Matematiska formler som förut-säger projektilers banor är inget nytt. Men historiskt sett har de i praktiken varit otillgängliga för den civila skytten.
Så är det inte längre. Nya använd-ar-vänliga datorprogram gör det enkelt att hantera beräkningar av kulbanor, anslagsenergi, kulors flygtid till målet, vindavdrift och mycket annat. De kan ta hänsyn till atmo-sfäriska data och skjutvinklar och i vissa fall går det till och med att ha dem i mobiltelefonen.
Märk väl att grunderna i kulskytte fortfarande lärs in och tränas med vapen i hand. Det är ingen större idé att räkna särskilt noggrant på kulans flykt förrän man lärt sig att placera sina skott med precision. Men därefter kan man ha verklig nytta av ett ballistikprogram.

Enklare och tydligare
Strängt taget kan dock även den rena nybörjaren och den vanliga jäg-aren ha nöje av programmen. Det blir till exempel lätt att ta reda på vilken kaliber eller laddning som har den krokigaste kulbanan eller är vindkänsligast. Dessutom kan ett ballistikprogram på ett pedagogiskt sätt visa vilken betydelse valet av inskjutningsavstånd eller höjden på kikarmontaget har.
Men det är naturligtvis bland de mest krävande skyttarna balli-stikprogrammen kommer att gå varmast. Bland jägarna gäller det kanske främst de småviltjägare som skjuter kula med stora krav på precision. Toppfågeljägare och rävjägare är några, men det finns många fler.
De behöver verkligen känna kulbanan utan och innan. De behöver också förstå hur vindavdriften påverkar en given patron. Detta och mycket annat blir både enklare och tydligare när man använder ett modernt ballistikprogram.
Här får du en kort introduktion till användandet av olika ballistikprogram med enkla användargränssnitt. Ta en titt på något av dem, för de kan göra mycket och ju mer du använder dem, desto fler tillämpningar kommer du att upptäcka.

Några praktiska program
• Norma. Ett mycket pedagogiskt ballistikprogram finns på Normas hemsida www.norma.cc under fliken ”Ballistik”. Det visar kulbanan grafiskt och ger dessutom en rad teoretiska värden på valfri plats längs kulans bana, exempelvis anslagsenergi, bantid, kulbanehöjd och vindavdrift.
Du kan studera Normas egna patroner eller lägga in egna laddningar, förutsatt att du vet kulvikt, kulans ballistiska koefficient samt dess utgångshastighet.
Programmet har egenheten att  vissa webbläsare inte visar den ruta där man anger egen utgångshastighet. Det hanterar du på följande sätt: Gå in på datorns skärminställningar och sänk upplösningen på skärmen innan du öppnar ballistikprogrammet. När du öppnat programmet går du återigen in på skärminställningar och återställer en högre upplösning. Då kan du se raden för utgångshast-ighet och fortsätta arbetet.
• Robsoft. Ännu ett lättanvänt ballistikprogram går att hitta på Internet. På Robbans  handladdnings-sidor, www.robsoft.nu under flikarna ”Ballistik” och ”Kulbana”. Resultatet presenteras inte grafiskt som Normas program och programmet hanterar inte heller vind, men det är enkelt att använda och när man ändå är inne på Robsoft har man tillgång till en lång och värdefull lista över olika kulor och deras ballistiska koefficienter.
• Kommersiella program. Exempelvis Zeiss och Swarovski ger tillgång till ballistikprogram på respektive hemsidor när man köper deras sikt-en med ballistiska riktmedel eller olika avståndskompensatorer.
Mitt intryck är att de här programmen är lite för specialiserade för respektive företags sikten. Jag trimmar därför mina egna avståndskompensatorer utifrån körningar på Norma eller Robsoft. Eller med hjälp av nästa kategori.

