Hur effektivt rävlock än är när det är bra, så är det en jaktform som rymmer åtskilliga olösta gåtor. En dag fungerar det hur bra som helst, nästa syns inte en räv.
Många gånger verkar skillnaden bero på mer eller mindre outgrundliga variationer i rävarnas egna aktivitetsmönster. Men andra gånger är problemen betydligt enklare att identifiera. Ofta verkar det också gå att göra något åt dem. Bara att anpassa lockläten och passval efter situationen kan göra en rävlockare betydligt effektivare.
Tveksamma chansningar
En mycket lång rad harskrikspass i medvind ut över stora öppna ytor har övertygat mig om att tidig morgon, sen kväll och månljusa nätter är rätt tid för den här typen av pass.
Däremot kan både öppna pass och harskrik vara riktigt tveksamma chansningar senare på morgonen eller tidigt på kvällen, för att inte tala om mitt på dagen.
Harskriket verkar dessutom kunna ”nötas ut”. Om traktens rävar hör det gång på gång kan det tappa sin kraft.
Verkar rävarna på jaktmarken ha tappat lusten för harskrik så bör de få slippa höra det under en tid. Hur länge kan variera, men ska uppehållet verkligen få någon effekt bör det nog omfatta minst en månad, kanske mer.
Harskrik fungerar under hela säsongen. Särskilt i Syd- och Mellansverige är det ofta riktigt effektivt redan under hösten.
Men harskrikets främsta förtjänst är att det är anmärkningsvärt bra på gamla rävar i slutet av säsongen, förutsatt att det inte använts för mycket dessförinnan.
Taktiskt riktigt
Viltvårdsnyttan av att skjuta revirhävdande tikar efter löpen kan inte överskattas.
Därför kan det vara taktiskt riktigt att inleda säsongen med en mix av andra läten och ransonera harskriket. På så vis kan man dra full nytta av det då det är som mest värdefullt, under vårvintern.
Det finns fler fördelar med att variera sig. Andra läten är helt enkelt bättre i vissa situationer.
När du bestämmer dig för att lockjaga en höstmorgon eller kanske en midvintereftermiddag vill du förstås passa på att göra några pass. Det är självklart. Men tänk variation.
Börja med öppna pass
Börja gärna med ett eller två öppna pass i gryningen, där du använder harskrik. Men senare under morgonen har du allt att vinna på att söka dig till trängre pass och andra lockläten.
Vid en kvällsjakt gör du tvärtom och avslutar med harskriket.
Målet är en väl genomtänkt variation av passtyp och läten som ger dig bättre odds nu, men som samtidigt inte riskerar att försämra oddsen under resten av säsongen.
Det finns en lång rad andra läten än harskrik och muspip som kan vara effektiva på räv.
Jämfört med harskriket är de flesta alternativen mycket försiktigare läten.
Förutom att de ger en möjlighet till variation passar de särskilt bra för den som vill locka så mycket räv som möjligt i en liten jaktmark.
De är ofta också bra i trånga pass. Samtidigt ställer de krav på jägaren, eftersom man som regel måste smyga närmare räven innan man börjar locka. L
Olösta gåtor
Hur effektivt rävlock än är när det är bra, så är det en jaktform som rymmer åtskilliga olösta gåtor. En dag fungerar det hur bra som helst, nästa syns inte en räv.
Många gånger verkar skillnaden bero på mer eller mindre outgrundliga variationer i rävarnas egna aktivitetsmönster. Men andra gånger är problemen betydligt enklare att identifiera. Ofta verkar det också gå att göra något åt dem. Bara att anpassa lockläten och passval efter situationen kan göra en rävlockare betydligt effektivare.
En mycket lång rad harskrikspass i medvind ut över stora öppna ytor har övertygat mig om att tidig morgon, sen kväll och månljusa nätter är rätt tid för den här typen av pass.
Däremot kan både öppna pass och harskrik vara riktigt tveksamma chansningar senare på morgonen eller tidigt på kvällen, för att inte tala om mitt på dagen.
”Nötas ut”
Harskriket verkar dessutom kunna ”nötas ut”. Om traktens rävar hör det gång på gång kan det tappa sin kraft.
