor.

Att räkna taggar
Jägarkårens insamlade data visar att antalet taggar är en mycket god indikation på slaktvikten för tjurar. Genomtänkta avskjutningsstrategier som baseras på taggantal skulle därmed kunna fungera för att selektivt spara tunga tjurar och därmed öka kalvproduktionen.
I praktiken vet vi dock att det kan vara svårt att räkna taggar i en jaktsituation. Därmed skjuts det inte sällan tjurar som egentligen skulle varit fredade enligt gällande avskjutningsregler. Ännu svårare är det att bedöma hur stora hondjur är i en jaktsituation.

Bra att skjuta kalv
Avskjutningsstrategier måste vila på en biologisk grund för att ge önskat resultat. Samtidigt måste de vara genomförbara.
Målen inom Handlingsplan för älg syftar i stor utsträckning till att öka medelåldern i den svenska älgpopulationen genom enkla och praktiskt genomförbara avskjutningsstrategier.
Genom att skjuta kalvar istället för vuxna ökar medelåldern på de vuxna djuren. Det är dessutom betydligt enklare att skilja på kalvar och vuxna djur, än på yngre och äldre vuxna djur i en jaktsituation.
Medelåldern för tjur ligger idag lägre än för vuxna hondjur i de flesta län.
Ökar man bara andelen tjur så ökar medelåldern utan att man behöver ha olika former av taggbegränsningar. Även här minskar risken att fel djur fälls.
Handlingsplanens mål baserades på enskilda forskningsstudier, men med jägarnas egna data kan vi nu visa att samma principer gäller för hela den svenska älgstammen. Resultaten visar också att vi behöver överväga regionala anpassningar av målen när handlings-planen revideras nästa år.

Behöver mer data
Jägarkåren har gemensamt sam-lat in ett helt unikt material som gör att vi kan finjustera förvaltningsmodeller som bygger på tidigare forskningsresultat.
Idag har vi tillräckliga data för de flesta län, men vi behöver mer data för att verkligen kunna gå ner på viltförvaltningsområdesnivå.
Framför allt är det slaktvikter och åldersbestämning från tänder som vi behöver bli bättre på att rapportera. Vi behöver dock även få större täckningsgrad på älgobs. Genom att rapportera in kan du och ditt jaktlag se till att er egen älgförvaltning verkligen baseras på era lokala förhållanden! L

Fotnot: Analyserna baseras på data från områden som rapporterar inom Viltdata, där vi både känner till avskjutningen och har mått på stammens storlek och sammansättning genom älgobs. Artikeln Älgläget – län för län, längre fram i tidningen, bygger däremot på den totala avskjutningen som rapporteras in till länsstyrelserna. Det gör att siffrorna kan skilja litet.

-------------------

Vad är viltdata.se
På viltdata.se hittar du älgdatabasen, som hanterar allt kring älgjakten, och avskjutningsrapporten, som hanterar jakten på övriga viltarter.
Viltdata.se tillförs således information genom jägares direkta rapport-ering.
Omedelbart vid rapporteringen ger viltdata.se återkoppling i form av sammanställd information på lokal och regional nivå.
Viltdata.se är en satsning av Svenska Jägareförbundet i samverkan med myndigheter, skogsbolag, universitet, med flera.
Markus Olsson

---------------------

Fem uppgifter för bra förvaltningsunderlag
Slaktvikt: Väg de fällda älgarnas slaktvikt, det vill säga passade, sotade, flådda, samt utan skalle och skankar.
Ålder: Bestäm de fällda älgarnas ålder genom att studera deras tänder.
Taggantal: Uppge antalet taggar på tjurarnas horn.
Älgobs: Ta som rutin att gå igenom och notera hur många älgar som observerats efter varje såt.
Rovdjursobs: Notera också om något av våra stora rovdjur observerats.
Markus Olsson
----------------------

Hur fungerar älgobsen?

Älgobsen innebär att jaktlag systematiskt noterar de älgar som observeras under de första älgjakts-dagarna. Detta ger efter sammanställning en bra bild av älgstammarnas förändringar i täthet, könskvot och kalvproduktion.
Eftersom älgobs från flera jaktlag behöver läggas samman för att ge tolkningsbara resultat, är det viktigt att alla jaktlag bidrar. Det är detta underlag som möjliggör lokal förvaltning av älgstammen.
Älgobs genomförs under någon, eller några, av de sju första jaktdagarna under de inledande 30 dagarna av jakttiden på älg. Under jakten noterar en person på fältblanketten för älgobs, som också innehåller anvisningar. När rapportören sedan får tillgång till internet registreras uppgifterna i älgdatabasen. Fältblanketten sänds ofta till älgjägarna genom post, annars kan den laddas ner från viltdata.se
Markus Olsson
--------------------

Hur ålderbestäms fällda älgar?
Älgars ålder bestäms enklast genom att man studera kindtänderna i en underkäkshalva.
Kalvar (noll år) har efter sin första sommar fyra kindtänder per underkäkshalva. Under december–februari växer en femte kindtand ut.
Fjolingar (ett år) utvecklar under sin andra levnadssommar sin innersta, sjätte kindtand. Sam-tidigt börjar mjölktänderna bytas ut mot permanenta, bland annat sker tandväxling av de tre främre kindtänderna. Tecken på denna tandväxling hjälper att urskilja -fjolingar från äldre älgar.
Äldre djur (mer än ett år) har sex kindtänder. Åldern fastställs genom räkning av årsringarna i en tand. Välj den fjärde kindtanden framifrån, det är den första permanenta.
Dela tanden på mitten med en bågfil. Slipa snittytan med sandpapper och fukta gärna också ytan med lite matolja för att underlätta urskiljningen av årsringarna. Räkna årsringarna i det så kallade tandcementet med hjälp av en lupp som förstorar 8–15 gånger.
Ofta finns det en utsedd person inom älgskötselområdet, eller en jaktvårdskonsulent, som kan hjälpa till med åldersbestämningen.
Markus Olsson