Ballistik i appar
• iPhone-appar. Den som söker på exempelvis ”Ballistic” på App Store för iPhone får en del träffar. Vissa är ballistikprogram som kan installeras i telefonen. De kostar ofta en del, men de kan vara värda att betala för.
”Ballistic: Field Tactical Edition” är ett mycket potent program som hanterar långt fler parametrar än de ovan nämnda. Det ger svar både i tabellform och i enkla grafer, kan spara favoritpatroner och kan analysera dem via snabbmenyer.
Det har ett program för att räkna ut avstånd med hjälp av MOA- eller mRad-graderade riktmedel, kan mäta lutningsvinkel och beräkna om träffläget med hänsyn till det och är fantastiskt för den som uppskatt-ar detaljer. Men det kostar några hundra-lappar på App Store.
”BulletFlight” är ett lättanvänt program som dessutom klarar metriska körningar. Det räknar inte med fullt så många parametrar som före-gående program, men ändå med fler än båda Normas och Robsofts program.
Programmet kan ge detaljerade tabeller över kulbanan, men dessutom kan du spara dina favorit-patroner och använda dem i en snabbmeny. Där anger du bara ett avstånd, en vindstyrka och vindens vinkel. Du får då träfflägets förhåll-ande till riktpunkten i centimeter samt det antal klick kikarsiktet behöver korrigeras för träff.

Följande data behövs
Tre uppgifter om patronen krävs för att beräkna kulbanan.
Först kulvikten, som är lätt att hitta. Sedan den ballistiska koefficienten, kraftigt förenklat ett mått på kulans luftmotstånd.
Kulans ballistiska koefficient finns ofta på tillverkarens hemsida, men annars kan du söka under ”Data-baser” och ”Kulor” på Robsoft.
Sist men inte minst behövs utgångshastigheten. För grova beräkningar räcker det med tabellvärden, men vill du ha exakta resultat bör du göra egna mätningar med en kronograf. Du behöver även siktlinjens höjd. Den mäts lämpligen mellan centrum på kikarsiktes-tuben och centrum på pipan med en vanlig linjal.

Hög noggrannhet
Vill du ha hög noggrannhet i dina beräkningar, särskilt på längre håll, behövs en del data om sådant som påverkar luftmotståndet. Det kan vara höjd över havet, barometertryck, luftfuktighet och temperatur. På vanliga jaktavstånd är dock detta av marginell betydelse.
Tänk på att temperatur i detta sammanhang endast används för att beräkna luftmotståndet på kulan. Om du vill veta hur din patron slår när den är kall måste du dessutom veta vilken utgångshastighet den har i aktuell temperatur.
Sänkt utgångshastighet till följd av nerkylt krut har sannolikt större betydelse än ökat luftmotstånd till följd av sänkt lufttemperatur.
Man bör därför göra en kronografmätning med patroner kylda till jakttemperaturen och sedan använda den nya utgångshastigheten i ballistikprogrammet.
Alternativt går det att räkna baklänges. Åk ut till skjutbanan en kall dag och kontrollera inskjutningen på ordinarie inskjutningsavstånd med kall ammunition, eller fickvarm om det är vad du brukar jaga med. Justera vid behov så att du träffar helt rätt. Skjut sedan, återigen med vapen och ammunition i kall jakttemperatur, på ett längre avstånd. Notera träffläget.
Knappa därefter in alla data och räkna på kulbanan. Om du räknar med den utgångshastighet du hade vid ”normaltemperatur” kommer sannolikt programmet att på det längre avståndet redovisa ett lite
högre träffläge än du fick vid din kalla provskjutning.
Om du sänker utgångshastigheten i programmet tills träffläget stämmer överens med det du fick vid provskjutningen har du en app-roximation av din utgångshastighet med kall ammunition. Det är inte exakt och inte helt renlärigt, men detta värde bör ge en bättre bild av kulbanan i kallt väder.

