Jägarna i Skaraborg har gjort det förut och gör det igen – skickaren motion till Jägareförbundets årsstämma med krav på allmän jakttid på korp.
 Av Gunnar Nilsson

– Vi ger oss inte! Det är ett utbrett missnöje bland kretsarna, säger länsordföranden Ingemar Hjalmarsson.

Visserligen tror både han och de övriga i länsföreningens styrelse att Jägareförbundet gör vad man kan för att förmå Naturvårdsverket att arbeta för att korpen tas bort från EU:s lista över skyddade arter, men det skadar inte att fortsätta påtryckningarna.

– Det kan ju vara ett stöd för Jägareförbundet att känna uppbackning från medlemmarna. Det borde inge kraft att driva ärendet igen och igen, fortsätter Hjalmarsson.

På kretskonferenser i länet har korpen på senare år nästan ständigt varit i skottgluggen. Korpens numerära ökning har inte undgått någon jägare, och frustrationen över att inte kunna utnyttja de skottillfällen som ges i samband med annan jakt är stor. Man upplever också att fältviltstammarna kämpar i motvind, och avskjutningen av såväl hare som rådjur visar en vikande trend de senaste åren.

Envisa skaraborgare

Assar Lidén, föreningens sekreterare, van att göra noteringar, nämner som exempel en episod från senaste älgjakten.

– Under ett halvtimmespass i älgtornet hann jag räkna till 62 korpar som flög över. De har lärt sig vara beredda när det är jakt på gång. Om en hund skäller ståndskall på älg vet man att det kommer korp inom kort, för att inte tala om när ett skott smäller. De vet att hålla sig på hög höjd så länge jägarna är kvar i skogen.

Runt styrelsebordet i Skara hopar sig nu minnesbilder om korpens beteende som slug överlevare, vilket gjort fågeln till den sägenomsusade varelse den är.

– När man kör traktor på en åker kommer ofta korpen, för när en hare stöts upp på slät yta är den lätt att attackera, nämner Ingemar Hjalmarsson, som driver jordbruk utanför Hjo.

– Jag såg när en korp anföll ett nyfött lamm vid en gård och larmade bonden. När vi kom dit hade korpen hackat ut ögonen på ytterligare två lamm, inflikar Jan Carlsson.

Vid Svensk Jakts besök har styrelsen just sammanställt och kopierat allt material för länsförbundsstämman. Av sammanlagt åtta stämmomotioner har styrelsen föreslagit att fem med stämmans bifall ska sändas vidare till riksstämman i maj, däribland den om allmän jakt på korp.

Motionen är initierad av Mariestad–Töreboda jaktvårdskrets. Samma krets motionerade i frågan för två år sedan, och även då gick motionen vidare till högsta instans.

– Men eftersom vi inte har hört något i positiv riktning beträffande jaktmöjlighet skriver vi igen. Vi skaraborgare är kända för att vara envisa, berättar kretsordförande Håkan Landenmark.

I motionen påtalas att korpens stora utbredning och snabba tillväxt utgör ett hot mot flera viltstammar. Därför anser kretsen att det är viktigt att jakttiden anpassas till den faktiska populationen innan arten ställer till alltför stor skada.

Skyddsjakt inte tillräckligt

Att det finns möjlighet till skyddsjakt för att skydda ungarna vid uppfödning av tamdjur tycker inte kretsen är tillräckligt.

– Ska korpen kunna hållas i schack behöver vi få utnyttja de tillfällen som finns vid jakt. Varför kan inte myndigheterna se praktiskt på problemet? frågar sig Håkan Landenmark.

Och han får medhåll av länsföreningen:

– Det är lättare att ha fördragsamhet med korpen om den får jagas. Det sköts ju avsevärt fler korpar när den var allmänt lovlig, 1975–94, än det nu görs genom skyddsjakt, säger Assar Lidén.

Ett påtagligt exempel på korpens makabra men effektiva tillvägagångssätt vid födosöket är det vildsvinshägn utanför Köping som Svensk Jakt berättade om för två år sedan. Lennart Axelsson och Siv Oskarsson tvingades upphöra med hägnet, främst på grund av korparnas framfart. Ofta anföll de kultingarna medan suggan gav di. Med korpar i hundratal förslog inte skyddsjakten.

– Vi vill inte tro att det ska vara stört omöjligt att få jaga korp igen, såsom före EU-inträdet. Om Jägareförbundet och LRF driver på tillsammans borde någon lyssna. Kanske kan vi också ställa ett visst hopp till den nya regeringen, summerar Ingemar Hjalmarsson.

------------------

Hela direktivet behöver ses över

– Det är helt klart befogat att Jägareförbundet gör en ny framstöt till Naturvårdsverket och regeringen för att åter väcka frågan om korpjakt. Men även om vi skulle lyckas med det är slaget inte vunnet.

Det säger riksjaktvårdskonsulent Hans von Essen med anledning av motionen från Skaraborg.

Det fordras att fler länder är med på vagnen för att få till stånd en ändring av EU:s fågelskyddsdirektiv, i vilket korpen finns med. Men samtidigt måste något land ta initiativet för att starta processen.

– Naturvårdsverket representerar Sverige i den europeiska Orniskommittén, som hanterar tolkningsfrågor i anslutning till fågelskyddsdirektivet. Självklart skulle en översyn vara motiverad. Direktivet kom till 1979, då EU bestod av nio stater. Förutsättningarna ändras ju över tiden, säger Hans von Essen.

Sverige hade allmän korpjakt fram till EU-inträdet 1995. I och med EU-medlemskapet togs den allmänna jakten på korp och skarv bort. Även sommarjakten på morkulla har Sverige på samma sätt avhänt sig beslutsrätten om, och den lär enligt von Essen knappast återkomma förrän hela direktivet ses över.

– Därför tycker jag det är angeläget att försöka få till stånd en total översyn. En EU-parlamentariker försökte för några år sedan men fick inte tillräckligt gehör, säger Hans von Essen, som gärna skulle se ett gemensamt nordiskt initiativ.

Det har spekulerats i att Jägareförbundet genom att kämpa för ett nytt direktiv tar en risk att skogsfåglar som tjäder och orre då i stället kan ligga i farozonen för en rödlistning, och att man därför kan förlora mer än man vinner.

– Nej, vi hukar oss inte utan har bra argument för att få behålla även den jakten. Man måste våga spänna bågen, tycker von Essen.

I dag består EU av 27 nationer, och mycket har förändrats även i fågelvärlden sedan direktivet kom till.

Tror du att det över huvud taget kan bli en översyn och i så fall när?

– Om tio år tror jag vi har fått det, men kanske inte om fem. Det är en lång och kämpig process att nå målet.

Gunnar Nilsson

 Jägareförbundet Skaraborgs styrelse tvekade inte att tillstyrka motionen från Mariestad-Töreboda om allmän korpjakt. Örjan Eriksson, Ingemar Hjalmarsson, Assar Lidén och Jan Carlsson är överens om att korpens snabba ökning håller på att få förödande konsekvenser.