NATUR. Naturen är dynamisk, arter kommer och går – och kommer igen. Under 1900-talet har vi återfått vildsvinet, skarven, bävern för att ta några exempel. Björn och lodjur finns nu i så starka stammar i vårt land att vi får gå till 1800-talet för att finna exempel på när det fanns lika många djur. Att vargarna återetablerats har säkerligen inte undgått någon.
Den ullhåriga noshörningen och jättehjorten har också hemortsrätt i vårt land, men kan inte återintroduceras eftersom de är utdöda.
Ett djur som inte är utdött och som ursprungligen också tillhör den svenska faunan är visenten, den europeiska varianten av bisonoxen. Den ser ut som en bisonoxe men är något mindre än den amerikanska.
Det är dags att återintroducera den. I och för sig finns den redan i Sverige men i hägn, exempelvis i Djäknehyttan väster om Avesta.
Till skillnad från vargen, som är ett talrikt djur och dessutom ett av världens mest spridda finns det bara cirka 3 000 visenter. Det är en skam att inte det förhållandevis rika Sverige gör en insats för artens bevarande genom att tillåta en vild stam av det ståtliga djuret!
Naturvårdsverket har hittills motsatt sig en återintroduktion av arten då den kan skada människor. Den principen har tydligen verket övergivit då man aktivt arbetar för en livskraftig björnstam i Sverige trots att björnar har dödat två människor och skadat ytterligare ett antal. En rimlig gissning är att fler personer kommer att dödas eller skadas av björn framöver.
Naturvårdsverket har också accepterat att de ”nygamla” arterna också innebär ekonomiska skador, skarven inverkar på fisket, bävrarna ställer till det för skogsbruket, rovdjuren förser sig av de älgar, rådjur och harar som markägaren kan tillgodogöra sig eller sälja jakt på. Den hett omdebatterade vargen tar jakthundar.
Att återintroducera visenten är ingen konst. Förutom de djur som finns i hägn kan vi ta hit polska exemplar. I Bialowieza nationalpark finns ett par tusen visenter. Dess-utom finns djuret i vilda bestånd i Ukraina, Litauen, Ryssland och Vitryssland. Visenten lever av örter, gräs och kvistar och passar på så vis bra in i den svenska naturen.
Kan polackerna tolerera ett par tusen frilevande visenter kan väl vi! Förutom att visenterna kommer att berika den svenska naturen (de har som sagt hemortsrätt här!) kommer vi jägare att få ett första klassens jaktbyte när stammen växer till sig.
De visenter som finns är ett resultat av ett noggrant avelsarbete varför vi kan minimera risken av genetiska och andra bakslag.
Bo Lindevall/Åkersberga