Några tillämpningar
Ballistikprogram gör det enkelt att göra jämförelser. Den som ska välja en kaliber, patron eller laddning för ett specifikt ändamål kan göra några snabba körningar utifrån laddata och få en tydlig vink om vad som verkar mest lovande, kanske med avseende på kulbana eller anslagsenergi på längre håll.
Men programmen ger också hjälp med mera praktiska uppgifter. Ett enkelt exempel är att hitta ett optimalt inskjutningsavstånd, eller att bestämma hur stort överslag du ska ha när du skjuter in på exempelvis en 80-metersbana.
Börja med att bestämma vilket maximalt överslag du kan acceptera. Det kan vara ett par centimeter för snabb rävjakt och det kan vara en decimeter för älgjakt. Använd programmet och öka inskjutnings-avståndet tills kulbanans högsta topp på kortare avstånd motsvarar det du satt som maxgräns. Då har du det inskjutningsavstånd du ska använda.
Eller, om du bara har en kortare skjutbana tillgänglig, gör exakt samma procedur som beskrivs ovan men avsluta sedan med att kontroll-era vilket överslag programmet visar på det avstånd som överensstämmer med din skjutbana. Skjut sedan in med det överslaget.
Om du använder en patron som du provskjutit och vars kulbana du vet överensstämmer med programmets, kan du kontrollera inskjutningen på vilket avstånd som helst. Låt ballistikprogrammet räkna ut exakt vilket träffläge önskad inskjutning ska ge på det aktuella prov-skjutningsavståndet. Om du träffar där vid en noggrann provskjutning så bör du också ligga rätt längs rest-en av kulbanan.

Räkna med sidvinden
Att kartlägga var träffläget ligger på flera olika avstånd är lika enkelt. Bestäm dig först för ett inskjutningsavstånd och ett längsta tänkbara skotthåll utifrån programmets bild av kulbanan och din och vapnets precision. Skjut sedan in mitt i på inskjutningsavståndet. Provskjut därefter på det längsta avståndet. Om träffläget där stämmer överens med ballistikprogrammets prognos kan du sedan lita på att programmet kan räkna ut träffläget på alla andra avstånd.
Om träffläget däremot inte stämmer överens med beräkningarna så dubbelkolla de uppgifter du har knappat in. Om kulvikt, ballistisk koefficient och siktlinjens höjd över loppet är rätt och du ligger någorlunda rätt med dina väderdata kan du fuska lite genom att ändra uppgiften på utgångshastigheten tills programmets prognos på det längsta hållet stämmer med ditt träffläge. Sedan kan du återigen an-vända programmet för att förutsäga träffläget på övriga avstånd. Räkna samtidigt på vilken effekt en rimlig sidvind har. Ett exempel kan vara effekten av en måttlig vind på tre sekundmeter på hundra meter.
Om du är slängd i huvudräkning räcker det sedan att veta att avdrift-en är proportionell mot vindstyrkan och grovt räknat mot kvadraten på avståndet samt att den avtar ganska snabbt när vinkeln mot kulbanan minskar. Annars får du göra en tabell. Du bör inse att längsta skotthåll minskar i takt med att vindstyrkan ökar.

Sparar tid och pengar
Idag använder allt fler jägare någon form av avståndskompensator för skotten på längre håll. Detta är pryl-ar som går hand i hand med ballistikprogrammen.
Kompensatorerna bygger på en inskjutning mitt i på ett givet avstånd, oftast 100 eller 200 meter, och ställs sedan in efter kulbanans fall. Exempelvis Zeiss och Burris arbetar med olika skalor som ska motsvara ett antal typiska kulbanor, medan Swarovski har en lösning som bygger på att man själv ställer in kompensatorn efter aktuell kulbana. Detsamma gör den som själv kompenserar med targetrattar.
Ballistikprogrammet ger kul-banan för just din patron med just din höjd på kikarmontaget. Det avgör valet av skala eller möjliggör en ganska korrekt förinställning av egna avståndsinställningar.
Självklart måste beräkningarna kontrolleras med provskjutning, men du kommer redan från början att ligga relativt nära och du kommer att spara både tid och pengar på skjutbanan.