För 90 procent av de svenska jägarna är älgjakten den viktigaste jakten. Vare sig man bor i storstaden eller på landsbygden är älgjakten årets höjdpunkt. Men för många är älgjakten den främsta anledningen till att man bor på landsbygden eller i riktig glesbygd.
För dessa människor är älgjakten inte främst en ekonomisk fråga, utan mera livskvalitet, även om det ekonomiska tillskottet man får från älgköttet är positivt för hushållsekonomin. Hade man inte älgjakten, skulle man försöka flytta från glesbygdsboendet.
Svenska folket tycker också att älgen på många sätt är viktigare än andra djur. När ett stort antal människor tillfrågades vilken Sverigesymbol eller vilket djur som är bäst på att marknadsföra Sverige svarade 63 procent älgen. 31 procent svarade Dalahästen medan bara två procent framhöll vargen som främsta symbol.

Många utländska turister som kommer hit är också mest intresserade av älgen. Personligen tycker jag att vi officiellt ska utse älgen till vårt nationaldjur. Vi har ju landskapsdjur så det är väl naturligt att vi också har ett nationaldjur?
Men älgjakten har också andra värden än som livsstil. Värdet av älgjakten uppgår till närmare 1,3 miljarder kronor årligen, enligt professor Leif Mattssons undersökning om jaktens värde som publicerades för något år sedan. Räknar vi på vad älgköttet är värt blir det också stora summor.
Älgjakten ger i dagsläget uppskattningsvis 13 000 ton kött och med ett kilopris på 45 kronor, är det värt närmare 600 miljoner kronor.

Älgen är på många sätt ett djur som står för kultur, historia, tradition, symbolvärde, jaktupplevelser och ekonomiskt tillskott.
Men älgen är inte okontroversiell. Älgen äter skog. Röster höjs för att älgstammen ska hållas på ett absolut minimum. Det finns hela tiden en debatt om älgstammens storlek där man ibland även diskuterar älgens roll i skogens biologiska mångfald. Dessutom är älgen vargens huvudföda, så med en vargstam i landet måste vi ha en rik älgstam.
Det är viktigt att vi förvaltar älgen på ett klokt sätt som tar hänsyn till alla faktorer. I det inbegrips bland annat jakten, turismen, föda för varg och björn, skogsskador samt det symbolvärde älgen har.
Det ideella arbete som svenska jägare lägger ner för att förvalta vår älgstam är värt många miljoner kronor. Ett faktum som inte får glömmas bort i debatten.
Propositionen som nu ligger på riksdagens bord är en bra grund för en bra demokratisk älgförvaltning i ett framtida Sverige. Med en ny älgförvaltning kommer olika intressen kunna vägas mot varandra på ett bra sätt.
Markägare och jägare kan gemensamt förvalta en älgstam som är i balans med fodertillgången.

För en sådan framgångsrik förvaltning behövs framför allt två viktiga kunskaper.
Dels hur älgstammen kvantitativt och kvalitativt ser ut, vilket vi kan ta reda på med väl fungerande älgobs och spillningsinventeringar, samt möjligen flyginventeringar, dels en god kunskap om fodertillgången, kunskap som skogsbruket och skogsstyrelsen måste bidra med.
Med utgångspunkt från detta ska jägare och markägare gemensamt utarbeta förvaltningsplaner för hur vårt viktigaste vilt ska förvaltas. Vi ska vara rädda om vårt nationaldjur – Älgen.