Verkar rävarna på jaktmarken ha tappat lusten för harskrik så bör de få slippa höra det under en tid. Hur länge kan variera, men ska uppehållet verkligen få någon effekt bör det nog omfatta minst en månad, kanske mer.
Harskrik fungerar under hela säsongen. Särskilt i Syd- och Mellansverige är det ofta riktigt effektivt redan under hösten.
Men harskrikets främsta förtjänst är att det är anmärkningsvärt bra på gamla rävar i slutet av säsongen, förutsatt att det inte använts för mycket dessförinnan.
Taktiskt riktigt
Viltvårdsnyttan av att skjuta revirhävdande tikar efter löpen kan inte överskattas.
Därför kan det vara taktiskt riktigt att inleda säsongen med en mix av andra läten och ransonera harskriket. På så vis kan man dra full nytta av det då det är som mest värdefullt, under vårvintern.
Det finns fler fördelar med att variera sig. Andra läten är helt enkelt bättre i vissa situationer.
När du bestämmer dig för att lockjaga en höstmorgon eller kanske en midvintereftermiddag vill du förstås passa på att göra några pass. Det är självklart. Men tänk variation.
Börja med öppna pass
Börja gärna med ett eller två öppna pass i gryningen, där du använder harskrik. Men senare under morgonen har du allt att vinna på att söka dig till trängre pass och andra lockläten.
Vid en kvällsjakt gör du tvärtom och avslutar med harskriket.
Målet är en väl genomtänkt varia-tion av passtyp och läten som ger dig bättre odds nu, men som samtidigt inte riskerar att försämra oddsen under resten av säsongen.
Det finns en lång rad andra läten än harskrik och muspip som kan vara effektiva på räv.
Jämfört med harskriket är de flesta alternativen mycket försiktigare läten.
Förutom att de ger en möjlighet till variation passar de särskilt bra för den som vill locka så mycket räv som möjligt i en liten jaktmark.
De är ofta också bra i trånga pass. Samtidigt ställer de krav på jägaren, eftersom man som regel måste smyga närmare räven innan man börjar locka. L
------------------
Andra pass
• Rena skogspass
Kravet på ett pass inne i skogen är att undervegetationen är så gles att en räv syns på rimligt avstånd. Framgången beror förstås på om det finns någon räv i närheten, så god lokalkännedom är viktig. Det är också en stor fördel om man har en aning om från vilket håll räven kan väntas komma.
Medvindspass kan inte användas inne i skogen, eftersom sikten ner i vind i princip aldrig är tillräckligt god. Sid- eller motvind är regel.
Harskrik passar som regel illa i skogspass, eftersom de kan utlösa rävens vana att cirkla ner i vind. Fågellåten eller kidets ångestläte passar däremot bra.
• Trånga sidvindspass
Den som känner sina marker och sina rävar kan utnyttja detta genom att locka vid små öppningar i skogen när dagsljuset är för starkt för klassiskt harskrikslock i öppna medvindspass.
Kraftledningsgator, skogsbilvägar, smala hyggen eller små inägor kan vara tillräckligt stora öppningar då man lockar i sidvind.
Vinden ska ligga helt i sida eller något mot lockaren. Ligger vinden snett ut över öppningen kan en försiktig räv osedd ta vittring inne i skogen eller vad som nu råkar finnas på andra sidan öppningen.
Sidvindspasset är klart bäst när jägaren vet från vilken sida räven förväntas komma. Rävar som kommer bakifrån är som regel förlorade och får dessutom en chans att lära sig vem som gör locklätet, så detta är inte rätt typ av pass i en mark där rävarnas vanor är helt okända.
Om räven kommer från rätt sida spelar det ingen större roll om den dyker upp med kurs rakt mot lockaren eller om den korsar öppningen en bit ner i vind. Det räcker strängt taget att den tittar fram i skogskanten. Eftersom passet är trångt är det som regel skotthåll överallt.
Sidvindspass är utmärkta då man lockar mot en isolerad plats där man tror att det finns räv, till exempel en åkerholme eller en ö omgiven av is.
Är sikten tillräckligt god ner i vind fungerar de här passen tillsammans med harskrik, men de gånger passen är trånga och räven förväntas vara nära är det oftast bättre att utnyttja något av de diskretare lätena.
