– Det tar sex månader längre innan man får första räven!
Det är den enda skillnaden mellan naturellt och tryckimpregnerat virke enligt fällbyggaren Marcus Eriksson, Harg. Därför bygger han numera alla rävfällor i "grönt" trä.

Av Bernt Karlsson
 

Att bygga en värmländsk tunnelfälla är ganska enkelt och under årens lopp är det många jägare, och viltvårdare som försökt sig på konsten.

Från början var det rundvirke, så kallade kolvedsslanor, som gällde. De kunde tas direkt från skogen och kostade ingenting. Sedan visade det sig vara si och så med hållbarheten eftersom det uppstod springor i väggar och golv. Redan efter ett par grävlingbesök var som regel en reparation av nöden.

Metoden att bygga fällan av rundvirke kom därför mer och mer ur bruk. Istället övergick man till sågat virke, vanliga plank och bräder. Utan tak står sig en sådan fälla som mest i åtta–tio år. Har man dessutom underlåtit att ställa fällan på reglar, så att det skapats en luftspalt mellan fällgolvet och marken, håller den inte ens så länge.

Tänkte om

En fälla av tryckimpregnerat virke skulle förstås ha helt andra förutsättningar att motstå sol, vind och vatten. Jägare och viltvårdare har emellertid motstått frestelsen att använda detta material av hänsyn till fångstligheten. Den kitsliga räven skulle gå stora krokar kring en fälla som luktar impregnering. Det har i alla fall varit den gängse uppfattningen. Redan att ställa fällan på reglar av tryckimpregnerat virke har betraktats som ett vågspel.

Men fälltillverkaren Marcus Eriksson i Harg i Uppland tänkte om. För några år sedan byggde han sin första värmländska tunnelfälla i tryckimpregnerat virke, och numera använder han inget annat material.

– Även en fälla i vanligt virke fångar dåligt från början, säger Marcus. Rävarna tvekar att gå in. Man kan väl säga att den börjar fånga först under andra året. Det är samma sak med en fälla i tryckimpregnerat virke. Den måste också få stå ute ett tag och avvittras innan den börjar fånga.

Håller längre

– Den enda skillnaden jag märkt mellan fällor byggda av vanligt virke och tryckimpregnerat är att det dröjer ungefär sex månader längre innan man får in första räven i fällan av tryckimpregnerat virke, fortsätter Marcus.

– Men i gengäld så håller den ju så mycket längre. Får den dessutom tak över sig så skulle jag tro att den räcker ett jägarliv. Så sammantaget är den ändå den fällan som kommer att fånga mest.

– Och när det gäller grävling har materialet ingen som helst betydelse. Den går in i en fälla av tryckimpregnerat virke redan första natten om så är.

Marcus bygger sina värmländska tunnelfällor i måtten 400x95x95 centimeter. Väggar, golv och tak är av bräder i dimensionen 28x120 millimeter, reglarna 40x70 millimeter. All sammanfogning sker med skruv.

På fällorna används den moderna gilleranordningen, där båda fångstluckorna sitter upphängda på samma lyftarm. När fällan utlöses vrider sig lyftarmen runt och luckorna faller ner. Med det systemet är det också möjligt att sätta tak på fällan, vilket avsevärt ökar dess livslängd.

Använder Variabeln

Marcus har också frångått den gamla utlösningsanordningen och använder Variabeln, en utlösningsanordning för tunnelfällor med tunga luckor som konstruerats av förre länsjaktvårdaren Evald Hellgren.

De arbetande delarna i Variabeln är en spännhake, en spännbygel, ett utlösningsbleck samt två plastinklädda vajrar. En av dessa vajrar – ankarvajern – går till gillerarmen ovanpå fällan. Den andra – utlösningsvajern – löper via ett linhjul in i fällan. Fångstluckornas tyngd belastar ankarvajern och spännhaken, som i gillrat läge pressar spännbygeln mot utlösningsblecket.

När utlösningsvajern belastas trycker utlösningsblecket spännbygeln utåt och när den passerar förbi vridpunkten slår den ut helt, fällan utlöser och luckorna slår igen. Variabeln ger fällan en mycket exakt och pålitlig avgillring. Utlösningstrycket kan dessutom regleras med en ställskruv.

Marcus har valt att förse sina fällor med tramputlösning vilket passar bra ihop med Variabeln. Tramputlösningen innebär att man även kan fånga djur som bara passerar genom fälltunneln utan att intressera sig för betet. Det är värdefullt om rävfällan ska användas för exempelvis fångst av lodjur.

Vickar åt sidorna

Trampplattan är av plywood och har en läkt på undersidan med hål för utlösningsvajern som löper över fällans botten och sitter fast i motsatta fällväggen.

Trampplattan vickar inte framåt-bakåt utan åt sidorna och minsta rörelse på plattan innebär att fällan utlöser.

Priset för Marcus Erikssons rävfällor är 6 000 kronor plus moms för fri avhämtning. Beställningsadress är Brukshandeln Harg, 742 95 Hargshamn, tel 070–607 05 85.