Huvudregeln enligt jaktlagstiftningen är att det är jakträttshavaren som har rätt att tillgodogöra sig det vilt som dödas på den egna jaktmarken.
Denna regel kan i princip tillämpas på allt vilt, men när det gäller vilt som jagas med stöd av licens eller efter särskilda beslut om skyddsjakt kan den sättas ur spel.
Älg får i princip endast jagas med stöd av en licens i någon form från länsstyrelsen. Om en älg påskjutits inom ett jaktområde, men har fallit på ett annat jaktområde, tillfaller den jakträttshavaren på området där den fallit.
Detta förutsätter dock att jakträttshavaren vill ha älgen, att det finns tilldelning kvar (vuxen respektive kalv) och att jakttid råder för det aktuella djuret. I faktarutan kan du läsa om tre vanliga exempel på vad som kan hända.
Inom älgskötselområden
Inom älgskötselområden där man jagar utan licens så gäller formellt inte dessa regler.
Detta eftersom antalet älgar som ska fällas inom området enligt skötselplanen är en gemensam ”pott” djur som omfattar samtliga marker som ingår i älgskötsel-området. Den jakträttshavare där älgen faller kan då i princip alltid tillgodogöra sig älgen om man vill.
Tilldelningen man eventuellt fått från älgskötselområdet är bara en intern fråga. Naturligtvis kan älgskötselområdet ändå tillämpa dessa principer.
Vad som kan hända om man då bryter mot reglerna är till exempel att älgskötselområdet till kommande år drar ned på tilldelningen eller utesluter en viss jakträtts-havare. Detta beror dock på vad som står i respektive älgskötselområdes stadgar.
En annan regel som är värd att komma ihåg är att en påskjuten och skadad älg som inte hittas eller avlivas efter ett eftersök ska avräknas från tilldelningen för det påskjutande jaktlaget. Fällavgift behöver inte betalas. Om älgen senare fälls på ett annat jaktområde och avräknas där, ska den dock inte avräknas från det först påskjutande jaktlagets tilldelning.
Samma resonemang som när det gäller älg kan man föra när det gäller kronvilt, eftersom denna viltart endast får jagas under särskilda förutsättningar.
Reglerna för de stora rovdjuren, som jagas med stöd av licens eller efter skyddsjaktsbeslut, lägger vi dock åt sidan för denna gång och återkommer till i en senare artikel.
Faller på gränsen
Vad händer då om älgen faller -exakt på gränsen mellan två jaktområden?
Ja, då tillfaller älgen båda jaktområdena och de måste dela den i samråd.
Jag har hört exempel där dessa samråd inte varit särskilt meningsfulla och där en motorsåg har löst problemet.
Hur länsstyrelsen sedan hanterar avräkning från tilldelningen vet jag inte, eftersom ett djur bara kan avräknas från ett jaktlags tilldelning.
Detta är dock inte ett problem för vilt som inte jagas med stöd av licens då samma regel naturligtvis också gäller.
På vägar och i vatten
Jakträtten på väg tillkommer den som har jakträtt på den angränsande marken.
Går vägen i gränsen mellan marker med olika markägare och ingen av dem äger vägmarken, har man en gemensam jakträtt på vägen och ska också dela älgen i samråd, om den fallit på vägen.
Äger någon vägmarken så är det ägaren som har jakträtten och kan tillgodogöra sig älgen själv.
När det gäller älg och hjort som dött med anledning av en trafik-olycka gäller särskilda regler (se SvJ 8/2010).
En annan knivig situation kan man hamna i om en älg fallit i vatten som innefattar en gräns.
Ofta ingår vattenområdet i licensområdet, men inte alltid. Det kan vara till exempel när en älv utgör gräns.
Om vattnet inte är en del av det registrerade området för älgjakt får jakt inte bedrivas där och då tillfaller älgen staten.
En bevisfråga
I andra fall är det mest en bevisfråga, var går gränsen mellan olika fastigheter och var dog älgen?
Den vars mark älgen flutit iland på har övertaget eftersom bevisproblemen är stora för den andra jakträttshavaren!
Men går det att bevisa så är det samma regler som gäller som på fast mark.
Tre vanliga exempel
• Jaktlag A skjuter på en älgtjur som går över gränsen och faller på jaktlag B:s mark. Jaktlag B har skjutit fullt på vuxna djur och har endast kalv kvar på tilldelningen. Älgtjuren tillfaller jaktlag A eftersom B inte har tilldelning kvar av vuxna djur.
• Jaktlag A skjuter på en älgko som går över gränsen och faller på jaktlag B:s mark den andra älgjaktsveckan. B har en B-licens för ett valfritt djur. Älgkon tillfaller jaktlag A eftersom det inte längre råder jakttid på B-området.
• Jaktlag A skjuter på en älgkalv som går över gränsen och fälls på jaktlag B:s mark dagen efter. Kalven är skjuten i vommen och jaktlag B vill inte ha den, trots att man har tilldelning kvar. Jaktlag