LRF svarar på frågorna från Härryda Östra jaktvårdskrets.
Frågan grundar sig på att när Härryda Östra jaktvårdskrets ansökte om att få bidrag till utbildning av eftersöksekipage för vildsvin, svarade Härryda kommungrupp inom LRF nej.
Frågan ställs också med tanke på en formulering i LRF:s handlingsplan för förvaltning av vildsvin. I handlingsplanen konstateras att LRF måste ge viltvården mer resurser (syftande på vildsvinsfrågan).
Formuleringen i handlingsplanen syftar på de resurser som LRF öronmärkt så att LRF:s förtroendevalda och tjänstemän ska kunna arbeta med, påverka och informera om vildsvinsproblematiken. Här ingår bland annat den stora informations- och utbildningsinsats som genomförts i gott samarbete med Svenska Jägareförbundet.
I samband med detta arbete har LRF och Jägareförbundet formerat en gemensam uppfattning i vildsvinsfrågan som nu kommuniceras av företrädare för båda förbunden. Därmed inte sagt att alla de problem som vildsvinen för med sig är lösta, men frågan är nu på väg åt rätt håll.
Vad gäller den konkreta frågan om ekonomiskt ansvar för utbildning av hundar, hundhållning och nattliga eftersök är LRF:s svar att det är jägarens ansvar. Oavsett om jägaren är markägare (vilket ofta är fallet) eller inte.
De som bedriver jordbruk och håller djur bär de skador som vildsvinen orsakar på deras marker. Om inte annat avtalats. Den belastningen är svår att klara av för många av våra medlemmar.
Stig Högberg, ledamot LRF:s riksförbundsstyrelse
och ansvarig för jaktfrågor