I slutet av 1980-talet började fågelhundsjägare att mot betalning erbjudas rapphönsjakt på fåglar som hade satts ut under jaktdagens morgon. Jägarna anvisades ett område, med markerade platser, där jaktvärden samma dags morgon hade satt ut sex–tio rapphöns.

Put and take-metoden accepterades av fågelhundsjägare som saknade egna rapphönsmarker. Nyblivna och oerfarna jägare vande sig vid de utsatta rapphönsens beteende och trodde att fåglarna uppträdde normalt.
Många av dagens fågeljägare och jaktprovsdomare har inte haft andra referenser än utsatta rapphöns. Detta är förklaringen till okunskapen, som finns om hur rapphönsjakt ska bedrivas.
Det är bekvämt och inte dyrt att jaga på detta sätt. Rapphönan är ett tacksamt uppfödningsobjekt och har blivit en regelrätt handels- och förbrukningsvara.
Rapphöns används för jaktträning i fjällnära områden, där fåglar som överlever träningsjakterna inte kan överleva vintern. En rapphöna med kvarvarande näbbring sköts sent på hösten i ett skogsområde i Västernorrland. Får sådan jaktträning förekomma där rapphönan enligt jakttidstabellen är totalfredad?

Bristande kurage
De tvivelaktiga metoderna har legaliserats smygande av jaktprovsdomare, fågelhundsklubbar och dressörer, som i avsaknad på motåtgärder samverkat till den rådande dekadensen. Jaktprovsdomare har på grund av bristande kurage inte gjort någon anmälan vid jaktprov på rapphöns, som satts ut samma dag.
Jaktförmedlingsföretag erbjuder rapphönsjakt i Mellansverige, där fåglar sätts ut dagen innan jakten, och med möjlighet att skjuta 100 rapphönor på en dag. Inte ens på rapphönsjaktens storhetstid var ett sådant jaktuttag möjligt i sydsvenska jordbruksbygder.

Särskilda regler
”Professionella” fågelhundsdressörer släpper ofta ut några rapphöns direkt framför hundarna. För att få rapphönsen att ligga kvar kan de först snurras några varv i luften. Det före-
kommer rapphönsjakter där fåglar hämtas samma dag från voljär.
En jaktetisk policy har utformats av Svenska Jägareförbundet och Svenska Kennelklubben  i samråd med Sveriges Jordägareförbund, LRF och Sveriges Yrkesjägareförening med särskilda regler för uppfödning, utsättning, jakt och hundträning på utsatt fågel.
• Utsättning ska ske i för respektive art lämplig biotop.
• Utsättningsfåglarna ska vara i god kondition, väl fjädrade samt ha naturligt födosöks- och  flyktbeteenden vid jakttillfället.
Lämplig biotop är  avgörande för framgångsrik utsättning. Det är dömt att misslyckas att på sensommaren sätta ut rapphöns på stubbar, som för tillfället är lämplig biotop för att under vinterhalvåret endast erbjuda fåglarna plöjda åkrar utan skyddande randzoner.
Vid utsättningen bör fåglarna vara åtta–tio veckor gamla. För att utsättningsfåglarna ska vara i god kondition, väl fjädrade samt ha naturligt födosöks- och flyktbeteenden vid jakttillfället krävs att utsättning för jakt ska ske för rapphöna minst en månad före första jakttillfället.

Onaturligt flygsätt
Fåglarnas kondition och flyktbeteende avgör om de har varit utsatta minst en månad före jakttillfället. Man kan inte på annat sätt avgöra om utsättningspolicyn har följts.
Fåglarnas sätt att trycka för fara samt att lyfta och flyga är avgörande. Uppflog, som har samma oordning och brist på formation, som dunen i en sönderslagen kudde, är tecken på att allt inte står rätt till. Samma sak om de lyfter och flyger mot den stående hunden och jägaren. Korta flyktsträckor och fumliga landningar likaså.
Vildfödda rapphöns uppträder i kullar, där tupp, höna och kycklingar följs åt fram till nästkommande senvinter. Att för jakt sätta ut enstaka rapphöns, vilket tyvärr förekommer, strider mot rapphönans sociala organisation.
Utöver moralisk respekt för gällande utsättningspolicy krävs stor erfarenhet av rapphönsjakter och vildfödda rapphöns beteenden för att avgöra om policyn har följts. Dessvärre har flertalet av fågelhundsjägarna och jaktprovsdomarna inte haft möjligheter att tillägna sig sådana erfarenheter.
Organisationerna bakom policyn kan idag inte utverka några kännbara påföljder för överträdelser, vilket till viss del beror på bristande insikter i egna led samt även missriktad tolerans och lojalitet. En möjlighet är att underkänna jaktprovsresultat som uppnåtts på felaktigt utsatta fåglar, vilket strider mot den grundläggande principen att jaktproven ska likna jakt.
Åtal kan väckas enligt Jaktlagen
§ 27: Jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande… vilket i sin tur innebär en komplicerad bevisning. Ett prejudikat kan krävas för att få ordning i leden.
Fortsatt misskötsel kan väcka så stark opinion att rapphönsjakten riskerar att helt utgå i jakttidstabellen.
Åke Sjöström, Bjärred