Den pågående utbyggnaden av vindkraften är ett intrång i landskapsbilden som till omfång och påverkan är jämförbar med 1900-talets utbyggnad av Norrlandsälvarna.
Norsk forskning visar att vindkraftparker har negativ miljöpåverkan på mycket långt avstånd. Vindkraftparker sänker värdet på intilliggande skogsfastigheter då landskapsbilden industrialiseras. Och det handlar om milsvida områden räknat från kraftverket.
Hur människor och djur påverkas finns det nästan ingen forskning om. Men ett entonigt, enerverande ljud hörs vida omkring.
Vindkraft fungerar inte när det är vindstilla och kallt. Vindkraftsbranschen erkänner att de har underskattat de stora nedisningsproblemen som uppstår när verken placeras på höjder mer än 100 meter över havsnivå.
I Rotliden utanför Lycksele är marken avspärrad cirka tre kilometer från vindkraftverket. Här råder vistelseförbud och hjälmtvång. Varselväst krävs.
Vid en avståndsgräns på cirka 500 meter varnas för iskast, alltså isklumpar som väger flera kilo. Is kastas upp till fem rotordiametrar från verket med en hastighet av 300 kilometer i timmen. Kastlängden är 500 till 600 meter.
Avspärrningarna innebär att markägare nekas tillträde till sina marker. Det hotar även jakten i området. Om ett skadskjutet djur springer in där kan inte jägaren följa efter.
Om vindkraften ska byggas ut i den takt och i den omfattning som regeringen bestämt, kräver detta mycket stor omsorg om lokalisering och hänsyn till naturvärden, människors hälsa och miljö.
Det är en rättslig skandal och närmast att betrakta som ett brott mot mänskliga rättigheter när lokala opinioner som enbart strider för sin rätt att behålla värdet av sitt närlandskap möts av total nonchalans från statliga och lokala myndigheter. De som värnar om landskapet som en gemensam naturresurs borde höja sin röst.
Att politikerna stödjer denna icke fungerande teknik som bygger på miljardsubventioner från svenska elkonsumenter är en gåta. Än mer märkligt blir det efter att ha tagit del av de kontrakt som spekulativa vindbolag går runt i bygderna med och vill att markägarna ska skriva under. Kontrakten är utformade på ett sådant sätt att det blir markägarna som får ta den största kostnaden den dagen när vindkraftverken ska monteras ned.
Det kan kosta markägarna bra mycket mer än vad de har fått i arrende för kraftverket.
Dan Bakkman
Jägare, fiskare och stugägare, Edeskogen