Trikiner finns hos tamsvin och hästar, men också hos vilda djur. Inga trikiner har upptäckts i svenskt atamgriskött sedan 1994. Tre procent av undersökta rävar har varit smittade, åtta procent av lodjuren är smittade och elva procent av vargarna.
Också björnkött kan innehålla trikiner och måste testas för att få säljas, ges bort eller serveras till andra. I höstas sköts en björn som hade trikiner.
Men hur vanligt är det med trikiner och måste man verkligen testa sitt björnkött och sitt vildsvinskött för att vara helt säker?
Vi har ställt 18 frågor till expert-en Ulrika Forshell på para-sitologen på Statens veterinärmedicinska an-stalt, SVA, i Uppsala.
1. Måste man trikintesta vildsvins-kött?
I lagens mening måste man testa vildsvinskött bara om man ska ge bort eller sälja köttet, eller bjuda någon på det.
Ska du äta själv behöver du inte testa det. Men du bör testa om du vill känna dig säker på att vildsvins-köttet inte är smittat. Vi tycker att man ska testa.
2. Finns det fler sorters trikiner?
Ja, vi har i alla fall fyra typer i Sverige, med lite olika egenskaper.
Trichinella spiralis är den vanligaste sorten generellt. Trichinella bitrovis hittas ganska ofta hos vilt, och kan vara vanligast hos vilt. Trichinella nativa hittas ibland och är den sort som överlever även i fryst kött. Trichinella pseudospiralis bildar inte kapslar och går därför inte att se med gamla analysmetoder, så kallad stamp, som är förbjuden sedan 2005.
3. Vilka trikiner testar ni på SVA?
Vi testar alla kända sorter. Vi har en särställning bland laboratorierna och är nationellt referenslab.
Alla EU-länder har referenslab för alla kända smittsamma agens. När andra lab hittar trikiner skickar de provet till oss för artbestämning, vilket sker med DNA-analys.
4. Hur görs ett trikintest?
Man gör i stora drag så att man härmar magsäckens arbete. Man blandar alltså köttvävnaden i en lösning med samma sammansättning som magsaften och låter det stå en tid och undersöker sedan bottensatsen med lupp. Hittar man något så artbestäms det därefter.
5. Vilka delar ska man skicka in?
Man kan skicka in köttvävnad från läggens, alltså frambenets, muskulatur eller från muskelpelaren som sitter i mellangärdet. Det kallades förr för njurtappen, men det ledde till mycket missförstånd, så därför säger vi numera muskelpelaren i mellangärdet.
I princip handlar det om vävnad som är täta på blodkärl och det beror på att där finns det mest trikiner. Vi behöver 50–100 gram kött, cirka en knytnäve. Fett och hinnor ska vara bortputsat, för där finns inga trikiner.
6. Kan man skicka in vävnad som har varit fryst?
Ja, det går bra, men då i dubbel mängd om det är rejält fryst. Det kostar också mer att analysera.
7. Hur säker kan man vara att köttet inte är smittat om det är godkänt?
Man kan vara helt säker, om man skickat prov från rätt muskeltyp.
Det beror på att ett nyinfekterat djur inte smittar, utan trikin-erna måste ha kommit genom magsäcken ner i tarmarna och där hunnit para sig och få nya larver som sedan hunnit ut genom tarmväggarna och vidare i blodet och inkapslat sig, det tar några veckor.
8. Räcker det med att få in en larv i kroppen för att bli sjuk?
Nej, det kan man knappast säga. Det behövs normalt mellan 50 och 100 larver, säg cirka 75. Människokroppen kan klara av att bryta ner en mindre infektion.
Upptäcks infektionen tidigt går det att avmaska med mebendazol. Senare är det en lång och plågsam process innan man blir frisk. Infektionen kan också bli dödlig.
9. Var uppträder trikinerna först?
I magsäcken och tarmarna. Men där måste de para sig och få nya larver som sköljs med blodet och hamnar i muskulaturen för att därifrån smitta ett nytt djur eller en människa. Trikiner smittar inte genom kontaktsmitta, infekterat kött måste ätas.
10. Torkning och saltning är ju vanligt när det gäller griskött. Överlever trikiner saltning och torkning?
Ja, de överlever saltning och torkning.
11. Överlever trikiner kokning och stekning?
Kokning normalt inte. Stekning är kritiskt. För att vara på den säkra sidan behöver köttet värmas upp till 66 grader i köttstyckets centrum under tio minuter. Vill man vara på säkra sidan bör man ju använda kött-ermometer. Har du inte termometer ska köttet vara grått, alltså helt genomstekt. Är köttet trikintestat kan du nöja dig med lägre temperatur.
12. Dör inte trikinerna i frysen?
Nej, i alla fall inte Trichinella nativa. Fast vi vet inte säkert hur länge den överlever i frysen och vilken temperatur som är optimal för avdödning. Olika kött har olika egenskaper, vilket också kan påverka trikinernas överlevnad, alltså inte bara Trichinella nativa.
Vi håller nu på med ett försök med kött från den björn vi fick in i höstas för att se om trikinerna fortfarande lever och om de fortfarande kan infektera. Tills vidare vet vi bara att de fortfarande lever …
13. Hur vanligt är det att det förekommer trikiner i vildsvinskött?
Det är ganska ovanligt. Jag tror att det testades sammanlagt 45 000 prover under 2009 hos SVA och andra ackrediterade lab, och om jag minns rätt var det två eller tre fall som hittades.
Under åren 2002–2008 har 0,01 procent av undersökta prover varit smittade.
14. Det sköts 49 000 vildsvin 2009. Hur många av dem trikintestades, uppskattar du?
Ja, om det sköts 49 000 var det ju en hög andel i och med att 45 000 testades och det tycker jag är bra.
15. Vad kan man säga om ålders-fördelningen på smittade vildsvin?
Det är främst vuxna, men vi hittade också ett ungt djur i fjol, så man bör testa även unga djur för att vara på den säkra sidan.
16. Har vissa områden mer smitt-ade vildsvin än andra?
Nej, det kan man inte säga.
17. Var kan man trikintesta sitt vildsvin eller sin björn?
Man kan skicka prover hit till SVA. Provtagningskit går att köpa i välsorterade jaktbutiker eller kan beställas över nätet.
Andra ackrediterade, alltså god-kända, laboratorier är Siljans Chark i Mora, Ginstens slakteri i Harplinge, Dahlbergs Chark i Brålanda, Vidilab i Enköping, JP i Hästveda och ALcontrol med huvudkontor i Linköping och med inlämnings-ställen på många håll i landet.
Dess-utom finns enskilda veterinärer och privata laboratorier som kan förmedla prover vidare, men de har inte rätt att själva utföra analyser.
Men kött som analyserats hos icke-ackrediterade lab får inte säljas, ges bort eller serveras till andra i enlighet med EU-förordningen som styr trikinkontrollen inom med--lems-staterna.
EU 2075/2005 har vi antagit även i Sverige och det finns inga övergångsregler.
18. Finns risk för smittspridning om man lämnar slaktavfall i skogen?
Ja, räntor med rester av kött, till exempel skallen och mellangärdet, kan sprida smittan vidare. Skjutna rävar ska inte heller lämnas öppet.
Ta för vana att gräva ner slakt-avfallet när det går.