EU-Valet Många var vi i jägarleden som upprördes när den svenska regeringen för snart två år sedan ändrade bestämmelserna kring småviltjakten i fjällen. De ändrade bestämmelserna innebar att förvaltaren länsstyrelsen fick mycket begränsade möjligheter att styra jakttrycket på ett förnuftigt sätt.
Ripmarkerna är idag öppnade för envar inom EU/EES oavsett hemvist. I vissa terränger där ripföryngringen år 2008 var god formligen invaderades markerna av tillresta jägare. En förkrossande majoritet av dessa var från andra länder (Norge och Italien speciellt). På några dagar dammsögs markerna av gäng efter gäng.
Till framtida rippremiärer kommer detta givetvis att upprepas. Det blir något av en paradox, när ortsjägares flitiga engagemang med ripinventeringar till gagn för ripforskningen och viltförvaltningen, av jägare från andra länder används för att förlägga jakten i de för året allra bästa föryngringsmarkerna.
Nu har länsstyrelserna i fjällänen aviserat att återinföra länsjaktkortet så att alla hemmahörande i respektive län får köpa ett kort gällande samtliga fjällkommuner i länet. Varför gick det plötsligt så bra att ändra och återinföra denna ordning nu, när den togs bort med hänvisning till EU-regler?
Dessa ideliga hänvisningar till EU:s regelverk. Det handlar inte om reglerna i EU. Det handlar heller inte om begreppet ”utländska jägare”.
Det är sagt och skrivet förr: EU har inga regler som förbjuder medlemsländerna att prioritera utbudet av jakt till de boende i det egna landet. Anmälningarna av våra grannländer lämnades utan erinran från EU.
Ledande jurister med EU-rättsliga frågor som specialitet, har inte funnit något som skulle tvinga Sverige till de generösa regler som vi har idag. EU har heller inga regler som förbjuder medlemsländerna att ha en ordning med guider för jägare från andra länder och med en styrning av utbudet för jaktutövandet. Tvärtom finns tydliga rekommendationer från EU i ”European Charter on Hunting and Biodiversity” från november 2007 om hur en hållbar jakt bör bedrivas.
Vi inom jaktrefom.nu har jobbat hårt med dessa frågor. Införandet av länsjaktkortet är ett resultat av mångas arbete. Följden har blivit att många länsbor uppfattat ”...att nu är ju frågan löst...” Så är det inte! Det är av allra största vikt att kampen förs vidare för att reglerna kring fjälljakten ska återföras till de regler som gällde 2006! Starkast blir vi genom att mobilisera all möjlig kraft, sätta oss in i frågan, samla argument och påverka våra politiker på alla nivåer.
Håkan Tofte/Gällivare