Viltet ger oss jägare många fina jaktupplevelser och viltet är en viktig samhällsresurs i form av nyttigt kött. Men jakten och viltköttet är också en inkomstkälla som skapar många arbetstillfällen.
I dagens debatt om jaktens roll och betydelse beskrivs ofta jakten som ett fritidsnöje för ett fåtal, som egentligen inte är ett viktigt värde att vårda. Jakten jämställs inte med skogsbruk, lantbruk, fiske eller andra näringar.
När man talar om landsbygdsfrågor, och hur man ska stärka -denna del av samhället, finns i allmänhet jakten heller inte med. Också när man diskuterar ekologisk matproduktion eller klimatsmart mat, glöms det fantastiska viltköttet oftast bort.
Jägareförbundet arbetar dagligen med dessa frågor, men vi behöver vara fler aktörer som trycker på om jakten och viltets värde.
Den svenska jakten värderas enligt forskningsrapporter till över tre miljarder kronor årligen. Det viltkött som varje år produceras i våra skogar är värt uppskattningsvis nära en miljard.
Jakten och viltköttet representerar alltså stora ekonomiska värden. I dagsläget utvecklas också nya företag som arbetar med någon form av jaktturism eller annan jaktupplåtelse.
Enligt uppgift finns det idag cirka 250 företag som arbetar med jaktrelaterade frågor. Likaså finns det uppskattningsvis samma antal företag som arbetar med fiske. I en del fall är det troligen samma företag som sysslar med båda näringarna, så det kanske rör sig om cirka 400 företag. Hur många personer som är engagerade i företagen är svårt att säga, men det rör sig troligen om ett par tusen personer.
De flesta företagen är också loka-liserade i glesbygden och är en viktig bidragande faktor till att -hålla landsbygden levande. För dessa företag har viltet en avgörande betydelse för företagens överlevnad.
Allt för ofta glöms de ekonomiska aspekterna när viltet, jakten och fritidsfisket diskuteras. Något som har blivit tydligt under rovdjurs-debatten.
En ökande rovdjurstam kan leda till att bytesdjuren minskar kraftigt. Rovdjuren kan samtidigt innebära nya jaktmöjligheter eller ekoturism, men kan också bidra till att ta död på dessa företag. För om det jaktbara viltet försvinner, försvinner också förutsättningarna för företagen att överleva.
Samtidigt hör man sällan dessa näringsidkare yttra sig i debatten. Möjligen för att de är spridda över landet och inte känner till varandra. Det finns så vitt jag vet inte heller någon branschförening som kan föra deras talan.
Jag tror att det vore värdefullt för jakten och landsbygden om en sådan intresse- eller branschförening kunde bildas.
En sådan förening skulle bland annat ur ett ekonomiskt och samhällsrelaterat perspektiv kunna framföra vad förändringar i jakten eller vilttillgången betyder i kronor och ören, och i arbetstillfällen.
Den skulle också stärka jaktens roll i samhället som en näringsgren, jämförbar med många andra.
Det behövs några eldsjälar som drar igång en sådan förening. Jag stöder en sådan etablering och företrädare för dessa företag kan kontakta mig så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa till.
Torsten Mörner, ordförande Svenska Jägareförbundet