Att fjälljakten år 2010 fortfarande omfattas av en del problem är ganska förvånansvärt.
Före 1992 bestod problemet av att svenska medborgare inte fick jaga på Statens marker. Men samma år beslutade riksdagen att nu var det tillåtet för svenska jägare att lösa jaktkort på ovan nämnda marker.
Glädjen var stor i jägarkåren över beslutet, men däremot drabbades renägarna av någon slags hjärnsläpp. De kom med olika groteska uttalanden och krävde att beslutet skulle upphävas, bland annat påstod de att beslutet skulle innebära dödsstöten för rennäringen.
Fjälljakten har under de år som gått fungerat bra och de har även rennäringen, inga problem har påtalats. Men nu har andra problem tillkommit, bland annat regeringens beslut att öppna porten till fjällvärlden för Europas alla jägare.
Beslutet är så urbota dumt, så jag vill inte i skrift uttala vad jag tycker.
Jag är inte motståndare till att släppa in utländska jägare, men detta ska ske på den svenska jägarkårens villkor och då blir det begräsningar, och inte som nu, obegränsat inflöde.
I Svensk Jakt nummer 6 har Kiruna Jaktvårdskrets ordförande och sekreterare redovisat de problem som uppstått med det så kallade Fjällrådet. Förbundsordförande Torsten Mörner och fjällrådets ordförande Jan Swartström har svarat och enligt min åsikt lika med ”god dag yxskaft”.
Det är beklagligt att vi idag har två ordföranden som inte förstår att i fjällrådet ska det vara en majoritet från fjällkretsarna. Och att dessa två dessutom är varma förespråkare för jaktarrangörerna är ännu mer skrämmande.
Meningen med Kiruna jaktvårdskrets begäran 1992, var ju att den svenska fjällvärlden skulle öppnas för den svenska jägarkåren, och inte som det senaste beslutet som gör att det är fritt fram för Europas jägare att invadera vår fjällvärld.
Karl Rune Bergdahl