Vintern har präglats av relativ hård kyla och på en del håll ganska mycket snö. Detta gör det givetvis olämplig att jaga med hund som driver klövvilt, då hunden kan hålla sig på skaren medan viltet är tyngre och sjunker ner med klövarna genom skaren.
Den 5 januari i år beslutade länsstyrelsen i Västra Götaland därför att hundförbud vid jakt på rådjur och dovhjort skulle införas på grund av rådande förhållanden, initiativet togs av representanter från Svenska Jägarförbundet.
Fördelar med beslutet kan dock kort sammanfattas med att inga djur blir lidande på grund av vissa jägares okunskap, samt ansvarlöshet när det gäller jakt.
Många nackdelar
Listan på nackdelar som väger mot den här formen av beslut blir dock längre anser jag. Bland annat råder det stora skillnader i snöförhållanden på olika platser i närområdena. Jag utgår i denna insändare från vår situation i Kungälv, jag är dock övertygad om att det finns många exempel på skiftande snöförhållanden runt om i landet som liknar detta område. Våra väderförhållande är just nu bra ur jaktsynpunkt vi har cirka 10 centimeter snö och temperaturer mellan 0 och 5 minusgrader, vilket inte föranleder det olämpligt att jaga med berörda hundar.
Vi vet dock att snöförhållandena i till exempel Uddevalla som ligger cirka 6 mil norr om Kungälv är direkt olämpliga att jaga i då det är cirka 50 centimeter snö där.
Förhållandena är alltså snabbt skiftande på olika platser i landet och med hänsyn till detta känns det helt förkastligt att döma ut ett helt län som olämpligt at jaga i.
Märkliga signaler
Att vår intresseorganisation Svenska Jägarförbundet är initiativtagande i en sådan fråga förefaller aningen udda. Vanliga personer som fått reda på detta förbud via tidningar kan tänkas anta att det krävs ett förbud för att vi jägare ska hålla god jaktetik. Vad skickar det för signaler till allmänheten om oss jägare, i en tid då vi dessutom precis genomfört en omdiskuterad vargjakt?
Vi begränsas dessutom genom detta beslut att bedriva vår fritidssysselsättning, nämligen att vårda just viltet och hålla individantalet på en lämplig nivå. Sedan är det inget att undanhålla att bland oss jägare finns det enstaka människor som agerar på ej önskvärda sätt: dels på grund av bristande kunskaper och dels på grund av att vissa jägare inte har en god jaktetik. Dessa persontyper finns dock i alla organisationer.
I jaktförordningens kapitel om jakt med hundar paragraf 18 står bland annat följande ”Jakt eller jaktträning med hund ska bedrivas på ett sådant sätt att viltet med hänsyn till hundens egenskaper eller snö-, is- och temperaturförhållandena inte utsätts för onödiga påfrestningar.”
Jaga lagbrytare
Låt oss istället agera och anmäla de som bryter mot lagen istället för att förkorta jaktsäsongen även där jaktförhållandena är tjänliga, det måste i slutändan vara jägarkårens medlemmar som ser till att lagen efterlevs.
Det är dock helt okej att förbundet går ut med en uppmaning, via till exempel hemsidan att medlemmarna ska tänka efter om det är lämpligt att släppa sin hund under rådande omständigheter.
Noterbart är även att den som i slutändan bestämmer om det är lämpligt att släppa en hund är hundförararna. Dessa kan bygga sitt beslut på ofta mångårig erfarenhet kring jakt och vet mycket väl vilka väderförhållande som kan skapa onödigt lidande för viltet.
Avslutningsvis vill jag bara säga att jag är nöjd med Svenska Jägarförbundet i det stora hela och tycker personligen att det är en bra organisation. Dock tycker jag att detta beslutet var ett övertramp av förbundet och vill på detta sätt påverka de personer som styr förbundet att göra saker och ting ännu bättre i framtiden.
Thomas Berntsson, Kungälv