Räven kommer som en mörk skugga om natten. Att behärska och läsa skuggorna är en viktig del i vakjakt på räv. Christer Johansson från Småland är en av skuggornas mästare.
Av Magnus Rydholm (text och bild)
Avbryt inte jakten efter att en räv är skjuten. Det kan mycket väl komma en eller två till. Rävspecialisten Christer Johansson hämtar alltid rävarna dagen efter jakten.
Är man räv bör Nye, strax utanför Vetlanda, markeras som livsfarligt område. Där bor och jagar Christer Johansson. Efter 30 års hängiven rävjakt har han skaffat sig en stor kunskap om hur man ska göra för att lyckas lura det kanske mest svårjagade viltet av alla.
De senaste åren har han stadigt legat på mellan 30 och 40 skjutna rävar. Förra jaktsäsongen intensifierade han jakten och nedlade 63 stycken.
– Det är främst rävjakt som gäller för mig. Jag ägnar mig åt all predatorjakt, men räv lockar mest, säger Christer Johansson.
Han har jagat sedan barnsben. Och med åren har han experimenterat fram teknik och kunskap som gjort honom till en synnerligen effektiv rävjägare. Personligen framhåller han naturligtvis inte sig själv, utan understryker bara sitt stora intresse.
Christer börjar med att vakta på rävarna vid nyslagna vallar i augusti. Fällorna gillras vid samma tidpunkt. Men det är vakjakten som är nummer ett.
– Jag har två vakplatser. En finns nära hemmet, det är väl bara 500 meter dit. Den andra ligger på väg till jobbet.
Vakplatserna skiljer sig åt. Båda är ladugårdar, men i den ena ladugården finns det kor, i den andra ingenting. Förutsättningarna är olika och jakten måste anpassas efter detta.
Är det sällan människor på platsen är rävarna mycket känsliga för vittring, vindriktning och ljud, vilket man måste beakta.
– Men det allra viktigaste är att det är en bra plats att sitta på. Naturliga rävstråk i närheten gör att det går att locka fram många rävar. Det är något man knappast kan påverka. Naturen har helt enkelt skapat vissa stråk.
Christer Johanssons bästa vakplats har ett alldeles ypperligt läge. Stora öppna ytor och en betesvall med träd delar av de öppna ytorna i närheten av ladugården. Just denna naturtyp verkar ha skapat ett sådant naturligt rävstråk. Åteln lockade fram över 30 rävar förra året. Ungefär 20 av dessa var ungrävar, resten äldre.
Vill ha nära till skydd
– När man har tunnelfällor och inte får något i dem, bör man fundera på om platsen är rätt. Samma sak gäller för vakplatsen. Rävarna vill ha en lugn plats där de känner sig trygga. Det bör finnas skog i närheten. Då kan de smyga fram i skogskanten och veta att de har nära till skydd.
För att kunna ha någon kontinuitet i jakten utnyttjar Christer Johansson den fasta belysning som finns på ladugården. Utan denna hade han inte kunnat börja vaka i augusti. Men det händer att han släcker bara för att det är så vackert att se snökristallerna glittra i månskenet en kall vinternatt.
– Jag börjar med att mata på åteln så fort räven blir lovlig. Jag slänger ut frysta och hackade köttbitar. De måste vara små. Annars springer rävarna bara fram och hämtar en bit och försvinner. Med små bitar går de istället på åtelplatsen och letar. Och lägger man ut ett helt rådjur försöker de dra iväg detta. Jag tycker nog att småbitar ger bäst resultat.
Går på åteln
När det inte finns någon snö är han inte rädd för att gå fram och tillbaka på åteln. Christer gör detta för att se när köttbitarna börjar försvinna. För då är det dags att börja jaga. Någon negativ effekt av att gå på åteln har han inte märkt.
– Så länge det inte finns någon snö går det bra. Men jag går inte på åteln vid snö, mer än när jag hämtar en skjuten räv. Då använder jag också räven för att sopa igen spåren efter mig.
Christer Johansson jobbar skift, något som gör att han har bra förutsättningar för att få tid till vakjakt.
Ensamheten i ladugården stör honom inte.
Mörkret skrämmer inte.
Istället är det nattens skygga skuggor som lockar.
15 frågor om vakjakt på räv
Christer Johansson skjuter varje säsong över 30 rävar. Här svarar han på 15 frågor om hur man lyckas med vakjakten.
1. När anlägger du åteln?
– I början av augusti
2. Vad lägger du på åteln?
– Små frysta köttbitar som slängs ut. Sedan kan jag mata på med hundmat som också slängs ut. Köttet kan komma från trafikdödade rådjur, harar och liknande.
3. Hur ofta matas åteln på?
– Varje dag. Det är detta som är det stora jobbet. Kontinuitet är viktigt för att få bra resultat.
4. När kommer rävarna?
– Allt mellan fem på kvällen till sex på morgonen. Bäst är det mellan elva och två på natten. Med rörelseindikatorn som markerar klockslag kan jag se exakt när räven kommer. Innan jag skaffade denna missade jag en del rävar som kom antingen tidigare eller senare. Och eftersom den speciella räven kommer vid samma tidpunkt natt efter natt har man stor fördel av att veta tiden.
5. Spelar vädret någon roll?
– När det börjar bli riktigt kallt är det dåligt. Minus 20 och nedåt är inte bra. Inte heller när det blåser riktigt hård vind. Men regn och snö är ingen nackdel. Sitter man i en ödslig koja kan vindriktningen förstöra jakten. Då får räven vittring av jägaren. Det är inte lika känsligt på platser där det brukar finnas människor, som en ladugård med djur.
6. Fast belysning eller månsken?
– Fast belysning är nästan ett måste. Särskilt om man börjar jaga innan snön har kommit. Man blir ju inte beroende av månsken.
7. Spelar månfasen någon roll?
– Nej, jag har inte märkt någon skillnad.
8. När sätter du dig?
–Jag börjar i regel vid tio och slutar vid två.
9. Kommer räven alltid vid samma tid?
– Ja, det är i alla fall vad jag tror. Har jag haft en räv framme vid klockan elva, så kommer den klockan elva nästa kväll också. Är det räv framme med mer än en timmes mellanrum är det i regel två olika rävar.
10. Vilket vapen använder du?
– Jag har en 6,5:a. På den har jag ett kikarsikte med rödpunkt och förstoring 3–15 gånger. Jag använder nästan alltid maximal förstoring.
11. Vilket avstånd har du till åteln?
– 30 till 35 meter.
12. Vilka avstånd skjuter du på?
– Upp till 60 meter på stillastående räv med bredsida.
13. Hur ser luckan ut?
–Jag har ingen lucka, utan ett uppsågat hål i väggen. Jag tittar antingen genom hålet eller i fönster bredvid.
14. Ska man vara snabb eller försiktig?
– Man får aldrig göra snabba rörelser. Så länge räven rör sig kan man smyga ut bössan. Men står den stilla får man inte röra sig alls. Då är den väldigt vaksam.
15. Sitter du kvar i kojan efter skottet?
– Ja, jag skjuter ofta två rävar samma kväll. Det händer ibland att det blir tre och en gång har jag skjutit fyra. Så man ska aldrig gå ut förrän man har jagat färdigt. Jag hämtar heller inte rävarna på natten utan på morgonen efter.