• Motvindspass
Särskilt vid ett tillfälle är motvindspass ett utmärkt val. Det är vid riktat lock mot en misstänkt daglega med fågelskrik.
Fågelskriket får som regel räven att gå rakt på lätet snarare än att cirkla runt i vind. Tack vare detta överväger fördelarna med att locka i motvind; att ansmygningen till passet hörs mindre och risken att en plötslig vindkantring ska röja jägaren minskar.
Bäst fungerar den här typen av pass mot exempelvis en isolerad träddunge. I idealfallet sitter jägaren med bra skotthåll till dungens kant, så att en räv som bara går fram och tittar exponerar sig för ett skott. L
---------------------
Andra läten
• Fågelläten
Tyska lockjägare pratar gärna om sångfågelläten, amerikanska om hackspettläten. Gemensamt för båda är att det måste handla om ångestläten, annars väcks inte räv-ens uppmärksamhet.
Fågelläten fungerar bra på rävar i alla åldrar. Som regel går räven mera rakt på ljudet än vid lock med harskrik, vilket är en särskild fördel i trånga pass eller i pass där man tror sig veta var räven finns. Fågelläten är ett bra val då det gäller att locka räv ur daglega i en misstänkt dunge eller i närheten av ett väl-använt gryt.
Växla gärna mellan hetsiga skrik och utdragna, darrande och allt svagare klagoskrik, exempelvis FI-FI-fiiififififi, Fi-fifiiiifififi, fiii, fiiii. Tänk en del panik, en del smärta och en del bortdöende uppgivenhet. Bra fågelläten brukar orsaka stor upprördhet bland småfåglar i närheten.
Jag har skjutit räv med fågelläten ur Verminator Syco Tweety och Rottumtaler Vogelklage. Andra pipor är till exempel Nordik Crying Bird och Woody från Outfoxed.
• Kaninskrik
Kaninlätet liknar ett harskrik, men är tunnare i tonen och kan påminna mera om en vissling än om ett skrik. Detta klenare läte verkar fungera bättre på ranglåga rävar.
Kaninskriket väcker rävens nyfikenhet även i marker där det saknas kanin, men kan säkert fungera bäst där kaninen är ett vanligt bytesdjur för räven.
Många klenare pipor med öppna membran kan göra kaninens utdragna och ganska entoniga eller lite dallrande skrik. Den som vill ha en särskild pipa kan välja någon avsedd att härma amerikanarnas cottontail rabbit. Även den brittiska WAM-pipan är gjord specifikt för att härma vildkanin.
• Kidets ångestläte
Många vuxna rävar har stiftat bekantskap med kidets ångestläte. Lätet består av utdragna och lite nasala visslingar som möjligen brister i ett litet bräkande i slut-ögonblicket, men som annars är tämligen rena i tonen.
Att kidets ångestläte troligen mest hör försommaren till verkar inte störa rävarna. Lätet passar i trånga pass och räven provoceras sällan att cirkla runt för att ta vind.
Pipor som klarar ångestlätet är Rottumtaler Rehblatter, Nordik Roe samt vissa rådjurspipor avsedda för bocklock men försedda med en ställskruv. Med lite träning bör man kunna göra tonen med en del har- och kaninskrikpipor med öppna membran. Att rågetter reagerar aggressivt är ett gott betyg.
• Kompletterande läten
Vissa jägare experimenterar med läten som kompletterar ångest-lätena och ska ge en mer naturlig helhet, allt i syfte att övertyga misstänksamma rävar.
Ett exempel är jägare som använder torkade fågelvingar för att flaxa och ge intrycket av en rov-fågel eller korpar runt ett bytesdjur.
Andra kompletterande läten är kråk- eller korpläten i anslutning till skriket. Detta kan ibland ge sig självt då framför allt kråkor och skator hetsar upp sig på harskriket. Det kan även gå att göra lätena med pipa.
En passande kråkpipa är Sam’s European crowcall FT2, och Buck Expert har tillverkat en kråkpipa som även klarar en del grundläggande korpläten. L
------------------------------
LÄS MER
Lura räven med harskrik i SvJ 11/2006.
Söderut för lockrävens skull
i SvJ 7/2008.
Rävlock på tyskt vis i SvJ 12/2008.
Om konsten att locka räv.
www.jagareforbundet.se/but