Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen, framför i samband med den nyligen genomförda vargjakten ett antal uttalanden som saknar stöd både på bevarandesidan och bland allmänheten, säger Torbjörn Lövbom, ordförande i Svenska Jägareförbundets rovdjursråd och Torsten Mörner, förbundsordförande i ett gemensamt debattinlägg.
När han påstår att Sverige bör ha en vargstam på minst 2 500 djur ligger han långt över de måltal man tidigare gemensamt från olika naturvårdsorganisationer framfört i samband att man i höstas kritiserade den av riksdagen beslutade förvaltningen. Stöd för detta antal vargar finns inte heller i de undersökningar som gjorts om inställningen till den svenska rovdjurspolitiken .
Mikael Karlsson gör sedan Svenska Jägareförbundet till huvudmotståndare i vargjakten och beskriver jägarna som en minoritet och ett smalt särintresse.
Mikael Karlsson vet mycket väl att de organisationer som gemensamt föreslog hur man skulle kunna lösa problemet med inavel genom omflyttning av varg från renskötselområdet, representerar över 700 000 människor.
Eller anser han att LRF, Svenska Kennelklubben, Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund, Samernas Riksförbund och Jordägareföreningen har en lägre representativitet än hans egen organisation i frågan om vargstammens påverkan och eventuella förtjänster? Att sedan dessa organisationer villkorade förslaget om en eventuell flyttning av vargar med en begränsning av vargstammens påverkan genom att reglera antalet vargar i vårt land, är väl ganska självklart.
Det är ytterst beklagligt att Mikael Karlsson vinklar debatten på ett onyanserat och inte korrekt sätt när han i olika medier beskriver de människor som inte delar hans uppfattning i vargfrågan som varghatare tillhörande en bullrig minoritet, blodtörstiga jägare som bedriver hetsjakt och att beslutet om vargjakt saknar vetenskapligt stöd. Med detta så kliver han långt utöver vad som man kan förvänta sig av en person i hans ställning. För det är ju faktiskt så att Mikael Karlsson är ordförande i Sveriges näst äldsta naturvårdsorganisation, Naturskyddsföreningen och ingen vanlig insändardebattör eller bloggare.
Vargjakten följer de direktiv som Sveriges riksdag, regering och Naturvårdsverket i demokratisk ordning har beslutat om och som är en del av den nyligen beslutade rovdjurspolitiken. En rovdjurspolitik som även tar hänsyn till de människor som bor och har sin utkomst i områden där vi har stora rovdjur. Att ordföranden för en organisation som har haft en bred förankring ute i verkligheten nu väljer att bedriva hetsjakt på dessa människor och gå i fronten med en retorik som inte har något med sakfrågan att göra, eller bidrar till att skapa förutsättningar för en klok förvaltning som kan accepteras av det stora flertalet människor, är högst anmärkningsvärt.
Mikael Karlsson säger att han skäms för riksdagsbeslutet om vargjakt. Vi skäms för att Mikael Karlsson tyvärr anlägger en nivå på sin argumentation som saknar saklighet och som mera är ett populistiskt utspel och en hetsjakt på de människor som följt den av riksdagen beslutade politiken.
Torbjörn Lövbom
Ordförande Svenska Jägareförbundets rovdjursråd
Torsten Mörner
Ordförande Svenska Jägareförbundet