Det finns också beslut om att rovdjursförvaltningen allt mer ska föras över på regional nivå för att den ska komma så nära de berörda som möjligt. Det riksdagsbeslutet hade 80 procent av ledamöterna bakom sig.
Detta var historiskt. Man hade lyckats med det som EU och forskare efterlyst för att vi ska få en hållbar förvaltning av vargstammen, nämligen samverkan med dem som påverkas av vargens närvaro. EU:s rovdjursexpertgrupp applåderade beslutet och Sverige framstod som banbrytande när det gällde att lösa detta enligt forskarna svåraste dilemma; att få acceptans för vargen där den uppträder. Det kom studiegrupper från andra länder i EU för att på plats se hur Sverige gjort för att få ett folkligt stöd för sin politik.
Nu väljer regeringen att gå emot riksdagsbeslutet, vilket ur demokratisk synvinkel är omöjligt. Regeringen ska inrätta sig efter det folkvalda parlamentet, inte hitta på egna regelverk. Men regeringen med Andreas Carlgren (C), som då ännu var miljöminister, har valt att bortse från riksdagsbeslutet och från folkopinionen i Sverige. Man sviker väljarna och de berörda. Det blir ingen licensjakt på varg, taket på 210 individer lyfts bort och det unika samarbetet med de berörda är definitivt brutet.
LRF och Jägareförbundet kommer i det här läget inte medverka vidare till någon förankring av regeringens politik ute i bygderna.
Under tiden skenar vargstammen i Värmland. Det som var 12 revir förra året är nu 23 och vi har 14 föryngringar, det vill säga nya valpkullar. Hela Värmland är i princip täckt av vargrevir och problemen är stora för tamdjursägare, jägare och andra landsbygdsboende.
För en tid sedan dödades en liten hund av varg i Smolmark, i Årjäng. Den togs bara några meter från huset. Matte stod och såg hur hunden bars iväg av vargen. Nu efteråt funderar hon hur det hade varit om familjens lilla bebis varit där ute istället för hunden när en hungrig varg kom in i trädgården. Det påverkar människors livssituation att tvingas leva med varg tätt inpå sig.
EU-kommissionären hotade att dra Sverige inför EU-domstolen, men han hade väldigt liten grund för en sådan anmälan. Det är en allmän uppfattning bland dem som kan viltförvaltning att Sverige skulle ha vunnit i EU-domstolen. Därmed hade man kunnat få klartecken för en klok och långsiktig förvaltning av rovdjur inom EU, inte bara i Sverige utan också i andra länder.
Sverige hade blivit ett föregångsland, en modell för andra länder att ta efter för att få den eftersträvade acceptansen för rovdjurspolitiken.
Nu drog sig regeringen tillbaka innan ärendet hann gå till domstolen. Man spolierade den rovdjurspolitik som var så väl genomtänkt och som hade goda möjligheter att på lång sikt gynna både vargen och dem som berörs av dess närvaro.
Erfarenheterna från tidigare förvaltning av björn i Sverige och av varg i Finland visar att när människor inte blir lyssnade på i de här frågorna så ökar den illegala jakten och då blir alla förlorare.
Man riskerar också ett utbrett politikerförakt när en regering kliver ur överenskommelser med sina medborgare. Det kan driva till blankröstning eller gynna missnöjespartier.
Och vi som stod i valstugorna de senaste två valen och uppmanade väljare att rösta på Centerpartiet för att vi skulle få en bättre rovdjurspolitik, går nu med skämskudden. Det borde regeringen också göra.
Regeringen skulle ha stått på sig, fört den svenska vargpolitiken till ett avgörande i EU-domstolen med trolig triumf för Sverige och för Centerpartiet. Det hade både Sverige och C behövt. Vi är besvikna.
Centerpartiet i Årjäng
genom Roland Kylén