Betesskador! Karl Hedin ifrågasatte i ett tidigare nummer av Svensk Jakt Nyheter att älgskador ger kvalitetsnedsättningar i sågat virke.
Slutsatsen drogs efter analys av såg-ade rotstockar av klentimmer med i det närmaste obefintliga älgskador.
Analyserna av det sågade virket är säkert riktiga. Vi gratulerar Hedins såg till att de lyckas få tag på oskadat tallsågtimmer! Detta blir en bristvara i framtiden. Studien säger dock inte något om älgbetets effekt på sågat virke. En vetenskaplig analys av älgskadornas effekt kräver att man sågar och analyserar älgbet-ade träd.
Effekten av älgbete på enskilda tall-ars kvalitet är känd:
• Ett skadat eller avbetat toppskott ersätts av en gren i översta grenvarvet som tar över och bildar det nya toppskottet (så kallad apikal dominans).
• Det gamla toppskottet blir kvar och omsluts med tiden av veden.
• Detta toppskott blir oftast en sprötkvist med mer eller mindre barkdrag.
Undertecknade studerade, vid tidpunkten för den stora ökningen av den svenska älgstammen, ett bestånd som älgbetats kraftigt en vinter under mitten av 1950-talet.
Cirka 25 år efter betningen fälldes träd i ett stickprov och provsågades. Studien visar entydigt att även en enda betning ger stora kvalitetsnedsättningar. (Se bilder.)
SCA har planterat ett antal hyggen med både tall och contorta för att jämföra produktion och kvalitets-utveckling. På fasta provytor i tio av bestånden mättes bland annat kvalitet på samtliga träd. Av tallarna har mer än 50 procent sprötkvist, motsvarande siffra för contortan är cirka 20 procent (älgen föredrar tall framför contorta).
Studierna gjordes sedan träden passerat älgfarlig höjd. Träd som röjts bort eller dött på grund av älgbete är borträknade vilket gör att skadenivåerna är underskattade. Studierna är två exempel av ett flertal som alla pekar åt samma håll.
Älgen orsakar även stora tillväxtförluster. Tillväxt hos tall är korrelerad till barrmängd. Ju mer barr desto bättre tillväxt, de färskaste barrårgångarna är de mest produktiva. Återkommande betningar av årsskott ger därför mycket stora tillväxtnedsättningar. Nya (ännu ej publicerade) resultat pekar på en halverad tillväxt i bestånd med upprepade älgskador.
Älgbetning av toppskott på tall ger kvalitetsnedsättande skador. Detta är belagt och gäller även om man blundar. Problemen kommer att öka i takt med att virke från älg-
havererade bestånd levereras till sågverken. Svenska furusågverk är beroende av att älgförvaltningen tar betesskadorna på allvar.
De verkliga skadorna finns på träden i skogen, de verkliga tillväxtförlusterna sker i skogen och de verkliga ekonomiska förlusterna drabbar främst skogsägaren, men självklart hela samhället.
Pelle Gemmel, skogsvårdschef, SCA Skog
Mats Sandgren, VD, SCA Skog