Räven utgör den största faran för nyfödda rådjurskid. Men hur går räven tillväga för att hitta och ta kid? Och vad kan getterna göra?
 Av Anders Jarnemo
     
En av Ekenäs rävar spanar ut över fälten. En väl placerad räv kan ha flera getter under uppsikt samtidigt. När räven, med hjälp av geten, lokaliserat kidet kan den passa på när geten är på långt avstånd från kidet. 
 
I det blandade skogs- och jordbrukslandskapet kan man räkna med att räven tar ungefär hälften av de kid som föds, men predation så hög som 80–90 procent har också uppmätts.

Kan rävens jaktbeteende ge en förklaring till de höga predationsnivåerna? Genom att analysera rävobservationer som gjorts inom rådjursprojektet på Ekenäs i Sörmland, hoppades jag finna svar om rävens jaktmetoder och hur getterna beter sig vid rävkontakter.

Efter 14 år på Ekenäs finns 49 observationer nedtecknade där räv och råget möts. Dessutom finns 46 observationer där räv uppvisar någon form av jaktbeteende.

I 14 av de 49 mötena mellan räv och get, nöjde sig geten med att hålla räven under uppsikt. I sex fall blev geten tydligt rädd för räven och sprang då undan. I fem av dessa fall stannade hon dock upp och fortsatte hålla räven under uppsikt.

Attackerade räven

Geten gick till attack mot räven i 29 av de 49 mötena. Attackerna präglades i de flesta fall av mycket hög aggressivitet från getens sida med vilda jakter, där räven i tvära kast försökte undkomma getens vassa klövar.

Utgången i 26 av dessa 29 attacker var att geten jagade in räven i skogen.

I ett fall förblev utgången okänd, men i de två resterande fallen lyckades räven istället jaga undan geten. Gemensamt för dessa båda situationer var att geten visade låg aggressivitet och tvehågsenhet.

Den kanske viktigaste slutsatsen man kan dra av dessa möten mellan räv och get, är att när en råget anfaller en räv, så blir utfallet nästan alltid att geten lyckas jaga iväg räven. En räv har således små chanser att hävda sig mot en rasande råget.

Vad betyder då detta för rävens jaktmetoder? En slutsats är att det inte är någon idé för räven att ge sig på kid som är tillsammans med sin mor. Räven kan inte heller räkna med att ostört få söka av områden i närheten av en get.

Rävens jaktbeteende kunde delas in i två typer. Dels ett sökbeteende där räven rör sig genom terrängen och mer eller mindre systematiskt söker av områden. Dels ett spaningsbeteende där räven spanar ut över öppna områden.

De 28 observationerna av sökbeteende resulterade inte i att något kid hittades. Det var dock endast i fyra fall som räven tydligt sökte just efter kid.

Norska studier visar att kiden oftast ligger mellan 50 och 150 meter från geten. Teoretiskt innebär detta att räven har en yta på sex hektar att söka igenom. Lägg därtill att räven löper stor risk att bli bortkörd av geten och sökbeteendet verkar inte bara ineffektivt och oekonomiskt ur ett teoretiskt perspektiv, utan också praktiskt svårt att genomföra.

Hur nära kiden?

När man ser en räv som verkar söka systematiskt efter kid, betyder det förmodligen att räven på goda grunder tror att det inom ett begränsat område ligger ett kid.

För rågetter är det en avvägning hur nära kidens lega de ska uppehålla sig. Är de hela tiden i kidens absoluta närhet kan räven lära sig att utnyttja detta för att hitta kid.

Å andra sidan, om geten befinner sig väldigt långt från kiden, har hon svårare för att upptäcka en räv som närmar sig legan och också svårare att hinna tillbaka och undsätta kidet.

Döda snabbt och tyst

Vid två tillfällen sågs hur en räv attackerade ett kid i lega. Båda attackerna upptäcktes dock av geten som kom rusande och lyckades rädda kidet.

Räven verkar ofta döda kidet med ett bett tvärs över skallen. För räven är det förmodligen viktigt att döda kidet snabbt och tyst. I annat fall kan geten komma rusande och köra bort räven från bytet.

Vid 18 tillfällen sågs räv spana ut över öppna marker. I tio fall fanns också rågetter i den terräng som räven övervakade. Räven spanade oftast från skogsbryn och från punkter som gav en bra överblick.

Att spana på getter, vänta tills de besöker sina kid och därefter vänta ytterligare tills kiden lagt sig igen och geten avlägsnat sig, är förmodligen den mest effektiva jaktmetoden för räven i det blandade skogs- och jordbrukslandskapet. Vid ett tillfälle sågs också en räv använda exakt denna metod för att hitta och attackera ett kid.

Ekenäs, med en jämn fördelning av skogs- och jordbruksmark, och med den öppna marken i den mer låglänta terrängen, utgör förmodligen en idealisk landskapstyp för rävens jakt efter kid. En väl placerad räv kan här förmodligen ha haft kontroll på upp till kanske så många som fem getter samtidigt.

Effektiv jaktmedtod

Kombinationen av en landskapstyp som gynnar räven och en hög rådjurstäthet kan ha gjort det lönt för räven att mer eller mindre specialisera sig på kid. Detta tillsammans med en förmodat hög rävtäthet utgör en trolig förklaring till de extremt höga predationsnivåer som observerats. l

Fotnot: Anders Jarnemo är verksam vid Grimsö forskningsstation, SLU. Läs mer om resultaten från rådjursprojektet på Ekenäs i Svensk Jakt nr 6/2005.