Resultatet av aktiviteten har visat sig vara över förväntan.
Tillsammans med hela organisationen har vi uppnått det smått fantastiska att 94 procent av det svenska jägarekollektivet har tagit del av informationen kring Säkrare Jakt!
Ett sådant resultat har jag aldrig upplevt, eller ens hört talas om, tidigare.
Medvetenheten om att skadskjutningar uppfattas som ett problem (som måste åtgärdas) ökade från cirka 60 procent till 72! Också det ett mycket bra resultat.
Jag kan sammanfatta resultatet som att kraven på ökad kunskap om och förbättrad attityd till övningsskytte, som ett sätt att minska antalet skadskjutningar, är uppnådda.
Men, och detta är mycket viktigt, tredje steget i kampanjen, att konstatera ett förändrat beteende, det vill säga att vi jägare verkligen börjar övningsskjuta i högre grad än tidigare, lyser fortfarande med sin frånvaro!
Övningsskyttet, och krasst uttryckt spelar ”disciplinen” mindre roll, ger oss kunskap om våra begränsningar. Den kunskapen ska vi ta med oss ut i skogen, ut till passet och ut till det skarpa skottet! Vi ska få alla jägare att innan skott mot djur avlossas ha bestämt följande (som exempel):
• jag skjuter aldrig kula på längre avstånd än 100 meter
• jag skjuter aldrig mot annat än stillastående djur
• jag söker alltid stöd för åtminstone första skottet
• jag skjuter aldrig hagel på längre avstånd än 25 meter
Lyckas vi med detta har vi kommit mycket långt!
Men för att vi ska få kunskapen om de egna begränsningarna krävs alltså ett regelbundet övningsskytte.
Och gärna igångsatt tidigt under våren – då många skjutbanor faktiskt står tomma! Övningsskjut tillsammans med kamraterna i jaktlaget. Det är ju de som ska kunna lita på ditt skytte och ditt säkerhetstänkande.
När jag nu ser tillbaka på Säkrare Jakt-projektet är jag alltså nöjd med vår insats, men, det återstår mycket.
Tyvärr har Säkrare Jakt drivits som ett projekt. Projekt är, per definition, tidsbegränsade. Det bekymrar mig mycket, när jag framför mig ser Säkrare Jakt sakta försvinna ur jägarkårens medvetande. Och detta bara för att Säkrare Jakt inte hålls vid liv, på alla nivåer, i alla kretsar och i alla jaktlag.
Kanske jag nu sticker ut hakan, men borde vi inte inom Jägareförbundet diskutera övningsskyttet i termer av ett ”måste”? Det står klart och tydligt i verksamhetsplanen att medlemmar i förbundet ska genomföra årligt träningsskytte.
Låt oss kalla det för vad det är: ett obligatoriskt övnings- eller träningsskytte, som alla som jagar ska genomföra. Låt oss i kretsar och jaktlag ställa det kravet på oss själva och varandra! Och ge diskussionen högt i tak!
I dagarna har Jägareförbundets nya etiska riktlinjer presenterats. De behandlar bland annat säkerhet i samband med jakt – säkerheten för jaktkamrater, för viltet och för omgivningen.
Borde man inte, precis som man i alla styrelser utser ordförande, sekreterare och kassör, också utse en ledamot som är ansvarig för etik och säkrare jakt. Och detta bör man göra i alla Jägareförbundets styrelser, i förbundsstyrelsen, i länsföreningarnas styrelser, i kretsstyrelser och i jaktlagens (eventuella) styrelser.
Detta kan vara ett sätt att hålla medvetenheten uppe om säkrare jakt. Engagerade förtroendevalda ska stöttas av lika engagerade anställda – på alla nivåer och över hela landet. Ett uppdrag som ansvarig för etik och säkrare jakt visar också utåt, med önskvärd tydlighet, den vikt vi inom Jägareförbundet lägger vid frågorna.
Det finns mycket material framtaget kring Säkrare Jakt, det finns i organisationen mycket kunskap och det finns en genuin vilja att minska frekvensen skadskjutningar. Vi vet att en framgångsfaktor i detta arbete är övningsskytte.
Under sommaren introduceras en ny variant av övningsskyttebevis – ett bevis som gör det enklare att visa att vi övningsskjutit – med flera olika discipliner kula och hagel, för att komma bort från kravnivåer, som kan uppfattas som stressande. Enklare regler, mer av mängdträning (för att skapa kunskap om begränsningarna) och möjlighet för jaktkamraterna att intyga mitt övningsskytte.
Vi måste också vara uppmärksamma på skillnaden mellan kuljakt och hageljakt, vad gäller säkerhet och frekvensen skadskjutningar. Hårdrar vi problemet är det ju hart när omöjligt att inte träffa med åtminstone ett hagel om piporna är något sånär riktade mot målet. Hagelskyttet måste prioriteras!
Jag har arbetat med reklam och kommunikation i hela mitt yrkesverksamma liv. Jag har hela tiden trivts med mina arbetsuppgifter och med min uppdragsgivare.
Jag har upplevt mycket roligt och jag har, jag vet att jag nu talar i egen sak, hjälpt mina uppdragsgivare till bra resultat, men jag har aldrig haft ett så stimulerande uppdrag som Säkrare Jakt, som jag ansvarat för under två år.
Att projektet varit så roligt, och just stimulerande, att arbeta med har flera orsaker. Låt mig bara nämna några:
En krets av arbetskamrater på Öster Malma har hela tiden stöttat och intresserat sig för projektet. De har givit värdefull input, haft kloka synpunkter och hjälpt till med konstruktiva kontakter. Aldrig har något problem varit oöverstigligt.
Någon enstaka gång har jag mötts av de klassiska kommentarerna ”så har vi aldrig gjort förr” respektive ”det testade vi 1993 och det fungerade inte då”, men diskussioner har rätat ut de oklarheter som måhända funnits. Och det är både bildligt och bokstavligt högt i tak på Öster Malma. Och denna höjd har jag upplevt också ute i landet, hos anställda såväl som hos förtroendevalda.
Till kretsen arbetskamrater vill jag också räkna styrelsen för Jägareförbundet. Även från detta håll har visats stort intresse och gedigen stöttningen.
Inte minst har min projektgrupp, bestående av skytteansvariga från kontoren runt om i Sverige. varit till stor hjälp i arbetet. Kloka, professionella och ytterst kunniga, allihop!
Jag måste också nämna alla medlemmar, som visat stort intresse och tagit budskapet till sig.
Jag önskar Jägareförbundet, alla etik- och säkrare jaktansvariga, alla kretsar och jaktlag, samt alla jägare lycka till med mer övningsskytte och med en säkrare jakt. Och tackar er alla för ert stöd och engagemang!
Andreas Herlitz
Projektledare Säkrare Jakt