I södra Dalarna säger man att brunsten hos kor sker mellan 8 och 11 oktober. Av erfarenhet så vet jag att den nog pågår några dagar till.
Vi har under några år flyttat starten på älgjakten till fredagen i första jaktveckan av den anledningen. Det finns många som inte kan eller vill förstå detta. Jag tycker att jaktstarten borde flyttas till 15 oktober. Motargumentet jag får är: att hade det varit på det viset så skulle Naturvårdsverket ha flyttat datumet för länge sedan.
Därför vore det bra om någon kunde förklara detta på ett enkelt sätt.
1. Har älgar samma brunstperioder i hela landet, eller skiljer det från norr till söder? Borde vi ha fler än två datum för start av jakten med anledning av detta?
2. När blir en tjur (åldersmässigt) könsmogen?
3. Att storleken på kalvar påverkas av födelsedatum kan man förstå, men följer det med djuret hela livet ut? Samt även deras avkommor?
4. Vilka slutsatser bör vi i så fall dra av detta?
Anders Flodström
Ordförande i Stigvägens VVO
Jägareförbundets klövviltskonsulent Göran Bergqvist svarar:
1. Älgar kan komma i brunst vid olika tidpunkt under hösten beroende på ålder och kondition. Till exempel så kommer äldre tjurar i brunst tidigare än yngre tjurar. Även om brunsttiden varierar en del mellan individer så brukar man säga att tyngdpunkten av brunsten ligger den sista veckan i september i södra Sverige, första veckan i oktober i Mellansverige samt mitten av oktober i norra Sverige. Tidpunkten för brunsten är en anpassning för att kalvarna ska födas vid så optimal tid som möjligt påföljande vår. Normalt varierar inte brunsten så mycket, men älgar kan brunsta senare enskilda år eftersom de kan behöva längre tid på sig för att lägga på ”hullet”.
Det är viktigt att komma ihåg hur lagstiftningen ser ut. Startdatum för jakten regleras i jaktförordningen. I södra Sverige skulle det således kräva ett regeringsbeslut för att senarelägga jaktstarten med hänsyn till brunsten. I norra Sverige är det en helt annan sak. Där ligger jaktstarten redan i början av september. Sedan har respektive länsstyrelse rätt att besluta om att jakten kan fördelas under en eller flera perioder så länge jakten startar och slutar i rätt tid och den sammanlagda jakttiden är minst 70 dagar. I dessa områden skulle länsstyrelsen således redan nu kunna ändra jakten i oktober om de så önskar.
2. En tjur blir normalt könsmogen under sin andra höst, det vill säga vid 1,5 års ålder.
3. Ja, en kalv som föds liten kommer att vara mindre än sina lika gamla artfränder under hela sitt liv.
Små kor föder i genomsnitt mindre och färre kalvar än stora kor. Men det kan vara svårt att se den effekten eftersom andra saker, som födans kvalitet det året kalven föds, också spelar in.
4. Genom de studier som SLU och SVA genomfört, bland annat inom ramen för projekt Sydälg, så vet vi nu att brunsten faktiskt pågår när jakten startar, i alla fall i södra Sverige. Det är dock svårt att värdera effekterna av detta. Man kan tänka sig att det är ett etiskt problem om brunsten gör tjurarna oförsiktiga och avskjutningen av tjurar därigenom blir oproportionellt stor. Detta kan vi jägare och markägare, som förvaltar älgen, hantera genom att ha en köns- och åldersfördelad avskjutningsplanering och därigenom undvika en överbeskattning av tjurpopulationen.
Den andra tänkbara effekten är att jakten skulle störa älgarnas brunst så att älgkor inte betäcks. Detta har jag personligen svårt att tänka mig. Driften att para sig och sprida sina gener är starkare än de flesta andra drifter.
Jag tror själv att faktorer som födotillgång, andel älgtjurar och älgarnas ålder har större betydelse för reproduktionen än om brunsten fortfarande pågår när jakten börjar. Som vi redan konstaterat under punkt 1 så ligger tyngdpunkten av älgbrunsten tidigare än jaktstarten i södra Sverige. Så de flesta parningarna bör vara avklarade.
Men det är mycket intressant att följa den forskning som SLU och SVA bedriver. Kanske det kommer fram nya kunskaper som gör att vi får omvärdera jaktens betydelse under brunsten.
Göran Bergqvist
Klövviltkonsulent
Svenska Jägareförbundet