Torbjörn Lövbom. |
Sverige är en rättstat där medborgare kan känna rättslig trygghet oavsett sociala förutsättningar, kön, etnisk tillhörighet, åsikter och intressen. När det gäller kriminalisering av förberedelsebrott har det lett till två viktiga restriktioner:
1. Föreberedelse straffas bara i vissa speciella fall där det finns ett särskilt behov av det och en kriminalisering kan antas motverka en fullbordad brottsgärning.
2. Förberedelse kan bara straffas om brottsavsikten förenas med ett handlande som utgör ett typiskt förberedelsemoment (såsom betalning för brottets utförande, anskaffande av ett mordvapen och så vidare).
God rättsstatlig ordning är att om man avbryter ett påbörjat brott innan det fullbordats bör det om möjlighet leda till straffrihet. En kriminalisering av en förberedelse hindrar att frivilligt tillbakaträdande blir straffritt och motverkar alltså ett sådant tillbakaträdande. Om någon i ett svagt ögonblick köper en fälla för att döda eller fånga ett förbjudet vilt bör han eller hon kunna ångra sig och därmed slippa straff.
Värdefullt verktyg
När nu Anders Carlgren skriver att kriminalisering av försök och förberedelse till grovt jaktbrott kan vara ett värdefullt verktyg i bekämpandet av den illegala jakten bortser han från dessa rättsliga grundprinciper.
En kriminalisering leder också till betydande osäkerhet. Anta till exempel att någon färdas i bil med sitt vapen på ett område där man inte har jakträtt under icke jaktid. Det kan förefalla som ett försök eller förberedelse, trots att det bara är en transport för att komma till en lämplig plats för övningsskjutning.
Hamnar i polisförhör
En kriminalisering av förberedelse uppfyller inte hellre kravet på att vara verksamt i en konstruktiv mening. Detta eftersom det inte kommer vara lättare att lagföra dessa brott än det idag är att lagföra den illegala jakt som förekommer. Den gråzon som redan existerar när det gäller tolkningar av lagar och förordningar kommer i stället att öka och laglydiga jägare riskerar att hamna i polisförhör utan att de haft det minsta uppsåt att jaga illegalt.
Andreas Carlgrens felaktiga tanke att vanliga medborgare ska kunna utsättas för visitation av sina stugor, bilar och andra förvaringsutrymmen vid minsta misstanke är direkt stötande.
Rota i bagageutrymmen
Om Andreas Carlgren tror att förtroendet för rovdjurspolitiken ökar genom att myndigheterna rotar igenom bagageutrymmet hos de som bor i rovdjursområden så tror han fel.
Dessutom visar han att han inte förstått att i en rättsstat kräver integritetskränkande åtgärder av det slaget han åsyftar en grad av misstanke som förmodligen aldrig kommer att kunna visas.
För vad menar Andreas Carlgren egentligen skulle vara sådana yttre tecken på en förberedelse att begå ett jaktbrott att det skulle ge polisen rätt till husrannsakan eller att genomsöka någons bil?
Torbjörn Lövbom, ordförande Jägareförbundet Västerbotten