Turerna kring Jägareförbundets agerande angående fjälljakten har varit många och lämnar mycket i övrigt att önska för de medlemmar som bor, verkar och jagar i fjällkommunerna. Vi har flera synpunkter och frågor vi gärna vill ha svar på.

1. Fjällrådet
Fjällrådet bildades 2007 för att arbeta med frågor som rörde jakten på statens mark ovan odlingsgränsen. Alla fjällkretsar fick möjlighet att tillsätta en ledamot i fjällrådet eftersom det ansågs att dessa kände till fjälljakten bäst.
Arbetet i fjällrådet gick väl inte framåt i någon större fart, vilket i stort kan tillskrivas de ledarmöten som man tillsatt från centralt håll.
I början av 2010 kom det till kretsarnas kännedom att fjällrådet hade upplösts och att ett nytt nedbantat fjällråd hade bildats, utan att de tidigare ledamöterna eller berörda jaktvårdskretsar underrättats.
I det nedbantade fjällrådet hör ingen av de nytillsatta ledarmötena till fjällkommunerna eller fjällkretsarna (Norrbottens län). Detta upplever vi som mycket märkligt i en medlemsstyrd förening.
På Jägareförbundet Norrbottens årsstämma i mars i år försökte man förklara hur hela ärendet hade handlagts. Före detta ordföranden i fjällrådet, tillika avgående ordförande i Jägareförbundet Norrbotten, tog på sig hela ansvaret för hur frågan skötts, vilket var lätt eftersom han avgått från sina förtroendeuppdrag.

2. Fjälljaktspolicyn
I den omarbetade fjälljaktpolicyn som lades fram i februari 2010 har vissa förändringar införts.
Dessa förändringar innebär i stort att svenska jägare bosatta i fjällkommunerna inte prioriteras i första hand som tidigare utan snarare kommer i tredje hand efter övriga länsbor och svenska medborgare, eventuellt också efter utländska jägare.

3. Jakt- och fiskearrangörer
Under rubriken ”Jakt och fiske-arrangörer förenen Eder” i ledaren i Svensk Jakt nr 4/2010 inbjuder förbundsordförande Torsten Mörner jakt- och fiskearrangörer till samarbete för att underlätta deras verksamhet.
På vilka marker har han tänkt att de ska bedriva sin verksamhet?
Är det möjligen på Öster Malma?
Nej, snarare är det den svenska fjälljakten han tänker bjuda ut.
I fjällkommunerna har vi redan en viss erfarenhet av jaktarrangörer, både seriösa och oseriösa, svenska och utländska, där en del likt Egyptens gräshoppor flyttar sin verksamhet efter hur riptillgången ser ut.
Några arbetstillfällen att tala om har inte skapats.
Vems intressen företräder Torsten Mörner: medlemmarnas eller jakt- och fiskearrangörernas?

4. Arbetet med fjälljaktsfrågan
Med tanke på fjälljaktens betydelse och var den utövas bör Jägareförbundet snarast ta ett rejält omtag och låta personer från fjällkretsarna med erfarenhet av fjälljakten komma till tals och vara med och påverka den framtida policyn.
I fjällkretsarna finns personer med erfarenhet av alla de olika upplåtelsesystem som provats och den erfarenheten måste tas till vara.
Detta är en viktig medlemsfråga – medlemmar inom fjällkretsarna kommer att lämna Jägareförbundet när man inser hur fjälljaktsfrågan och sammansättningen i Fjällrådet hanterats – i alla fall i Norrbotten.
Det är som att ha ett kustråd som består av ledamöter från fjällkretsarna. Trovärdighet och legitimitet saknas.
5. Underupplåtelser
I beslutet som togs av riksdagen i december 1992 framgår att underupplåtelser inte ska få förekomma.
Att erbjuda tjänster i form av jakt och fiske mot betalning anser vi är en form av underupplåtelse och kan inte heller omfattas av alle-mansrätten.
Enskilda människor inom länet ska kunna nyttja möjligheten att jaga och fiska enligt vad riksdagen har beslutat, utan att känna sig styrd av ekonomisk verksamhet.
Prioriteringsordningen enligt detta beslut var i första hand ortsbor, länsbor, svenska medborgare och i sista hand utländska jägare.
Torsten Johansson, ordförande Kiruna Jaktvårdskrets
Börje Karlsson,sekreterare Kiruna Jaktvårdskrets

Svar direkt:
kiruna jaktvårdskrets har i en debattartikel framfört frågor rörande fjälljakten till Jägareförbundets ledning och dess fjällråd. Nedan svarar förbundsordförande Torsten Mörner och fjällrådets ordförande Jan Swartström.

1. Fjällrådet
Förbundsstyrelsen beslutade under 2009 att fjällrådet ska följa samma riktlinjer som förbundets andra råd och att länsjaktvårdsföreningarna ska utse ledamöter i rådet.
Frågan rörande ledamöter från Norrbotten är således en fråga för länsföreningen i Norrbotten som hanterar frågan och den uppkomna situationen.

2. Fjälljaktspolicyn
Fjällrådets omarbetade policy innebär att boende i fjälljaktskommunerna, liksom tidigare, ska prioriteras och ha möjligheten att lösa årskort inom sin kommun.

3. Jakt- och fiskearrangörer
Syftet med denna ledare var att lyfta fram de företag i hela Sverige som arbetar med jakt och fiske och om möjligt få dem att samarbeta för att stärka jakt- och fiskefrågorna i vårt samhälle.
Det gäller sannolikt runt 400 företag och är således en inte -oväsentlig del av småföretagarverksamheten i glesbygd. Artikeln syftar inte till att bjuda ut den svenska fjälljakten.
Dessutom är ambitionen att jakt- och fiskearrangörerna ska ”kvalitetsstämplas” och verkligen kunna guida utländska jägare enligt de regler och traditioner vi har i Sverige. Detta är viktigt för att ”styra upp” jakten i fjällen.

4. Arbetet med fjälljaktsfrågan
Fjällrådet är ingen isolerad grupp som inte tar influenser utifrån verkligheten.
Förhoppningsvis har vi ett bra nätverk redan, men det kan alltid bli vassare. Då är det också naturligt att medlemmar och organisationer har en dialog med ledamöterna i fjällrådet för att föra fram idéer, åsikter, kunskaper, med mera.
Det innebär ju inte att alla ska vara ledamöter i rådet utan förhoppningsvis är de tillsatta leda-möterna så kompetenta och lyhörda att allas intressen och kunskaper tas tillvara genom en öppen och bra dialog.

5. Underupplåtelser
Vi har inte ändrat uppfattning. Jägareförbundet står fast vid kravet att regeringen ska ändra paragraf 3 i rennäringsförordningen och prioritera svenskars jakt i fjällen.
Den 7 juni kommer vi att arrangera ett fjälljaktssymposium i Östersund där inbjudna är forskare, länsstyrelser, riksdagsledamöter med ”jaktansvar” samt övriga intresserade av fjälljaktsfrågorna.
Syftet med symposiet är att tillsammans ta fram ytterligare fakta och erfarenheter från nuvarande system med fjälljakten. Med dessa fakta ska vi kunna gå vidare, och bland annat driva frågan om paragraf 3 gentemot pol