Artdatabankens chef Johan Bodegård försvarade nyligen rödlistningen av vikaresälen efter en artikel från Svensk Jakt där kritik riktas mot Artbanken grundad på information från undertecknad.
Han skriver Artdatabankens rödlistning alltid sker på basis av bästa vetenskapliga kunskap och tillgängliga data. Det är att främst använda vetenskaplig resultat som publicerats och därmed granskats av andra forskare, därefter att använda material som lagts fram på vetenskapliga seminarier och därefter samla in material på andra sätt om det saknas eller är för inaktuellt.
Inget av detta har Artdatabanken gjort i tillräcklig grad.
Anmärkningsvärt påpekande
Artdatabanken slår fast att cirka 30 procent de vuxna djuren är sterila. Ett anmärkningsvärt påpekande till de människor som idag äter samma Östersjöfisk som vikaren gör. Eero Helle, finländsk sälforskare, presenterade på ett sälseminarie att mellan 1995 och 2004 var drygt 20 procent av de finska honorna sterila. (Helle E., Nyman, M & Stenman, O. 2005. Reproductive capacity of grey and ringed seal females in Finland. International conference on Baltic seals, 15–18 February Helsinki, Finland.)
Efter det har det bara rapporterats en steril hona i både Finland och Sverige. Att då beräkna sterilitet på data som är 20 till 30 år gamla när man vet att motsvarande sjukdomskomplex hos gråsäl i Östersjön har helt försvunnit visar att det finns en dold agenda.
Vidare fanns kritik på att man räknade med att 60–80 procent av sälarna ligger upp på isen när sälarna byter päls och räknas. En hög siffra innebär att det verkliga antalet sälar är lägre.
Hög sterilitet?
Den ende sälforskare som arbetar med vikaresäl i Sverige är Tero Härkönen. Han publicerade en studie om vikaren där han slog fast att ”den uppeliggande fraktionen på isen under pälsbytet är 57 procent” (Harkonen T, et al. (2008) Seasonal Activity Budget of Adult Baltic Ringed Seals. PLoS ONE 3(4): e2006. doi:10.1371/journal.pone.0002006).
Artdatabanken föreslår att det är upp till 80 procent!
Johan Bodegård menar att den uppmätta låga tillväxten av vikarna måste bero på hög sterilitet och att den kanske till och med är större än 30 procent utifrån helt teoretiska antaganden. Men det kan finnas många andra faktorer som bidrar. En är osäkerhet i räkningarna som är mycket variabla. Vissa år halveras antalet uppeliggande sälar för att nästa år vara dubbelt så stort. En faktor är de milda vintrarna som påverkar ungarnas överlevnad.
Varför kan inte sämre födokvalite hos fisken eller okända sjukdomar påverka tillväxten?
Illegal jakt ökar?
Vi vet inget säkert om storleken av bifångster i fisket. Rimligtvis bör den illegala jakten ha ökat när de fiskare som drabbas av vikarens härjningar i redskapen inte ser någon annan möjlighet att freda sig.
Allt detta är viktiga frågor att få ett svar på men för detta kräver det samarbete med lokalbefolkningen för att man ska få in information. Men här finns det en stor förtroendeklyfta mellan kustbefolkningen och forskare samt myndigheter, de litar inte på oss.
Artdatabankens hanterande av fakta ökar misstron när de fritids- och yrkesfiskare som finns kvar i Bottenviken känner sig mer mycket mer hotade än vad vikaren är.
Sven Gunnar Lunneryd, sälforskare vid Fiskeriverket
Fler artiklar i samma ämne
• Vikaresälen rödlistades på felaktiga grunder:
• Svar på kritik mot rödlistning av vikare: