Var ska man jaga för att öka möjligherna att skjuta en stor troféälg?
Ökar eller minskar andelen fällda älgtjurar med stora troféer? Dessa, och fler, frågor kan vi nu besvara med hjälp av Jägareförbundets trofédatabas.

Av Göran Bergqvist, Henrik Falk & Daniel Ligné

Jägareförbundet har sedan ett tiotal år bokfört alla inmätta älghorn i en trofédatabas. Sedan år 2000 har totalt 1 946 älgmedaljhorn bokförts varav 644 är bronshorn, 739 silverhorn och 563 guldhorn.
Givetvis skjuts en del medaljhorn varje år som inte mäts in utan hamnar på en stugvägg utan tillhörande medalj. Dessutom finns andra organisationer som mäter horn och då hamnar resultaten inte heller i Jägareförbundets databas.

Vi tror emellertid att de allra flesta horn som håller medaljklass och är skjutna sedan millennieskiftet finns med i vår databas. Jämför vi med det glada 80-talet är det säkert så att en betydligt högre andel av de stora hornen mäts av Jägareförbundet idag, då ett medaljhorn verkligen är något ovanligt.

Det finns dock tendenser till att vi kan ha skillnader i viljan att mäta in våra horn över landet. Till exempel ser vi en låg andel bronshorn i Norrbotten, vilket skulle kunna innebära att man där uppe inte anser de ”värda” att mäta in. Även om man får ta resultaten med en nypa salt borde det stora underlaget, nästan 2 000 inmätta horn, göra att man kan dra ganska långtgående slutsatser.

Störst chans i Jämtland
Var ska man då jaga om man vill maximera sina chanser till att träffa på en stortjur? Svaret är enkelt, Jämtland.

Jämför man resultaten från trofédatabasen med avskjutningsstatistik för åren 2002–2007, så har drygt två procent av de skjutna tjurarna medaljhorn, eller uttryckt på annat sätt, var 50:e jämtländsk älgtjur som skjuts har medaljhorn.
Det är en dubbelt så hög andel som de följande länen i topplistan, Gävleborg, Västernorrland och Västerbotten, där cirka en procent eller var 100:e skjuten älgtjur håller medaljklass.

Beger man sig sedan till Norrbotten eller Dalarna har man ytterligare mer än halverat sina chanser, där håller knappt var 200:e skjuten älgtjur medaljklass. Därefter, på sjunde plats i topplistan över medaljhornen, kommer det första länet från södra Sverige, Kronoberg. I Kronoberg håller var 300:e av de skjutna älgtjurarna medaljklass. I botten på listan hittar vi fyra län, Stockholm, Halland, Blekinge och Skåne, där inga medaljtjurar alls sköts under de år vi studerat.

Älgar i guldklass
Om man nu har högre ambitioner än medaljhorn och vill ha ett guldhorn på väggen så ska man för det första ha en enorm tur, eller skicklighet, och för det andra fortfarande bege sig till Jämtland.

Av de tjurar som sköts i Jämtland under åren 2002–2007 höll 0,6 procent, eller 6 av 1 000, älgar guldklass.

På andra plats på listan kommer Västernorrland och Västerbotten där 4 av 1 000 skjutna älgtjurar bar på guldhorn.

Under dessa år sköts guldtroféer i totalt nio län och i listan är det kanske främst två län som överraskar, Jönköping och Södermanland. Nu är inte chansen särskilt stor att man får en guldtjur framför bössan i dessa två län, 0,2 promille eller 2 av 10 000 skjutna älgtjurar höll guldklass.

Riktigt stora i Strömsund
Är det nu mot förmodan så att man inte nöjer sig med en guldtrofé utan vill ha ett verkligt prakthorn av högsta klass så ska man definitivt åka till Jämtland och allra helst hitta en jaktmark i Strömsunds kommun.
Vi satte gränsen till 330 poäng och då kom 66 horn fram ur databasen. Av dessa är hälften skjutna i Jämtland och nästan en tredjedel, eller 19 horn, är skjutna i Strömsunds kommun.

På delad andra plats i kommuntopplistan över prakthornen kommer Sollefteå och Storuman med fyra horn vardera.

Finns det då någon skillnad i horntyp på medaljhornen sett över landet? Ja, cervina horn, eller stånghorn, är betydligt vanligare söder om Mälaren. Upp till och med Västra Götaland och Södermanland är mer än hälften av medaljhornen av stånghornstyp.
Ser vi däremot till de fyra nordligaste länen Jämtland, Västernorrland samt Väster- och Norrbotten är mindre än tio procent av de inmätta medaljhornen stånghorn. Andelen stånghorn sett över hela landet varierar något år från år men ligger relativt konstant runt 15 procent.

Allt färre stortjurar
Vilka slutsatser kan man då dra från en begränsad studie som det här ändå rör sig om? Två trender verkar i alla fall klara. Dels att det mäts in allt färre medaljhorn varje år och dels att medaljhorn är vanligast i Jämtland.
Om den första trenden beror på att det finns allt färre trofétjurar och därmed skjuts färre, eller om det kanske är så att man i högre grad väljer att spara stora tjurar, det kan vi inte svara på.

Varför trofétjurarna är vanligast i Jämtland kan vi inte heller säga utifrån det här materialet. Sedan tidigare vet man att det finns relativt mycket kalk i den jämtländska berggrunden och att det kan påverka hornens tillväxt. Men det kan givetvis också vara en genetisk effekt eller en ålderseffekt. Sannolikt är det en kombination av dessa faktorer.

Fotnot: Göran Bergkvist är klövviltskonsulent, Henrik Falk är ansvarig för trofédatabasen och Daniel Ligné är biträdande riksjaktvårdskonulent. Alla arbetar på Svenska Jägareförbundet.

Medaljhorn eller inte?

Jägareförbundet mäter älghorn enligt de internationella normerna som CIC slagit fast.

För älg måste hornet nå upp till 250 poäng för en bronsmedalj, 275 poäng för en silvermedalj och 300 poäng eller mer för en guldmedalj.

Älghorn kan mätas på två olika sätt beroende på om de är av skoveltyp (palmata) eller stånghornstyp (cervina).

Bedömningskriterierna och instruktioner för mätning av såväl älghorn som en stor mängd troféer från andra arter finns i CIC´s ”Red book” (www.cic-wildlife.org/uploads/media/red_book.pdf). Poänggränserna för medaljer av olika valörer finns i CIC´s ”Blue book” (www.cic-wildlife.org/uploads/media/blue_book.pdf)
Instruktioner på svenska för mätning av älghorn
hittar du här (pdf):
Ett bedömningsprotokoll på svenska hittar du här (pdf):

Här kan du mäta ditt horn

Jägareförbundet har utbildade hornbedömare i alla Sveriges län. För att få ditt horn bedömt tar du kontakt med närmaste Jägareförbundskontor. En lista över kontoren med kontaktuppgifter finns på www.jagareforbundet.se

Ditt horn måste torka minst tre månader efter kokning innan det kan bedömas. Bedömningen kostar 250 kronor. Vill du sedan köpa en medalj kostar det ytterligare 100 kronor.