En rävåtel ska anläggas i god tid före jakt- och fångstsäsongen. Problemet är bara hur man ska få åteln att räcka. Under hösten finns det många intressenter kring en åtelplats och kråkfåglar har en förmåga att göra rent hus på kort tid.

Av Bernt Karlsson

De flesta jägare använder barmarkshösten för att samla åtelmaterial och det är alltid älgjakten som ger mest av den varan. Huvuden, underben och klövar är lätt att ta tillvara och placera på åtelplatsen.
Styckar hela jaktlaget älgarna tillsammans så brukar det också bli åtskilligt över i form av mera finskuret slaktavfall. Allt detta ska naturligtvis också läggas på åteln, med undantag för de fettstycken man reserverar för vinterutfodring av småfåglar.

Räcker hela säsongen
Den som kommer över huvuden, underben och klövar från ett par, tre älgar och styckningsrester från lika många har material nog för att anlägga en riktig så kallad grundåtel. En åtel som alltså räcker hela säsongen och bara behöver förstärkas då och då genom att man – sedan snön kommit – kastar ut kött- och fiskbitar runt omkring själva åteln.
Det är bara ett problem. Lägger man åtelmaterialet öppet så hinner andra konsumenter än rävarna förbruka den. Beroende på mängden kråkfåglar kanske den bara räcker några veckor. Har man oturen att få in ett gäng korpar så tömmer de åtelplatsen på bara några dagar.
Och kommer Nalle Puh på besök finns inte en smula kvar sedan han varit där. Det han inte sätter i sig direkt bär han bort. Ingen kan städa en åtelplats som en björn.
Men kommer det en björn och hälsar på räcker det å andra sidan inte heller att skydda åteln på det sätt som nedan ska beskrivas. För kråkfåglar är metoden däremot fullt tillräcklig.
Börja med att lägga åtelmaterialet i en grop eller fördjupning i marken. Är marken på åtelplatsen helt plan så får man ta fram spaden och skapa en grop. Det behövs vanligen inte så många spadtag för det.
Det finns ingenting som är så användbart i viltvårdssammanhang som lastpallar. Även denna gång kommer de till användning.
Sedan man brett ut slaktavfallet lägger man helt enkelt lastpallar över matbordet. Använd lastpallar i det antal som behövs för att täcka åteln helt.
Kråkfåglar av alla slag får det nu utomordentligt svårt att komma åt godsakerna under det dubbla brädskikt som lastpallarna skapar.
Redan efter några dagar brukar lastpallarna vara vita på ovansidan av allt träck som harmsna kråkfåglar lämnat efter sig. Småfåglar som talgoxar, blåmesar och talltitor kan däremot finna väg in mellan öppningarna.

Räven gräver
Inte ens en räv förmår rubba en lastpall, den är för tung. Men räven har hela natten på sig och vet hur han ska lösa problemet. Efter någon tid har traktens rävar grävt sig under lastpallarna för att komma åt matförrådet. Men sådant tar tid och det försvinner inte mycket mat åt gången.
När det blir mera vintrigt och kallt och snön lagt sig över hela härligheten är det bara rävspåren och hålen som rävarna grävt som avslöjar vad som pågår nattetid på åtelplatsen. Då är det dags att sätta sig i vakkojan.