Jakt, övning eller provskjutning inför ett köp – den här årstiden finns det många anledningar att låna ett vapen. Gamla uppfattningar parade med nya regler har skapat en viss förvirring kring vad som krävs och hur lånen ska gå till. Här reder vi ut begreppen.

av Ulf Lindroth

Den första frågan är vem som över huvud taget får låna ut ett vapen. Svaret vad gäller enskilda vapeninnehavare är att den som själv har rätt att inneha skjutvapen får låna ut det vid enstaka tillfällen, endast för samma ändamål som innehavarens tillstånd avser, samt under en period som inte får överstiga två veckor.
Vän av ordning undrar kanske hur ”enstaka tillfällen” ska tolkas. Vi har frågat Carina Vangstad som arbetar med vapenfrågor på Rikspolisstyrelsen. Hon svarar att det i förarbetena till lagen framgår att regeringen talade om ”några gånger per år”.
– Begränsningen finns för att inte utlåning ska kunna användas som ett alternativ till att överlåta vapnet, säger hon.
Det finns även möjligheter för vapenhandlare att låna ut vapen, men enbart för provskjutning. Där gäller speciella regler, framför allt vad gäller lånetidens längd. Mer om det längre fram.

Vem får låna?
Nästa viktiga fråga är vem som får låna vapen. Här avhandlas enbart det som gäller jaktvapen, men gemensamt för alla typer av vapenlån är att skjutvapen inte får lånas ut till den som kan antas komma att missbruka vapnet.
Därefter gäller att jaktvapen får lånas ut till:
• En person som själv har tillstånd att inneha samma typ av vapen som lånet avser, det vill säga vapen inom kategorierna hagelvapen, kulvapen klass 2–4 eller kulvapen klass 1 (den som själv enbart har tillstånd att inneha kulvapen i klass 4 får alltså låna kulvapen i klass 3 och klass 2, men inte i klass 1).
• En person som innehar och använder vapnet under uppsikt, antingen av långivaren, av någon annan person som har godkänts av polismyndigheten att närvara vid provskjutning eller av en sådan sammanslutning som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen. Detta gäller exempelvis vid uppsiktsjakt, men då krävs även en 15-årsgräns för själva jakten.
• En person som har tillstånd av polisen att låna vapen, ett så kallat lånetillstånd. För att få ett sådant tillstånd krävs en ansökan till polisen på särskild blankett. För att få lånetillstånd måste den sökande uppfylla samma krav som ställs för att kunna få tillstånd att inneha vapen av den typ tillståndet gäller.
Lånetillståndet söks alltså inte för varje lånetillfälle eller för lån av ett visst vapen. Det är ett icke tidsbegränsat tillstånd för att låna vapen av en viss typ, som kan återkallas på samma sätt som ett tillstånd att inneha vapen. Lånetillstånd behövs inte längre om personen ifråga får ett eget tillstånd att inneha vapen av samma typ som han eller hon vill låna.

Vilka papper krävs?
Med detta klart återstår att reda ut vilken formalia som gäller själva lånet. Om vi utgår från självständiga lån, eftersom de är de enda lån som kräver något pappersarbete, så gäller följande:
Det åligger förstås vapeninnehavaren att kontrollera att låntagaren kan visa upp antingen en egen vapenlicens på ett vapen av samma typ, eller ett lånetillstånd från polisen. Dessa dokument ska för övrigt låntagaren ha med sig då han eller hon hanterar det lånade vapnet.
Sedan ska det upprättas ett låneintyg, återigen på en särskild blankett från polisen. Blanketten finns på polisens hemsida www.polisen.se. Där har låneintyget en sådan form att det inte kan sparas ifyllt på datorn, men det kan fyllas i på datorn och skrivas ut, eller skrivas ut tomt och fyllas i för hand.
Låneintyg behöver inte upprättas vid lån mellan personer i samma familj eller samma hushåll. Men då ska låntagaren i stället medföra vapeninnehavarens vapenlicens i original.

Hur länge får man låna?
En mycket viktig begränsning vad gäller lån av vapen är tidsbegränsningen. Detta gäller för lånetidens längd:
• För lån mellan privatpersoner gäller en maxgräns på två veckor.
• När en vapenhandlare lånar ut ett vapen till en kund för provskjutning får lånet omfatta högst den tid som behövs för att provskjutningen ska kunna genomföras. Det ska alltså begränsas till att omfatta bara denna tid.
Den maximala tillåtna längden är även för ett sådant lån två veckor, även om lagstiftaren anser att detta ska vara ett undantag. För att citera Rikspolisstyrelsens författningssamling RPSFS 2009:13 FAP 551-3: ”Den längsta lånetiden, två veckor, torde i praktiken mycket sällan behöva tillämpas för provskjutning.”
Carina Vangstad på Rikspolisstyrelsen understryker att det är meningen att lånetiderna ska hållas korta.
– De ska bara omfatta den tid som behövs för en provskjutning, säger Carina Vangstad.
Är restiderna korta och skjutbanor tillgängliga, exempelvis i Mellansverige, ska lånetillstånden regelmässigt bara omfatta några få dagar, kanske över en helg.
Vangstads tolkning av reglerna för vapenhandlares lån är att två veckor bara är godtagbart i undantagsfall. Ett möjligt exempel skulle kunna vara då låntagaren har lång resväg till vapenhandlaren och begränsas i sin möjlighet till provskjutning av arbetstider, skjutbanornas öppettider och dagsljusets längd.
Lagstiftarens tanke är att låntagaren ska få den tid han eller hon behöver för att på ett praktiskt och rimligt sätt kunna genomföra sin provskjutning, men inte heller mer.
Bedömningen av hur lång lånetid detta kräver görs av vapenhandlare och vapenköpare i samråd. Normalt ska de begränsa lånet till någon eller några få dagar, men i de undantagsfall då det finns goda skäl för ett längre lån kan parterna alltså utnyttja hela tvåveckorsramen.
Sist men inte minst kanske någon undrar varför det inte varit något tal om lånelicens. I dagligt tal används det begreppet ofta. Men lånelicens betecknar i juridiska termer den typ av tillstånd som en väktare behöver för att kunna få låna vapen och ammunition av sin arbetsgivare. Vid jägares vapenlån används aldrig en lånelicens.